... i verkligheten.
Eftersom jag är med på facebook så har jag fått kontakt med rätt många människor som jag inte hört av på väldigt länge... det är en av de moderna tidernas största fördelar tycker jag... att kunna återknyta kontakten med släkt och vänner... och de som tittar in på min profil på facebook kan ju inte undgå att upptäcka att jag tillbringar några veckor på stranden i TYlösand... igår så var det nästan så att jag fick nypa mig i armen... för då förvandlades stranden till ett släktkalas för mig... kusiner och mostrar, barn och barnbarn... helt underbart... och jag ska inte sticka under stol med att det är himla skoj att lyssna på släktskvaller... det ger mig en känsla av att jag tillhör en gemenskap där blod är tjockare än vatten... min släkt har alltid tagit emot mig med öppna armar...
... mitt missbruk har däremot inte velat att jag skulle ha kontakt med någon eller någonting som kunde ge mig den tryggheten... för allt missbruk har en sak gemensamt enligt mig... och det är att vi som missbrukar ska välja bort allt som kan konkurerar med missbruket... typ människorna som bryr sig om oss.
Stranden förvandlades igår till en mötesplats för delar av min släkt... underbara Tylösand *L*.
Nä nu är det yoga som gäller... kl. 10.30 nere på stranden... välkommna.