Förväntningarna...

... är inte så höga idag.

Hade ju inte riktigt fattat att jag byggt upp rätt feta förväntningar runt det där med mina tänder för en vecka sedan... och jag blev ju också så jävla besviken... och det kom som en total överraskning för mig... ojoj det kom en hel del "gamla" känslor och hälsade på... känslor som jag helt hade glömt bort...

... hur fan kunde jag vara så jävla dum så att jag lyckades lura mig själv... var fan kom förväntningarna från?

Kan det vara som så att jag har blivit lite extra påverkad av reklamen... det är ju inte så ovanligt med reklam som vill visa mig att jag blir en smula lyckligare om mina tänder...
 

...ser fina ut.

Och visst fan har jag gått på hela grejen... visst sitter jag och snackar med tand-doktorn om att jag vill passa på att bleka mina nya tänder så att de blir lite vitare än orginalet... för att jag vill vara "snyggpeter" på riktigt... ja fy fan det är sant... min fåfänga växer i takt med att de nya tänderna skapas... och det är ingenting annat än självcentrering.

Skulle ni vilja bli lite mer självcentrerade och börja bry er lite mer om hur ni ser ut på utsidan så kan jag rekomendera att fixa nya gaddar... det är med en tydlig skamkänsla som jag kan känna hur poletterna trillar ner... hur det nästan har blivit viktigare hur mina tänder ser ut än hur de funkar att äta med... helt jävla sinnessjukt... men ändå väldigt mänskligt skulle jag tro... och jag behöver inte slå på mig själv för att jag vill vara "snyggpeter"... det är inget nytt... jag har ju den största delen av mitt liv velat vara någon annan än mig själv... det är ju en helt naturlig reaktion att se på mig själv med väääääldigt negativa linser...

... när jag först blev tandlös så höll jag på att dö av skam... och att jag känner likadant nu när jag ska få tänder igen är egentligen en fullt normal reaktion för mig... förändringar är skrämmande för mig också... jag älskar dem och de skrämmer skiten ur mig... samtidigt... att få nya tänder är ingen förändring... det var bara något som jag fick för mig... jag är fortfarande samma människa... nya tänder gör ingen skillnad... inte så konstigt att jag blev besviken... glömde visst bort att jag alltid har varit "snyggpeter"... att det inte satt i tänderna... att det bara var reklamen som ville lura mig... och att jag gick på det... hur fan kunde jag glömma bort att jag är samma människa...

 
... med eller utan tänder...

... fast det är ändå med ett pirr i magen jag åker in till tand-doktorn i morgon bitti... med mina helt orealistiska förväntningar... denna gången kanske det blir annorlunda...

Kommentera inlägget här :