PETERS BLOGG

... är ju rätt flippat.

Skrev för ett tag sedan att jag hade lite funderingar på att skippa kaffet... mest för fåfängans skull eftersom jag var rädd för att mina nya fina tänder skulle missfärgas... och kanske tänkte jag lite på att jag dricker mängder av kaffe... att det blir sådana mängder beror faktiskt på att jag inte tycker att kaffe är så vidare gott... jag började dricka kaffe rätt sent i mitt liv enbart p.g.a. den sociala biten... fikarast på jobbet... just då hade jag ett tillfalligt jobb inom vården...

... jag tycker mig inte ha så mycket fördommar men på det jobbet så hade det varit lätt att skapa mig massor av fördommar... mest om kvinnor eftersom det bara var kvinnor som jobbade där... kvinnor som om jag ska vara ärlig inte brydde sig så mycket om de som hade haft oturen att hamna på den avdelningen... det var en avdelning för mestadels dementa äldre människor i slutfasen av deras liv... och 98% av de som låg där stannade tills de dog (vilket inte brukade ta så lång tid efter att de hamnat på den avelningen)... personalomsättningen var väldigt hög... och det fikades en hel del... på den tiden så rökte vi samtidigt (inomhus)... så mycket av tiden tillbringades i fikarummet som ju var samma sak som rökrummet...

... det var bara en kvinna som inte fikade med oss... hon brydde sig om de gamla och kunde istället få för sig att spela dragspel för dem medans vi andra satt och hällde i oss kaffe och kedjerökte... och snackade skit... det skvallrades hela tiden... mest om någon som inte var där den dagen... men å andra sidan så skvallrade ju den personen i sin tur om samma sak när hon kom tillbaka...


... alla snackade skit om varandra... drack kaffe, skvallrade och kedjerökte... oavbrutet.

Jag hade tur och fick den enda shysta kvinnan som handledare... hon varken rökte eller drack kaffe... hon var upptagen med att vara... medmänniska... hoppas att det finns någon som henne den dagen då jag hamnar på ett äldreboende... hon var en väldigt ödmjuk och fin människa... men jag var ju också rökare så jag tillbringade viss tid i fikarummet... och lärde mig att dricka kaffe...


... fem sockerbitar och massor av mjölk var mitt trix...

... men jag lärde mig aldrig att tycka om själva smaken av kaffe... visst har jag börjat känna skillnad på olika sorters kaffe... visst finns det bättre och sämre smaker... visst är det flippat med kryddat kaffe... men om jag ska vara ärlig... jag tycker inte så mycket om kaffe... mitt problem är nog mest vad jag ska göra istället... precis som med rökningen... vad gör jag när jag inte tänder en cigg... och jag struntade ju medvetet i att ersätta ciggen med snus... men kaffet... ja jag vet inte hur det blir med mitt kaffedrickande i framtiden... det är ju en social bit... och när jag är hemma... en ren ovana... så jag struntade i mitt morgonkaffe idag... drack juice och the istället... för jag fick både mugg och the i julklapp av mitt barnbarn (han hade visst läst på min blogg om mina funderingar om kaffet... han måste vara otroligt begåvad som lärt sig det redan... han är ju bara ett år)... och han hade garanterat valt sort med omsorg... för det är inte pås-the jag dricker i min nya mugg... nänä...


... jag dricker naturligtvis ett the som måste vara gjort för oss som springer i skogen...