Lite av nyhetens...

... behag känner jag väl nu när jag då äntligen startat en alldeles egen blogg.

Å egentligen så är det ju rätt sanslöst att skriva en massa skit bara för själva skrivandets skull... jag menar... HALLÅ!!... vem är intresserad av att jag klippt gräset.

Kanske om jag vunnit IDOL... räddat 10.000 människors liv på ett hjältemodigt sätt... åkt fram och tillbaks till månen i en ombyggd volvo... ja gjort en jääääävla massa ovanliga grejer... då hade det nog varit intressant att läsa att jag gjorde vanliga grejer... typ klippte gräset *L*.

När jag läser tidningarna å sånt... tar del av allt skvaller... så ser jag att det verkar vara rätt ovanligt att vara vanlig... å för att det vanliga ska bli intressant så måste jag vara ovanlig... hua... jag vill ju gärna vara med... delta i snacket å så... känna gemenskap... å det kan väl inte vara ovanligt?

Får jag fast jag är så vanlig vara med ändå?

Kommentarer :

#1: Mia

Här sitter jag på jobbet och skriver rent anteckningar ifrån din helt FANTASTISKA föreläsning på Nösnäsgymnasiet i förra veckan! Å faktiskt tror jag att det som kändes bra när jag satt och lyssnade på dej - var att du var just så "vanlig" och därför kändes så himla ärlig och äkta - rakt igenom..Det var även vad flera av eleverna sa efteråt; att du kändes precis som "en av oss"..å inte som den där "skräckpropagandan" som du talade om. Därför gick budskapet fram..Svamlar jag väldigt nu tro, eller är du med ? ? Det hoppas jag = ) för från hjärtat vill jag säga; TACK! Jag fick en hel massa med mej från de där timmarna, så många tankar som dök upp, samt en del skrajsna känslor som började pockade på uppmärksamhet..Ett par pusselbitar som klickade på plats. Det är jag tacksam för! <3

En av våra elever var framme hos dej efteråt och gav dej en kram - och här får du en till av mej nu! För att du är precis vad du sa; vacker och värdefull! och för att du delar med dej av det..Fortsätt SKRIV! ; )

KRAM!

//Mia

skriven
#2: peter

wooow... jag har fått en kommentar på min blogg L.



Det betyder ju att någon annan än jag läser vad jag skriver här... känns nästan lite skrämmande L... å inget jag egentligen vill tänka på när jag skriver... å ändå så är det ju det som är meningen med hela grejen L.



Ja, jag ska fortsätta att skriva... väldigt mycket för min egen skull faktiskt... för jag tror på att få ur min mina tankar så att jag kan få lite distans från mig själv.



Å så blir jag ju så glad över att läsa vad du skriver såklart... nästan så att jag rodnar lite klädfullt L.



Tack!!! det värmde i mitt hjärta att ta del av din kommentar L.



(((kram)))

peter

skriven

Kommentera inlägget här :