... börjar om någon timme.
.
Jag tog med mig min gamla kavaj... ett par nya skor, en svart skjorta, en matchande livrem och som grädde på moset... en slips... inte för att jag känner mig så himla bekväm med att ha slips på mig utan mer för att jag får för mig att tillfället kräver detta plagg... jag ska sitta vid ett av "honörsborden" och jag har blivit mig tilldelad en "bordsvärd"... och eftersom jag faktiskt har varit med förr så har jag lärt mig att man äter utifrån och in... med besticken alltså... tror det var så i alla fall... kommer inte riktigt ihåg vid närmare eftertanke... men visst... utifrån och in låter bekant.
.
Vi är över 500 personer som ska äta och umgås på denna banketten... och jag har min bestämda plats.
.
Jag ser fram emot kvällen... och kommer precis som igår att ta det som det kommer... jag vet vilket bord jag ska sitta vid men inte vilka som blir mina gäster vid det bordet... men jag ser fram emot att träffa dem... alla som jag sprungit på under konferensen är jättetrevliga och varma människor så jag har absolut ingenting att vara rädd för... tvärtom så hade jag redan innan jag åkte till knarkmässan i Norrköping tidigare i veckan bestämt mig för att leva ett liv bland folk där jag utgår från att ca. 99,8 % av alla människor som jag kommer att springa på är goda människor... och med de oddsen är det lätt att slappna av... för när jag är omgiven av kärleksfulla människor finns det ju ingenting att vara rädd för... någonstans... och för egen del så innebär ju det samtidigt att det är betydligt enklare att vara social... istället för att vara på min vakt så får jag ett tillfälle att berika mitt eget liv med en massa vackra & värdefulla människor.
.
Jag tror att mycket av det tänket trillade på plats nu när jag har varit student på Lunds Universitet... att mina fina klasskamrater lärt mig att våga tro på mänskligheten igen... och det är jag himla tacksam över... för det är ju så mycket roligare att leva i en kärleksfull värld.