... i Brännebassalt.
.
Solen skiner och fåglarna kvittrar här hemma i Brännebassalt... kaffe och cigg i trädgården... inte en människa i närheten... det är med andra ord rätt skönt att vakna upp denna dagen... lugnt och skönt... livskvallitet.
.
Det är lätt att ta det för givet... livet som drogfri... tacksamheten över hur jag har det när jag sitter här i min trädgårdsstol och spanar på den lilla fågeln som matar sina ungar i fågelholken... detta är ju en helt vanlig lördagsmorgon ute i skogen där vi bor... jag känner människor som säkert hade gett sin högra arm för att byta med mig... hemlösa narkomaner som vaknar upp i ingenstans till ingenting... och när jag tänker på att det lika gärna hade kunnat vara jag så känns det helt overkligt... varför har jag det då så himla bra... jo... jag la drogerna på hyllan och gav mig själv chansen att ta ansvar för mina egna handlingar... och vän av ordning kanske undrar om det verkligen kan vara så enkelt... och jag kan bara svara ja på den frågen... för drogerna gjorde mig till en helt annan människa än den jag egentligen var... idag så är jag glad över att jag kan förstå vilken destruktiv kraft jag var slav under... nu när jag sitter här och tacksamt njuter av det liv jag förtjänar.
.
Så är det någon som vill ha ett liv bättre än vad ni vågat drömma om... häng på och bli drogfria... svårare än så behöver det inte vara.
.
Varför krångla till det när man kan göra det enkelt?