PETERS BLOGG

.

På väg in till mitt jobb så fick jag syn på ett litet barn i en barnvagn... mamman stånkade på i regnet och såg väl kanske inte direkt ut att njuta av vädret... men barnet lutade sig framåt och studerade med en mycket intresserad min regnet... och jag kunde riktigt känna hur det barnet gillade läget... regnet var en upptäcksresa.

.

Jag skulle gärna vilja vara en kille som aldrig brydde mig om vilket väder vi hade... och ganska ofta så lyckas jag hyfstat bra med att acceptera vädret oavsett hur det ser ut... jag vill inte vara alltför väderstyrd... det finns liksom ingen anledning att vara på dåligt humör för att det regnar... tvärtom så kan jag precis som det lilla barnet välja att njuta av en regnig dag.

.

Vi är några stycken som har börjat snacka om att börja flyga hängflyg igen... en sport som är väldigt väderstyrd... och en sport där jag verkligen får öva på tålamod... jag vet inte hur många dagar jag har suttit uppe på ett hang och väntat på att det ska blåsa mer... mindre... eller från ett annat håll... vi har åkt hundratals mil med våra vingar utan att kunna flyga p.g.a. vädret... men... helt plötsligt så innfinner sig det där perfekta tillfället... vinden vänder och det blåser precis lagom mycket... då är det minsann värt varenda sekund av väntan... och då vet jag också att under tiden vi väntar så kan vi lika gärna gilla läget... oavsett väder.

.

Väder får mig att förstå min relativa maktlöshet.