Äntligen...

... kan jag blogga som vanligt igen.
.
Rackarns vad jag har vant mig vid att kunna blogga varje dag... och det var ju liksom själva meningen då jag började skriva på denna sidan för några år sedan... jag får nästan nypa mig i armen när jag ser att jag hållit på att skriva en blogg sedan september 2008... det är ju helt overkligt... jag är ju en kille som inte kan skriva överhuvudtaget... det fick i alla fall jag lära mig i min skola... var bra på matte men helt värdelös på svenska... och visst... fattar inte så mycket om hur man bygger meningar och vet väl inte så mycket mer än vad ett substantiv, verb eller adjektiv är för någonting... som ni säkert har lagt märke till... för t.o.m. jag fattar ju att de här tre prickarna som jag med en dåres envishet håller fast vid när jag skriver här inte är någonting som man lär sig i skolan när det pluggas svenska... för mig är det mest en liten paus-markering... tror jag.
.
I en perfekt värld behöver inte allting vara så himla perfekt hela tiden.
.
För mig är det viktigt att jag inte behöver vara så himla duktig och perfekt hela tiden... att det är okej att skriva en blogg trots att man var värdelös på svenskan i skolan... för i vad jag vill kalla för en perfekt värld är det helt okej att vara en smula mänsklig... att få ha lite fel och brister... och att känna att man duger helt perfekt ändå.

Kommentera inlägget här :