Förväntningar...

 
På... Har man ju.
.
Vare sig jag vill det eller ej så bygger jag upp förväntningar... Det kan gälla en fotbollsmarch (tack och lov för att det gick vägen igår) eller ett konvent... Jag skulle ljuga om jag inte erkände för mig själv att jag har förväntningar ... Trots att jag vet att ta dagen som den kommer... Att det är resan som är målet och allt det där... Jag vill lik förbannat vara där och bestämma... Över mitt eget mående... Vem som ska vinna matchen... Och att konventet ska bli si och så... Omedvetet sätter jag upp dem... Förväntningarna ... Nu är det väl inte alltid helt fel att ha förväntningar heller... Utan dem så skulle jag nog inte våga mig på så mycket... Och jag tror att det kan vara sunt att förvänta sig ett bra resultat om jag beter mig bra... Att kärlek genererar mer kärlek och att jag någonstans får vad jag ger till slut... Jag tror på karma... att det sen inte blir som JAG vill är en helt annan sak... Och egentligen så borde jag ha lärt mig att det alltid blir bättre än vad jag vågat drömma om till slut... Det kan jag ju faktiskt förvänta mig.
.
 

Kommentarer :

#1: Marie Hansen

God Morgon,.det är bra att ha förväntningar,.ju!!Jag har ju som sagt slutat med drogerna ,har nog varit i från amfetaminet i tre år säkert iallafall,.sen drack jag ju tills förr nåt år sen trro det var förra hösten som jag öppnade min sista öl elelr nåt sånt,.och det är underbart,.inte bara för mej själv,.utan för ,.jo mina Barn som jag äntligen har börjat att ha förväntningar på sin Mamam,.att dom äntligen ,när dom än kommer till mej för att hälsa på då är jag ju nyckter,.och det tycker jag är så,underbart,.att dom äntligen kan börja Lita på mej igen efter alla dessa bortslängda år,.som säkert har gjort dom så ledsna och arga och frustrerande,så många gånger,.och det klassiska som man ,.altid sa att nu ska,jag slut,.undraar hur många ggr,.dom orden kom ur min mun,.men nu har jag ju inte druckit på ett år,.så nu är det inte längre ,baara ord,.nu kan jag hantera detta också,.härligt,.Härligt,.men dom sisita tio åren har jag ju även kämpat mot min Cancer,.och så här i efterhand är det ju synd,satt jag,alltid ,tydligen få bli sjuk ,för att bli frisk från drogeländet,.jag är ju som jag är ,en konstig varelese,men hur,.som helst,.idag ska ajg njuta av det fin ,vädret,.och göra lite hembakad rulltårta och sticka ner till min bror och njuta av en fika stund ihop med,.,Honom,.härligt är det ju,.att kunna gå till honom ,nyckter,.för han har ju själv inte drukit på arton år,.han har ju ej helelr dom problem ,som jag ahr haft ,.han tog sin fredas fylla sen var det bra med det för en vecka framemot,nästa fredas grogg,.ja som sagt,.han var ju tvungen aatt sluta dricka ,för han fick ju diabetes,.,.ja nu har jah hasplstat ur mej detta,.men jag säger som jag säger till mej själv,.jag kommer aldrig att sticka upp näsan igen och bli övermodigt,.för det har ju inte funkat,på över fyrtio år,.så det är mitt motto nu,.ta dagen som den kommer ,och idag är det nyckterheten som gäller,.sen ahr jag ju kunnat bli dagmatte åt en liten taxvalp på ca 8,månader,.och han är sp ljuvlig,.och ger mej så mycket,.så är det ju,.nu har jag skrivit lite ur mitt liv,.,.och jag hoppas att ni,du och Lotta får en fin helg,.på konventet,.eller vad det nu var ni skulle göra,du!!kram till er,.

Svar: Tack för att du delar med dig av ditt liv Marie... Nu blev jag riktigt rörd må du tro.
Kram
peter

skriven

Kommentera inlägget här :