... mig själv.
.
Jag gillar och ogillar när man inte tror på mig... i vissa fall så är det en sann inspirationkälla och det tycker min obstinata sida mycket om... andra gånger blir jag skogstokig när jag inte blir tagen på allvar... det beror ju givetvis helt och hållet på vad det handlar om... att ingen tror på att jag ska kunna bli rökfri ser jag bara positivt... möjligtvis så är mitt eget tvivel en fälla för mig... jag gjorde ju ett mycket lyckat försök med att bli rökfri för några år sedan då jag faktiskt lyckades hålla mig från nikotinet i flera år... tyvärr så sprack det... tvivlet jag kan känna beror på alla mina mer eller mindre misslyckade försök på senare tid.
.
I mycket annat så har jag en stark tro på mig själv och mina egna idéer... risken med det är väl att jag lite då och då tyvärr slutar lyssna på andra människor och missar lösningar som skulle kunna vara ännu bättre än mina egna... bra självförtroende är inte samma sak som bra självkänsla... bra självkänsla gör det lättare för mig att kunna lyssna på andra åsikter utan att för den sakens skull känna mig hotad på något sätt.
.
Att stoppa huvudet i sanden är inte alltid den bästa lösningen...