Så fel...

... det kan bli.
.
Det kom ner en reporter på radio Halland till VågaVa igår... ville göra en intervju med mig... det skulle handla om statistik som polisen hade redovisat om inbrott i Halland... hon frågade mig om min erfarenhet av att göra inbrott och jag berättade hur det låg till med den saken... min erfarenhet var ju minst sagt något begränsad och jag berättade varför... det förhöll sig nämligen som så att när jag gjorde ett inbrott för att stjäla lite prylar till huset som jag höll på att bygga om upptäckte jag en grej... att jag kickade så till den grad på att smyga omkring och bryta mig in att jag ganska snabbt fattade att det här med inbrott var som en drog för mig... och av den anledningen så slutade jag faktiskt min väldigt korta inbrottskarriär med omedelbar verkan... jag förstod då fortfarande inte att jag hade väldigt stora problem med mitt missbruk av droger... men att jag kunde få ett stort problem med kriminalitet om jag hade fortsatt att göra inbrott... det var helt enkelt alldeles för spännande och roligt.
.
Gör man inbrott kan man hamna i fängelse.
.
Jag var inte helt dum i huvudet ens när jag använde mig av droger... att bryta sig in hos andra för att stjäla deras prylar var inte okej för mig... att jag sålde sprit och var kriminell på en massa andra sätt tänkte jag inte så mycket på när det begav sig... men att göra inbrott var någonting som jag egentligen tyckte var fel... att det var spännande och gav mig en kick var en sak... att jag genast fick lust att fortsätta att kicka på den upplevelsen kunde jag acceptera... men tack och lov så hade jag trots mitt missbruk någon slags moral som hindrade mig för att göra detta.
.
Detta berättade jag för reportern... som valde att klippa bort det mesta och enbart ta med att jag kickade på att göra inbrott... och ge en bild av mig som en erfaren och rutinerad inbrottstjuv... det kändes väl... sådär... och jag börjar fatta varför man ska begära att få se vad som skrivs och sägs innan det publiceras... ja, ja... det var väl inte så farligt egentligen och inget som stör mig alltför mycket... jag har gjort värre saker än den gången jag stal lite kakelplattor på en fabrik i Lidhult och tyckte att det var spännande att smyga omkring där... kanske skulle jag berättat för henne om hallucinationerna vi trodde att vi såg vid samma tillfälle... gubbarna som gick omkring på området när vi var på väg därifrån... nu var de inte på låtsas som vi trodde... grejen var att vi var så snurriga av drogerna och hade pundat omkring så länge på fabriken att vi inte märkt att klockan hade passerat 07.00 och att gubbarna vi trodde var på låtsas egentligen var vanliga arbetare som hade kommit till jobbet... men det är ju en helt annan historia... eller?
 
 

Kommentera inlägget här :