... av glädje.
.
Det svänger i mitt liv... efter att ha vandrat i dödsskuggans dal så skådar jag då ljuset igen... och det var väl tur det... för nere i kolkällaren vill jag inte bo... visst förstår jag att livet på livets villkor kan vara lite besvärligt ibland... men fan vet om jag var beredd på att det kunde vara så här himla mycket... mina känslor har verkligen visat sig från alla dess sidor den senaste tiden... det händer hur mycket som helst i mitt inre... och fortfarande är det absolut sämsta stället där jag kan befinna mig mellan mina egna öron... jag har fått känna på min egen självcentrerade rädsla... och... så har jag mitt i allt detta fått sätta min egen tro på prov... och även om rädslan tagit tag i hela mitt väsen så har jag vågat tro... det är jag tacksam över... och nu sitter jag här och gråter igen... men denna gång är det tårar av glädje... glädje över allt fint som livet skänker mig... glädje över att vara en så lyckligt lottad kille som jag faktiskt är.
.
Livet är så mycket större än vad jag kan förstå... och det handlar mycket om att våga se det.