Det känns skitkonstigt... på många sätt... dels rent fysiskt... hårt och konstigt jämfört med mina provisoriska plasttänder... dels psykiskt... tror nog att det tar ett tag innan jag fattar att jag fan har fixat det nu...
... att jag har skaffat mig sprillans nya tänder... woow...
... jag är inte längre en tandlös gammal pundare... det är nästan så att jag får nypa mig i armen för att vara säker på att jag inte drömmer... och ta tag i den verklighet som gäller nu... en verklighet med lite mer bett än tidigare... och jag ska ta lärdom av hur jag reagerade när jag fick mina provisoriska tänder för ett halvår sedan... då blev jag så chockad över att ha tänder att jag tyckte att det var skitfult med gaddar... jag var väl inte riktigt van... och visst kan jag väl tycka att mina tänder tar lite väl stor plats i mina tankar just nu... men det är okej... och jag har ju lärt mig hur jag ska ta de komplimanger jag kan få av att ha fixat gaddarna... inte krångla till det... utan bara säga... tack...
... inte bara för att tacka de som ger mig komplimanger... utan faktiskt även för att jag själv ska kunna acceptera förändringen... och gå vidare i livet... som en vaaaaanlig vacker och värdefull kille...
mmm du e verkligen vackraste mannen ju <3 bamsestor kram från mej =o) anette
skriven