... och jaget.
.
Jag är en beroende... vilket för mig innebär att jag har två personligheter som slåss om utrymmet mellan mina öron... en sida av mig tar alla chanser för att ta över kontrollen från mitt sanna jag... min missbrukarpersonlighet vill att jag ska känna mig värdelös och utanför... få mig att sluta mig och isolera mig från allt som är bra för mig... förståndet och kunskapen om min beroendesjukdom säger åt mig att inte lyssna på denna destruktiva inre röst... men den är både listig och slug när den lilla rösten manipulerar mitt känsloliv.
.
Tack och lov har jag människor runt mig som förstår... så att mitt sanna jag får en möjlighet att ta över kontrollen igen... för det funkar inte att sätta sig i baksätet och bara titta på... då går det åt käpprätt åt helvete... ensam är verkligen inte stark när det gäller beroendesjukdommen... den bor ju mellan mina öron... och hjälpen finns utanför dessa... och mina verktyg är ärlighet, öppet sinnelag och villighet... tack och lov funkar dessa verktyg bättre än vad jag någonsin kunnat drömma om... och jag kan fortsätta vara... jag.
.
Min inre röst är inte alltid att lita på.