.
Den senaste tiden (några få dagar) har jag till min förvåning varit röksugen lite då och då... så här i efterhand så kan jag förstå vad det handlar om... psykisk stress... vanliga skitsaker som jag inte velat känna på... räkningar... inre oro för vad jag ska hitta på när jag har semester... ouppklarade grejer på jobbet... ja kort sagt livet på livets villkor som det kan te sig mellan varven... inga större saker men ändå... resultatet blir inre stress... och inre stress = röksug.
.
Jag passar på att ge mig själv en röd ros för att jag inte röker när jag är röksugen.
.
Jag kan vara tacksam över mina röksug... eftersom jag ju inte varit sugen på att supa eller knarka på hur många år som helst så blir jag nu påmind om hur det faktiskt var för några år sedan... mina röksug handlar naturligtvis inte så mycket om att jag vill börja röka igen... utan mer om att jag vill använda mig av någonting utanför mig själv för att slippa känna på mina egna känslor... en klassiker för oss som har beroendesjukdommen... och det är intressant att känna på hur enkelt jag har för att bli kvitt mina röksug när de anfaller mig bara genom att acceptera dem... mina röksug försvinner faktiskt nästan omedelbart när jag inte kämpar emot dem utan bara låter de passera som ett löv på en flod... då är det mer intressant att ta reda på varför jag blir röksugen.
Sugsurfing på höga vågor....
skriven