PETERS BLOGG

... vid det mesta.

Tänkte på det när jag var ute och sprang i morse... jo jag tänker en hel del när jag är ute och springer... idag hade jag en kanonbloggning på gång... ja... ojojoj... men tyvärr så får den vänta... för jag kan inte för mitt liv komma ihåg den just nu... och jag är van vi det... det är inte första gången som jag kommer på något som jag skulle vilja skriva om... och glömmer bort det... jaja... man vänjer sig.

Och den tanken kom jag ihåg att jag tänkte när jag sprang... att jag på min fredagsrunda mötte en älgfamilj som genade över min trädgård... och hur jag blivit så van...


... vid att stöta på älg att jag inte ens skriver om det här på bloggen...

... men jag tror nog att jag kommer att återkomma till älgarna... för den närmar sig ju nu... älgjakten... och jag undrar om jag överhuvudtaget vågar springa in i skogen då... jag vet att de har ett helt jaktlag utplacerade i min skog... och det är väl inte så säkert att de uppskattar en glad springkille som skrämmer bort älgarna som de vill skjuta... de tar älgjakten på allvar... och vi snackar ju trots allt om...


... matcho-killar som sitter på helspänn med vapen i sin hand.

Visst kan jag vänja mig vid det mesta... jag är ju inte livrädd för att springa på älgarna i skogen längre... men fan vet om jag inte ska ha lite större respekt för jägarna... de är nog farligare än älgarna när de sitter på pass med sina gevär och bara väntar på att få fälla sitt byte...

... och när jag springer min runda idag så kan jag inte låta bli att lägga märke till att bonden redan plockat bort sina kor...