Att tala...

... på en talardag.
.
Igår så var jag inbjuden att tala på en talardag i närheten av Skara... och jag skulle ju ljuga om jag inte medgav att jag gillar att sitta uppe på podiet... jag är inte rädd för att sitta framför folk och prata... möjligtvis så har jag fortfarande en tendens att slå lite grann på mig själv efteråt... det är lätt att vara självkritisk... trots att jag inte kan göra mycket mer än mitt bästa och att jag vet att det är allt jag kan kräva av mig själv... men fakta är att jag har ett fett budskap att föra vidare... jag är fortfarande drogfri efter en herrans massa år... jag är nöjd med mitt liv och har vad jag tycker någon form av tillfrisknande som gör mitt liv hanterbart... minst sagt... helt ärligt så har jag väl det hur bra som helst... kort sagt... jag är ett levande bevis på att ett drogfritt liv är ett liv värt att leva.
.
Visserligen så är det fortfarande jag själv som har de största kraven på mig själv... kanske är det mänskligt... det händer att jag dömmer mig själv och tycker att jag kunde gjort saker och ting bättre än vad jag gjort... men helt ärligt... för några veckor sedan så slog en tanke mig från ingenstans... och jag kunde se mig själv som framgångsrik i mitt eget liv... den insikten var stor för mig... för vad med kan jag begära av mig själv?
.
Det finns dagar då jag är mer än nöjd med mig själv... och det känns bra.
 

Kommentera inlägget här :