Träningsnarkomani...

... är inte riktigt min grejj.
.
Jag vet inte hur många gånger jag sagt åt mig själv att börja träna regelbundet... den enda gång det har funkat till 100% är faktiskt när jag kör yoga på stranden i Tylösand... och det beror ju endast på att jag lovat någon annan det... hade det inte kommit ner någon till stranden och yogat tillsammans med mig så hade det runnit ut i sanden... det är jag helt övertygad om... jag försökte ju att köra lite yoga ensam när jag var i Indien senast... det gick sådär... första dagen gick bra... andra dagen så gick det så där... tredje dagen tröttnade jag och tog en promenad istället... vilket i.o.f.s. jag höll fast vi i några dagar... promenaden alltså.
.
Jag fixar att träna på utsatta tider om jag får hjälp av min omgivning... som här på Gullbrannakonventet.
.
Om en timme är jag på väg till mitt gym för att köra lite yoga... och det beror på att jag bestämt med några fina människor som jag ska träffa där idag... och jag behöver den hjälpen för att komma igång med min träning... jag är verkligen inte någon träningsnarkoman... och jag tror nog inte att jag kommer att bli det heller... kanske är jag för lat till min natur.

Kommentera inlägget här :