Det...

... viktigaste först.
.
Ju mindre man gör desto mer får man gjort har varit mitt mantra de senaste åren... och det är definitivt inte samma sak som att stoppa huvudet i sanden och skita i precis allt... tvärtom faktiskt... mer fokus på "det viktigaste först"... som nu... disken på jobbet väntar på mig.
.
 
 

Nöjd...

... med mig själv idag.
.
En skön känsla... inte för att jag gjort något särskilt eller så... utan mest bara för att jag riktigt kan känna att jag inte behöver bevisa någonting för mig själv... jag duger precis som den jag är... tjoho.
.
 
 

En är för mycket...

... och 1000 aldrig nog.
.
Jag behöver påminna mig själv om detta faktum nu när jag lyckats att hålla mig rökfri i några dagar... nyss så stod jag nere på gården på VågaVa i Ljungby och fantiserade lite om hur det skulle kännas att röka en cigg... och även om en sida i mig sa åt mig att det nog skulle smaka ganska bra så kunde jag riktigt känna hur verkligheten såg ut... själva anledningen till att jag slutade... hur jag aldrig kunde få nog... hur mycket jag än rökade så ville jag bara ha mer... och mer... och mer.
.
Mycket vill ha mer...
 

10 dagar...

... utan nikotin.
.
En liten inventering av hur det har funkat att leva utan nikotin i 10 dagar... och är det någonting som förvånar mig fortfarande är det hur enkelt det är att sluta röka utan att för den delen ersätta nikotinet med... nikotin... för helt ärligt... det var ju lite av plan B för mig... men nä... det behövdes verkligen inte... visst händer det väl att jag blir sugen på en cigg lite då och då... och då räknar jag inte ens de fåtaliga tillfälle då jag kanske kan ana någon form av fysisk abstinens... tror jag... för mig sitter mina röksug helt och hållet mellan öronen och beror på helt andra saker än nikotin.
.
Den största risken för mig är att det har varit lite för enkelt att sluta röka... det känns ju nästan som om jag skulle kunna kontrollera ett begränsat feströkande... en cigg lite då och då... och det är ju inte sant... för mig är det allt eller inget som gäller... måste bara säga det högt till mig själv lite då och då så att jag inte glömmer bort det.
.
Inte ens sugen på en cigg just nu... 
 

Nu blir det lite...

... för mycket.
.
Skrev precis ett inlägg på 1177.se där jag lovat att blogga i några månader... och det känns lite kaka på kaka att sedan sätta mig och skriva någonting här... helt ärligt så kan det ju vara rätt tomt mellan mina öron ändå... och då finns det ju inte så mycket att skriva om.
.
Fast det är ju klart... egentligen så finns det säkert hur mycket som helst att skriva hela tiden... för om jag skulle lyssna på kommitén som bor mellan mina egna öron så är det minsann inte tyst en enda sekund... ett jävla kacklande mest hela tiden om ni frågar mig... jag borde kanske ge den kommitén semester och unna mig själv lite lugn och ro... bara för att... varför inte?
.
 

Reklam...

... är inte min starka sida.
.
Är det någonting som jag skulle behöva förbättra mig på så är det att göra reklam för vår eminenta förening... jag VET att vi gör ett helt fantastiskt jobb och är skitbra på det vi gör... men att prata bra om saker som jag själv är inblandad i är inget som jag är bra på... egentligen borde jag vara hur stolt som helst över vad vi åstakommit... och det är jag ju också... men jag ser helst att någon annan gör reklam för vad vi gjort och gör.
.
VågaVa ÄR fan bra... 

Det har varit...

... lite för mycket rökfri.
.
Ibland så kan jag bli en smula trött på mig själv... känner mig helt enkelt för mycket mellan varven... som det här med mitt rökfriprojekt... det blev liksom så himla stort med mitt rökstopp... och därför så känns det väl lite konstigt eftersom att bli rökfri var typ den enklaste sak i världen... mycket väsen för ingenting.
.
Mycket snack när det bara behövdes pyttelite verkstad... 
 

Dubbla...

... bloggar.
.
Två bloggar är minst en för mycket... men nu är det som det är och jag har ju lovat att blogga på 1177.se i några månader... känner naturligtvis helt andra krav på mig själv där... vilket i sig är helt vansinnigt... jag kan ju bara vara mig själv och behöver inte sätta några som helst krav på mig själv egentligen... men lik förbannat så kryper den där lilla rösten fram som viskar att jag inte riktigt duger som den jag är... skitsnack... jag är ju fan världsbäst på att vara jag... oslagbar helt enkelt.
.
Det finns bara en av mig... å det är jag.
 

Lite svårt...

... att hålla tråden.
.
Jag har för tillfället lite problem med att hålla fokus längre stunder... möjligtvis så är mitt tålamod inte det allra bästa... och min sociala kompetens har väl kanske lite övrigt att önska... men det är inte hela världen... jag är fortfarande väldigt förvånad över hur himla enkelt det är att sluta röka... och undrar lite varför jag inte gjort detta för länge sedan.
.
Varför krångla till saker och ting i onödan.
 

Farligt...

... enkelt.
.
Eftersom det nu visade sig vara så himla enkelt att sluta med nikotinet så kan jag ju inte låta bli att försöka lura mig själv att jag nog trots allt skulle kunna kontrollera ett minimalt intag av nikotin... typ röka 3 cigg om dagen eller så... bara för att jag vill... men... vis av erfarenhet så vet jag att det inte fungerar på det viset för mig... det är allt eller inget som gäller... det kan jag inte blunda för... fan.
.

Att börja röka...

... är svårt.
.
Jag är fortfarande rökfri och det känns faktiskt riktigt bra... och om jag ska vara riktigt ärlig så måste jag nog medge att det faktiskt är betydligt lättare att sluta röka än det var att börja röka en gång i tiden... jag fick i alla fall kämpa på rätt bra till en början... svårt med halsblossen... smakade väl inte så himla gott heller... lätt illamående... hosta... ja ni fattar... det är inte så himla lätt att börja röka.
.
Att sluta däremot... ja, vad ska jag säga... löjligt enkelt.
.
Röksugen... javisst, lite då och då faktiskt... eller typ... mest hela tiden faktiskt :-).
 

Jaha...

... å sen då?
.
Dag ett i mitt nya rökfria liv... och det har gått några timmar sedan jag vaknade... röksugen... javisst... men det är ju inte hela världen och inget som stör mig så himla mycket... än... däremot så märker jag att jag har lite mindre tålamod... lite svårt att hålla tråden... och det kan väl vara lite jobbigt men egentligen inget jag behöver hänga upp mig för mycket på.
.
Nä, det här med rökfrieheten känns nästan lite B... när ska det bli jobbigt på riktigt?
.
Nä det är ju inte så himla gott att röka... egentligen.
 

Sista dagen...

... som rökare.
.
10 cigaretter kvar... och enligt min eminenta plan är det tänkt att bli de sista jag röker... någonsin... naturligtvis förstår jag mer än väl att det är ett oerhört stort löfte att ge mig själv... och det är med blandade känslor jag ger mig in på detta experiment... en sida i mig laddar för fullt... och jag förstår verkligen att envishet kan vara allt annat än en defekt... jag lär nog behöva varje uns av den egenskapen de närmaste dagarna... eller timmarna... eller som imorgon... minuterna.
.
Att tävla med sig själv är inte alltid så enkelt... men denna resan är min och bara min... och ni kan ge er fan på att jag ska sätta upp en hel hop av belöningar på vägen... varje rökfri dag ger mig ju faktiskt möjligheter för det... det kostar ju trots allt en hel del att vara en storrökare... just nu är det enkelt eftersom jag ju inte börjar detta äventyr föränn i morgon... jag är ju trots allt en beroende och har relativt lätt för att använda mig av ord som... imorgon... sen... ska bara... och helt ärligt... att sluta röka imorgon är skitenkelt... imorgon däremot... nja... det är en helt annan historia.
.
10 cigg kvar... jag tänker njuta av varje bloss.
 

Kärlek...

... är stort.
.
Jag har varit på ett stort NA-konvent i Stockholm i helgen... och precis som vanligt så känner jag mig fylld av kärlek när jag åker därifrån... ibland så kan det vara lite svårt att ta på vad det egentligen är som händer på ett stort konvent... massor av kärleksfulla människor... kan vara lite svårt för mig att hinna föra ett vettigt samtal till en början eftersom jag ju känner så himla många tillfrisknande beroende... mycket kramar blir det i alla fall... underbart att få lite tid med min sponsor... att träffa några av mina sponsier... och en grej som betyder mycket för mig som ju har varit med i ganska många år nu... att träffa alla dessa människor som fortfarande hänger kvar och som jag har stött på under min resa i tillfrisknandet... och tro mig när jag säger att det faktiskt har hunnit bli en hel del underbara personer... ingen nämd ingen glömd.
.
Mycket kärlek var det... och kärlek det kan vi aldrig få för mycket av.
.
kärlek är STORT.
 

Hellre rik och frisk...

... än sjuk och fattig.
.
Vad är egentligen rikedom?
.
Jag kan utan att blinka säga att jag lever ett väldigt rikt liv... och med rikedom så menar jag inte i första hand en hel säck med stålar... bara känslan av att slippa peta i mig sinnesförändrade medel för att kunna stå ut med mig själv är obetalbar... ser jag det i ett ännu större perspektiv och med en liten smula distans så kan jag även glädjas över att jag bor i ett land där jag kan dricka vattnet som kommer ur min egen kran... jag har en sjukdom som jag kan leva med (beroendesjukdommen) så länge jag inte petar i mig något... paradoxalt nog så kan min sjukdom som ju sitter mellan mina öron inbilla mig att jag är både fattig och sjuk... med att skapa massor av problem ur ingenting... lura mig att fastna i åsikter som skapar massa idioter omkring mig.
.
För att leva rikt så använder jag mig av att känna tacksamhet över vad jag redan har... och fokusera mer på tillfrisknandet än mina tillkortakommande.
.