... och tiga är guld.
.
När jag läser vad jag skriver i mitt förra inlägg så skäms jag... nästan... men istället för att bara plocka bort det så väljer jag att skriva om det här och nu... visst fattar jag att det inte är hela världen och att det inte spelar så himla stor roll vad jag skriver om på min blogg... världen snurrar ju inte direkt runt mig även om jag precis som så många andra tycks tro det ibland... och det är väl inte mer än mänskligt kan jag tycka... men ibland så kan jag nog ändå tycka att det hade varit bättre att inte skriva någonting överhuvudtaget... fast... då frångår jag ju min princip och mitt löfte till mig själv om att skriva varje dag oavsett... inte för att jag har så himla mycket klokt att säga utan mer för att ha en rutin att följa... men ibland så undrar jag... om inte tiga är guld trots allt.
.
Vissa dagar så har jag helt enkelt ingenting att säga...