Åsikter...
Jag vill inte vara MOT någonting... nä jag vill vara FÖR det jag tror på istället... å nu har jag gått igång riktigt ordenligt på de allternativ som erbjuds de människor som tycker att det är jobbigt att knarka... eller det kanske är riktigare att säga de möjligheter till hjälp som erbjuds människor som tycker att det är jobbigt att leva på livets villkor.
Naturligtvis så tycker jag att ALLA ska få möjligheter till hjälp... precis vem som helst kan hamna i en livskris... och jag tror faktiskt att de flesta av oss någon gång hamnar i någon form av kris... det är väl lite grann livet på livets villkor... det händer katastrofer i våra liv... det finns människor som MED RÄTTA kan påstå att droger räddat livet på dem... som inte kunnat stå ut med sin situation utan drogerna helt enkelt... jag personligen tillhör inte denna kategori... visst var drogerna LÖSNINGEN på mina problem men jag hade kunnat klara mig utan dem om jag fått den möjligheten.
Nä det jag har gått igång på är hur samhället (som ju egentligen ska vara vi) har kappitulerat... för jag tror inte riktigt på att människor i t.ex Halland helt plötsligt av någon outgrundlig annledning har blivit ett folk som har fått oerhört ont överallt... så ont så att var tredje halläning idag måste käka värktabletter... vad hände... har vi blivit anfallna av främmande makt som för ett biologiskt krig mot oss utan att jag fattade det?
Kan det... jag bara ställer frågan... kan det vara som så att vi helt och hållet håller på att förlora förmågan att leva på livets villkor?
Vågar vi inte längre känna på fysisk eller psykisk smärta?
Varför får ungdommar piller när tjejen/killen gör slut... varför är det farligt att må skit över en seperation... känns de värre nu för tiden?
Finns det kanske någon som tjänar på att vi blir sjukare?
Jag vill vara noga med att påpeka att jag definitivt inte har något emot mediciner i medicinskt syfte... nä det finns otaliga fall där detta har räddat liv... och det är en gåva att det finns mediciner att ge till de som behöver dem.
Vad jag vill komma till och vad som skrämmer skiten ur mig är att det verkar som om att det finns krafter som inte är intresserade av att vi ska klara av att leva på livets villkor... som vill lösa alla problem snabbt och låta oss slippa växa genom att klara av att hantera fullt normala känslor som uppstår när vi går igenom en kris.
När jag slutade knarka så försvann inte mitt drogsug över en natt... drogsug är en vad jag kallar för helt normal konsekvens av mitt knarkande... något som jag fick ta mig igenom... och som jag vet fortfarande skulle kunna dyka upp även om jag varit befriad från sådana sug under flera år nu... det är helt naturligt med drogsug för en narkoman som slutar knarka... jag är inte tvingad att peta i mig något för att jag är drogsugen.
Men när jag går in på en webbsida för ett läkemedelsföetag så kan de erbjuda mig medel mot mitt drogsug... i form av legala droger... jag kan välja att slippa vara drogsugen... helt legalt... jag är tacksam för att jag inte fick det valet när jag la av med droger... för jag hade givetvis valt den "lätta" vägen och sluppit ta konsekvanserna som jag själv skapat.
Ska dessa krafter ta över nu?
När jag var aktiv narkoman så slogs jag MOT samhället för att jag ville legalisera drogerna... å jag vill inte vara MOT någonting... så visst blir jag förvånad nu när jag vill leva som en god samhällsmedborgare på samhällets villkor... jag trodde ju att striden var över... att jag kunde vara FÖR drogfrihet och känna mig delaktig i ett samhälle som delade mina värderingar... inte att jag skulle känna mig MOT en samhällsstödd LEGALISERING av droger.
Egentligen är jag väl bara rädd för att inte få vara med nu heller...
Apropå drogsug... Det hade jag igår efter minikonventet..... Men det är som du skriver, man behöver inte använda för att man blir sugen!!
skrivenFör mig (som för många andra) blir det alltid en släng av "baksmälla" efter en hel dag med gemenskapen och möten och fester..... Men det är kul!!
Ha de bra =)