.
Att gnälla på att jag har ont i magen hjälper inte mig ett endaste dugg... att däremot acceptera verkligheten precis som den ser ut hjälper mig att kunna släppa taget om saker och ting som inte riktigt är som jag vill att de ska vara... som t.ex. min kamp mot min parasit... och då kan det paradoxalt nog hjälpa mig en hel del att gnälla lite på min egen blogg... för helt ärligt så tycker jag att det är ganska jobbigt nu... det har ju liksom inte hänt så himla mycket på en ganska lång tid nu... och hade jag inte kunnat acceptera den verkligheten så är jag övertygad om att jag hade blivit galen vid det här laget... och det värsta hade inte varit att jag har ont i magen och mår skit... nej det värsta med att inte acceptera den verkligheten hade garanterat varit alla mina tankar som jag hade skapat mellan mina öron... för om jag inte accepterar verkligheten hade jag ju varit tvungen att skapa mig en egen verklighet... och all min erfarenhet av det är att det inte brukar bli så himla bra.
.
Ibland så tänker jag alldeles för mycket... och det är sällan något som gynnar mig.
.
För i min fantasi så bor alla mina rädslor och nojor... vilka naturligtvis hade tagit en stor plats i min egenskapande verklighet... och jag hade nog hittat någon eller några idioter att skylla på... och gjort mig själv till ett offer... och då kan ni ju förstå hur jag hade mått... inte nog med att jag haft precis lika ont i magen som nu... jag hade ju även sett till att må ännu sämre än vad jag hade behövt... och då säger det ju sig själv att min mage inte fått lika mycket positiv energi att kunna laga sig själv på... och som ett resultat hade jag om möjligt mått ännu sämre rent fysiskt än vad jag redan gör... för jag tror (ja... jag är faktiskt helt övertygad) att tankens kraft är stor... kanske större än vi vågar tro.