Andas...

... och sitt på händerna.
.
Jag går igång... på allt och ingenting... överallt och ingenstans... och jag vet inte riktigt om jag gillar det... visst är det väl bra med engagemang men jag lägger också märke till att jag använder mig av detta beteende för att slippa känna på mina känslor... och då är det en helt annan sak... då är det ett flyktbeteende eftersom jag aggerar direkt på mina känslor istället för mitt förstånd.
.
Jag tycker inte om att komma hem för tillfället... det blir för tyst och mina känslor hinner ikapp mig... då känner jag hur mycket jag saknar och hur ledsen jag är... vilket naturligtvis är jättebra... för det är ju sanningen... och istället för att flytta upp dessa känslor i huvudet förstår jag att jag borde göra tvärtom... välkommna sorgen... sätta mig på mina händer och andas... låta det vara som det är... det är ju "bara" känslor och ingenting som jag är tvungen att aggera på för att slippa känna utan istället acceptera och släppa fram... känslorna är det ju inget fel på... men om mitt beteende helt och hållet styrs av dem så skapar jag bara nya problem... nya obekväma känslor... och ja...  kommer förr eller senare mitt liv att bli helt ohanterligt.
.
Idag så ska jag göra mitt bästa för att stanna upp... sätta mig på mina händer... och andas.
 

Kommentera inlägget här :