Ett liv...

... före döden.
.
Jag tror på ett liv före döden... och ska jag dra det till ytterligheter så tror jag att livet pågår här och nu... mitt huvud och mina tankar kan under påverkan av mitt känsloliv ha lite svårt för att förstå det ibland... och då händer det att jag flyttar in på det lilla utrymmet mellan mina öron och lever ett fiktivt liv i dåtid och framtid... d.v.s. i rena fantasier... tankar om vad som hänt och vad som kan komma att hända.
.
Visst är det väl bra att reflektera över gången tid och planera inför framtiden lite då och då... men... livet på riktigt pågår endast just nu... jag är begåvad med fem sinnen för att kunna ta del av nuet... och det är när jag använder mig av dessa som jag har förmågan att leva fullt ut i harmoni med verkligheten som den ser ut här och nu... visst är det roligt att kolla alla väderappar och fundera över hur vädret ska bli... men helt ärligt... jag är glad över att vi åker till stranden oavsett vad väderapparna säger... än så länge har det gett mig gåvan av att ha lite mer sommar i mitt liv än vad prognoserna har spått.
.
Vill jag ta del av livet utanför mina öron så har jag möjlighet att göra det... varje sekund... alltid.
.
Livet är i ständig förändring... precis som sanningen.
 

Halvtid...

... på stranden.
.
Idag så har vi kört halva tiden på årets upplaga av VågaVa go beach... och än så länge så har vi varit otroligt bortskämda av vädergudarna... visserligen så har det väl inte varit lika många människor på stranden som vanligt vilket jag kan tycka är ganska konstigt... kanske är det som så att vi svenskar inte lägger oss på stranden om det är under 25 grader varmt... att 19 grader i luften och 17 grader i vattnet kan låta lite kyligt... själva tycker vi att det är helt perfekt och lagom varmt för en dag på stranden... visst vi har väl inte badat så himla mycket... men att bara vara på en sandstrand vid havet är lyx... avslappnat och balsam för själen.
.
Än så länge är det ganska folktomt på stranden... 
 

Mardrömmar...

... är kusliga.
.
Vaknade i natt med en väldigt otäck och jobbig känsla... jag hade tydligen drömt en mardröm... även om jag inte minns var det var jag drömde så satt känslan i... och det är nästan som om jag bär med mig en liten del av av den känslan fortfarande... vi pratade igår om "användardrömmar" och om hur känslorna av dessa kan sitta kvar även när vi har varit vakna ett tag... ja... känslor kan vara kraftiga grejer och även om jag vet att inte kunna tillåta mig att vara helt och hållet känslostyrd så kan jag inte blunda inför deras kraft... tur jag har förstånd nog att prata om dem annars så hade jag nog fan legat lite risigt till... jag har ju trots allt en känslomässig sjukdom... beroendet.
.
Ibland så kan jag själv undra hur det egentligen ser ut mellan mina egna öron.
 

Tråkig...

... jag?
.
Söndag och vilodag... kanske tycker vissa att jag är en himla tråkig människa när jag kan trivas rätt så bra med att göra absolut ingenting här hemma i Brännebassalt... själv är jag tacksam över att jag hittat ett lugn i mig själv som gör detta möjligt... det behöver inte hända grejer precis hela tiden i mitt liv längre... sanningen är att jag behöver tid för återhämtning när jag gjort någonting som engagerat mig... det fanns en tid då jag lätt kunde ta tre föreläsningar på en dag men denna tid är förbi... nu blir jag ofta helt slut efter en.
.
Att kunna stanna upp och bara vara med mig själv är kanske inte alltid skitskoj... men ack så skönt och behövligt mellan varven... kanske beror det på att jag blivit äldre... men jag vill nog också vilja påstå att jag äntligen på riktigt trivs med mig själv i mitt eget sällskap... jag behöver inte fly ifrån mig själv längre.
.
Att göra ingenting är en konst väl värd att njuta av.
 
 

Bröllopsdag...

... i Brännebassalt.
.
Ja jävlar... vår första bröllopsdag firar vi här hemma i Brännebassalt genom att bara ta det lugnt... bommulsbröllop var visst namnet när man firar ett år som gifta... vilket då tydligen betyder att man ska ge en bomullsgåva... fast å andra sidan så har ju mitt liv med Lotta under det här året även varit som ett liv invirat i bomull... och det känns himla bra att ha en livskamrat i vått och torrt... ska sanningen fram så är livet som gift med denna kvinna oerhört enkelt för mig... det känns tryggt och behagligt att kunna vara helt och hållet sig själv i en relation... naturligtvis är det en fördel att jag älskar henne av hela mitt hjärta eftersom det ju gör det hela så mycket enklare... kanske är det också en fördel med ett visst mått av galenskap och att kunna skratta åt livet mellan varven... men mest av allt så är det skönt att leva ett liv tillsammans.
.
Tänka sig att jag skulle kunna få uppleva ett liv som en gift man... vem kunde tro det... fast ska jag vara ärlig så visste jag nog trots allt det redan första gången jag såg henne... att hon inte riktigt fattade det just då... ja det är ju en helt annan historia som vi kan ta en annan gång.
.
Man och hustru... 
 

En mulen...

... morgon.
.
Som ni förstår så handlar väldigt mycket om väder och vind just nu på VågaVa i Halmstad... vi kollar naturligtvis på alla möjliga väderappar även om vi förstår att den bästa väderappen som någonsin kommer att existrera är väldigt enkel... gammal... i realtid... och 100% tillförlitlig... nämligen... verkligheten.
.
Jag tittar upp på himlen och konstaterar helt enkelt vilket väder vi har just nu... och när vi sitter på stranden så känner jag vinden... temperaturen... ja, allt det där som vi kallar för väder... och är det en sak har jag lärt mig genom åren så är det att vädret skiftar hela tiden... och att om jag gillar fint sommarväder så är Tylösand ett väldigt bra ställe att hänga på... i två veckor har vi haft ett perfekt strandväder... visst... en blåsig dag... en dag med lite moln på förmiddagen (kanske två efter dagen i dag som det ser ut just nu)... temperaturen har legat runt 19 grader i skuggan vilket faktiskt är omtimalt för en dag på stranden eftersom det ju snabbt blir väldigt varmt när solen värmer våra kroppar... blir det för varmt så kan man kyla ner sig i det än så länge relativt svala havet där det är ca. 17 grader just nu.
.
Vad som förvånar mig är att det är så få människor som hittat ner till stranden... kanske kollar de på "fel" väderappar... i vilket fall som helst så var det länge sedan vi hade en sådan bra väderstart på vårt årliga "VågaVa go beach"... två veckors magiskt väder har redan fått oss att så smått se ut som pepparkaksgubbar.
.
Hittar ni ner till stranden på Tylösand så förbered er på en positiv upplevelse.
 

Ännu en dag...

... paradiset.
.
Det är nästan overkligt när jag tänker på vilket fantastiskt väder vi haft än så länge på stranden i Tylösand... vad jag kan tycka är lite konstigt är att det faktumet inte har nått resten av befolkningen... jag har sällan varit på stranden i sånt fint väder med färre människor... kanske beror det på att det inte är 25 grader varmt... utan 19-20 grader i skuggan... vilket är skönt för oss som tagit oss ner till stranden... det är varmt i solen men inte för varmt... en svalkande bris är att föredra när man ligger på stranden... det är fortfarande bara 17 grader i vattnet och den enda gången som jag hoppat i plurret var för någon dag sedan då det blev lite för varmt... och till min stora förvåning så var det hur skönt som helst att kunna svalka sig just då.
.
Det gör inte mig någonting att inte stranden är fullsmockad... jag har fullt upp med att njuta av att vara på precis rätt ställe vid rätt tid.
.
Magiskt är ordet...
 

Tillit...

... växer med tiden.
.
Tid tar tid sa en klok människa till mig en gång för rätt länge sedan... och kanske är det samma sak med tillit... när jag blev drogfri så kan jag väl inte påstå att jag var så himla bra på det här med tillit... visserligen så ville jag ganska omedelbart att min omgivning skulle ha tillit till min drogfrihet... vilket den naturligtvis inte hade... hur många gånger hade jag inte lovat bot och bättring bara för att hamna på ruta ett igen... nä... tillit tar tid... tålamod och handling funkar bra... nu för tiden så har jag blivit en kille som man kan lita på... och som grädde på moset så har även jag fått förmågan att lita på min omgivning.
.
Säger vi att vi ska vara på stranden så kan ni lita på att vi åker dit... prick klockan 09.00 går bussen från VågaVa i Halmstad... så vill ni hänga på är det bara att komma hit.
.
Vill ni hänga med till stranden så kom ner till VågaVa innan 09.00 så bjuder vi på skjuts.
 

Vädergudarna...

... ler mot oss.
.
Det är nästan så att jag får nypa mig i armen när jag tittar upp mot den klarblå himlen och konstaterar att jag är på väg till Tylösand... andra veckan på VågaVa go beach kunde inte börjat bättre... och eftersom detta är ett utomhusprojekt av rang så ler jag med hela ansiktet och tackar vädergudarna för deras givmildhet mot oss.
.
Sol, sand och salta vågor... Tylösand visar sig från sin bästa sida.
 

Att tala...

... på en talardag.
.
Igår så var jag inbjuden att tala på en talardag i närheten av Skara... och jag skulle ju ljuga om jag inte medgav att jag gillar att sitta uppe på podiet... jag är inte rädd för att sitta framför folk och prata... möjligtvis så har jag fortfarande en tendens att slå lite grann på mig själv efteråt... det är lätt att vara självkritisk... trots att jag inte kan göra mycket mer än mitt bästa och att jag vet att det är allt jag kan kräva av mig själv... men fakta är att jag har ett fett budskap att föra vidare... jag är fortfarande drogfri efter en herrans massa år... jag är nöjd med mitt liv och har vad jag tycker någon form av tillfrisknande som gör mitt liv hanterbart... minst sagt... helt ärligt så har jag väl det hur bra som helst... kort sagt... jag är ett levande bevis på att ett drogfritt liv är ett liv värt att leva.
.
Visserligen så är det fortfarande jag själv som har de största kraven på mig själv... kanske är det mänskligt... det händer att jag dömmer mig själv och tycker att jag kunde gjort saker och ting bättre än vad jag gjort... men helt ärligt... för några veckor sedan så slog en tanke mig från ingenstans... och jag kunde se mig själv som framgångsrik i mitt eget liv... den insikten var stor för mig... för vad med kan jag begära av mig själv?
.
Det finns dagar då jag är mer än nöjd med mig själv... och det känns bra.
 

Första veckan...

... på stranden.
.
Det är inte utan att vi har kunnat glädja oss åt ett helt fantastiskt sommarväder vår första vecka på Tylösand... det såg ju inte direkt lovande ut veckan innan vi kom hit... men en solig, om än blåsig måndag följdes av några helt magiska dagar med perfekt temperatur och strålande sol... förvisso är det fortfarande bara runt 15 grader i vattnet så själva badandet har vi lagt på is... för man kan ju knappt räkna det som bad när man går ut någon meter och skvätter lite vatten på sig.
.
Äventyret fortsätter och vi stortrivs på stranden... det är gott att leva.
.
 

Tre dagar...

... i solen.
.
Det är inte utan att det känns... att tillbringa dagarna i solen på stranden... det stramar lite både här och där på min allt mer solbrända kropp... och ja... även detta år så slarvar jag med solskyddsprodukterna... man kanske tycker att jag skulle ha lärt mig någonting av alla dessa år jag tillbringat på Tylösand... men nä... det är lite grann som i missbruket... "denna gången blir det annorlunda"... och så sitter jag där på kvällen och är lika förvånad varje gång när solen bränt mitt skinn för hundrade gången.
.
Någon kanske tycker att det inte är något jobb att hänga på stranden hela veckorna... men jag kan lova er att det är jobbigare än vad man kan tro... solen, vinden och stranden tar på krafterna och jag kan lugnt säga att jag somnar gott på kvällarna... möjligtvis svider det lite här och där under första veckan.
.
Men samtidigt så är det helt underbart att få tillbringa några veckor nere på Tylösand... jag är väldigt tacksam... och tacksamhet är ingen känsla som jag blir full eller påtänd av... skönt... tryggt... levande.
.
Sand, strand, sol... och hav... vad kan man mer begära?
 

Almedalen...

... och alla andra mässor.
.
Syns man inte så finns man inte var det någon som sa en gång... och det ligger väl lite i det kan jag tänka... kanske finns det någon som tycker att vi på VågaVa skulle finnas repensenterade på Almedalen för att visa vad vi håller på med... och rent politiskt så kan jag väl hålla med... men samtidigt så tycker jag att vi gör mer än rätt som istället väljer att hänga på stranden i Tylösand... för att istället för att snacka om vad vi gör tillsammans med alla andra som snackar om vad de gör så är det ju lite mer praktiskt att göra någonting... som att hänga på stranden och finnas till för de som kanske inte hade pallat att ta sig dit om de inte visste att vi var där... det kanske inte är så mycket snack på stranden...mest en massa verkstad om man säger så.
.
Vid hjärtflaggan nere på stranden i Tylösand kan ni hänga med oss om ni vill... välkommna.
 

Danska...

... flaggan.
.
Efter en dag på stranden så ser jag nu ut som en dansk flagga... kan bero på att jag är en ganska stillasittande kille... solen kommer ju inte åt överallt men gör sig å andra sidan väldigt påmind där den träffar... och eftersom solskydd är ju alltid något som jag inte tycker mig behöva får jag väl skylla mig själv... rött och vitt kommer väl förhoppningsvis till slut bli en jämn fin brun färg... möjligtvis så fixar jag att ta på mig lite solskyddskräm idag då det ser ut att bli ännu en solig dag... fortfarande lite blåsigt så att man inte känner när man bränner sig.
.
Summa summarium... VågaVa go beach är igång... och det är himla skönt att vara tillbaka på den magiska stranden som ger mig sinnesro.
.
Fortfarande väldigt kallt i vattnet... 
 

En blåsig dag...

... på stranden.
.
Jaha... så var det då dax igen... första dagen på VågaVa go beach... och redan innan jag åker hemifrån så förstår jag att det kommer att bli en blåsig dag på stranden eftersom det blåser friskt t.o.m. här hemma i skogen... det blir att ta på sig varma kläder för även om både kortbyxor och badbrallor är nedpackade så är jag minst sagt tveksam om dessa kommer till användning.
.
Spännande... och jag ska villigt erkänna att idag är väl inte direkt en dag som jag hade begett mig ner till stranden om det inte vore för vårt årliga projekt... men samtidigt är jag fylld med tillförsikt... en dag på stranden är trots allt en dag på stranden... massor av frisk luft och som vanligt blir varje dag ett äventyr.
.
En dag på stranden... varje vardag i fem veckor... välkommna.
 

En VågaVa-buss...

... kom från himlen.
.
Precis lagom till vårt årliga VågaVa go beach så trillade det ner en minibuss på oss... perfekt för nu har vi lite fler platser att erbjuda för dem som vill hänga på oss ner till stranden... vi åker från vår lokal på timmermansgatan klockan 09.00 varje vardag... så välkommna ner till oss om ni känner för att följa med till Tylösand... första avgång imorgon (måndag) klockan 09.00.
.
Nu hissar vi vår hjärtflagga i sanden på Tylösand.
 

Regn...

... regn och mer regn.
.
Två dagar kvar tills vi ska åka ner till stranden på Tylösand... och det regnar... och regnar... och regnar... jag misstänker att vi kommer att vara rätt ensamma på stranden... kanske tycker någon att det är en ganska galen idé att hänga på en strand när det regnar... men helt ärligt... varför inte... min erfarenhet av "dåliga" dagar på stranden är faktiskt att de dagarna kan vara de bästa... en strand är så mycket mer än sol och bad... lugnet... sinnesron finner man nog trots allt de dagarna då stranden är folktom.
.
En regnig dag på Tylösand är inget annat än ett... äventyr.