Idol...

... är ett program som jag både älskar och hatar.



Ja herregud vad det programmet rör runt ibland mina känslor... och när jag nu sitter här ensam hemma i mitt hus så svämmar de över... känslorna... jag klarar fan inte av lyckliga människor... jag går nästan sönder av ren glädje när jag ser någon bli sååååå lycklig över att få vara med i detta program som ju trots allt borde vara bland det mest elaka som visas på TV...

... och så bara händer det... från ingenstans så kommer det in en liten tjej från någonstans och börjar knäppa på sin gitarr... öppnar munnen och börjar sjunga... tiden stannar och jag får uppleva någonting som berör mig... på ett sätt som får mig att förstå att det är skillnad på en stjärna och en stjärna... jag blev fan knockad... wooow...

... men hur många måste förlora för att en ska kunna vinna?

Kommentarer :

#1: Bekele

Nu när du ligger på latsidan efter din tunga yoga så är det visst jag som står för rekorden. Prins Bertil...5 km på 20,37. Har ingen miniräknare tillgänglig men det lär inte bli många sekunder över 11 min på 2680 m. För att lugna ner dig så poängterar jag den okuperade o lättsprungna terrängen.

Hoppas du vilar dig i ännu bättre form.

Kram Bekele

skriven
#2: peter

Jag är grymt imponerad... låter som om det är en asfaltssträcka... eller?



Men det föringar inte på något sätt din insats... respekt L... och en liiiiiten smula avundsjuka...



(((kram)))

peter

skriven
#3: Bekele igen..

Ingen asfalt.... min käre Vän

skriven
#4: peter

Låter som en intressant sträcka för mig också då ju... för mina knä pallar inte asfalt...



(((kram)))

peter

skriven

Kommentera inlägget här :