"Borta bra...

... men hemma bäst".

Och jag får lov att säga att jag tillhör den skaran av människor som kan skriva under på det gamla ordspråket... kanske någonting som de flesta tar för givet... och så är det ju... det stora flertalet av oss har tak över huvudet i form av ett alldeles eget hem... i mitt fall ett helt hus ute i skogen.

Men ett eget boende är långt ifrån en självklarhet... för min del så får det nog räknas som ett smärre mirakel att jag inte lyckades knarka bort mitt hus (för det var verkligen nära några gånger) och blev bostadslös... det är ju inte så ovanligt att det händer en missbrukare... och att sova på soffor hemma hos polarna funkar ju kanske ett tag... men sen vill det nog till att man kan bidraga med någonting för att vara välkommen... droger... sin kropp... pengar... eller vad det nu kan vara... allternativet att sova under en bro eller i någon trappuppgång lockar inte heller... det börjar bli lite för kallt om nätterna för att sova utomhus.


Så jag kan känna en djup tacksamhet över att ha ett eget hem och en dörr att stänga om mig.

Kommentarer :

#1: mia

Sorgligt är det... ser dem ofta på nätterna vintertid när jag jobbar... Inte lätt för dem!

kram mia

skriven
#2: peter

Ja det är sorgligt... och det går så snabbt att hamna där... och kan hände precis vem som helst... börjar jag missbruka igen så är det troligtvis bara en tidsfråga...



(((kram)))

peter

skriven

Kommentera inlägget här :