... är ibland overkliga för mig.
Att idag få känna mig som en ansvarsfull medborgare i samhället är något som jag mycket lätt kan ta för givet... å glömma bort hur overkligt detta var för inte allt för länge sedan.
Mina förändringar är inte självklara... och den som har kämpat emot dessa är jag själv... för att jag varit rädd så klart... förändringar är skrämmande... det är svårt för mig att släppa taget om det gamla... det finns en trygghet i det även om det inte är bra för mig... "hellre ett känt helvete än ett okänt himmelrike".
Jag är inte annorlunda längre... å det har varit en lååååång resa till denna insikten... för det har varit så tryggt att vara annorlunda... och jättebekvämt att skylla på för att slippa göra några förändringar.
Jag har idag betalat för min parkeringsplats igen... en självklar sak för de flesta människor... och det kanske kan tyckas vara en skitgrej... men för mig är det jättestort... en gigantisk förändring... ja jag skulle nästan vilja säga att det på något sätt känns som om jag tagit det slutliga klivet in i samhället... att jag på riktigt accepterat att jag inte är annorlunda... att jag äntligen på allvar vågar ta klivet in i samhället på samhällets villkor.
Å det känns så jävla skönt...
Kommentarer :
#2:
peter
Välkommen tebax min vän... ja det jag fann var att det finns plats för ALLA färger... vi är alla lika unika.
(med eller utan VISA-kort L)
(((kram)))
peter
#3:
naken Snigel
Jag blev som du beskrev förut, så jävla glad när jag fick mitt, typ som att nu fick man OK-stämpeln i rumpan av tomten på julaftonen;))
I´m back;)))....Jag tycker att alla är annorlunda, och det är ju det som gör alla färger ju;))
skrivenMen jag förstår vad du menar.
P.s Jag har också ett visa-kort;))