Idag var det helt... tomt...

... på ord i mitt huvud.

Ibland kan det vara rena chockupplevelsen att blogga för mig... och eftersom jag har lovat mig själv att skriva någonting varje dag om det finns möjlighet så har ni förklaringen varför det inte är så himla hög kvallitét på min blogg... det blir liksom mest bara... ord.

Det kan vara hur lätt som helst att blogga när jag sitter i bilen på väg till mitt jobb... och nu när jag sitter här så kom jag jag att tänka på dagens "bilblogg" (som bara utspelar sig mellan mina egna öron i min ensamhet)... har för mig att den handlade om min jazzbaletthistoria... hur jag för ca. 15 år sedan (vilket redan på den tiden egentligen innebar att jag var alldeles för gammal för den gruppen) dansade jazzbalett som fullt aktiv narkoman... eller dansade och dansade... det var nog tyvärr bara jag som inbillade mig att jag kunde dansa... herregud... snacka om att leva helt utan verklighetsförankring... jag visste att jag kunde dansa...


Jazzbalett (personerna på bilden har ingenting med texten att göra).

... alla som såg mig var helt övertygade om motsatsen... ja ni vet... det var på den tiden då jag var den enda i universum som var normal... alla andra var idioter som inte fattade någonting... det var väldigt ensamt på den tiden... väääääldigt ensamt...

Kommentera inlägget här :