... ansvar.
.
Att bli drogfri innebär ju samtidigt att börja ta ansvar för sitt eget liv... inget snack om den saken... vet väl inte om jag var så himla medveten om det i början men nu har jag inga som helst problem med att se den sidan av min drogfrihet... att jag numera i åtminstonde det avseendet kan kalla mig själv för en ansvarsfull medborgare i vår samhälle... och när jag tänker efter så finns det en hel del andra saker som jag också tar ansvar för... det är faktiskt t.o.m. på det viset att jag gillar ansvar... någonting som jag skydde som pesten som aktiv missbrukare... vilket inte är så konstigt eftersom en aktiv missbrukare ju för det mesta (typ alltid) har som regel att vara ett offer... för i stort sett vad som helst... knasiga flickvänner... taskiga grannar... jobbiga jobbarkompisar... ja den listan kan göras hur lång som helst... världen för en missbrukare är helt enkelt kantad av... idioter... människor som inte fattar hur speciell och unik missbrukaren är och varför det är så viktigt att anpassa sig efter hennes/hans speciella önskemål och behov.
.
Idag är det jag som väljer vilken väg jag vill vandra genom livet... inte drogerna...det är frihet.
.
Nackdelen med att leva som ett offer är ju att man aldrig någonsin blir fri... och det är inte utan att jag kan bli en smula förundrad över hur fri jag blir genom att ta mitt egen ansvar... i både stort och smått... jag som trodde att ansvar var någonting som hotade min "frihet" i missbruket har fått ändra åsikt... radikalt... för det är ju precis tvärtom... det är genom att ta ansvar jag blir fri på riktigt.