Ensam hemma...

... på julafton.

Visst låter det hemskt... det är mycket snack om ensamhet nu när det är jul... det finns ju en bild av hur julen ska se ut... den trevliga familjehögtiden runt granen... alla är lyckliga och barnens ögon tindrar... och sitter man då ensam hemma i sitt hus som jag gör nu så låter ju det inte så trevligt... det låter nog mest... ensamt...

... och inget kan vara så fel... jag har redan träffat mina föräldrar, barn och barnbarn... och känner mig inte ett endaste dugg ensam... här ute i skogen... i mitt varma sköna hus... tvärtom så känner jag mig i allra högsta grad priviligerad...  


... när jag dricker mitt the (hör och häpna)... tillsammans med en skinkmacka.

Sen tänkte jag, mätt och belåten, slänga mig på soffan och softa framför TV:n... det är möjligt att jag spelar lite fotboll på Wii-konsollen... det var ett jävla kul spel som vi spelade igår... och jag funderar på att träna upp mig lite så att jag kan spöa min son riktigt ordenligt nästa gång *L*... jag är egentligen inte så mycket för att spela TV-spel men detta spelet var så himla skoj att jag nog inte kan låta bli.

Vad jag vill säga är att det finns minst två olika ensamheter... för jag är inte ensam på det sättet som det pratas mycket om vid jul... nä jag är ensam idag på det där sköna sättet som man kan välja själv... ni vet på det där sättet när jag väljer att ligga i soffan... smaska godis och njuta av livet utan att göra någonting... utom möjligtvis spela ett spel eller se på en film... och bara trivas...

... i mitt eget sällskap.

Kommentarer :

#1: Gibitta

En mycket klok kille hos en annan av mina Fb vänner skrev: Det är skillnad på att vara ensam och att vara själv.



Och det håller jag med om. Jag har inget emot att vara själv, inte ens på julafton, men jag är ensam. Jag har vare sig barn eller barnbarn eller fungerande relation med föräldrar. Det är just i denna tiden som allt detta är värre än vanligt.



Så du har rätt i att det finns olika ensamheter.



Önskar dig fortsatta fina dagar

skriven
#2: peter

precis på pricken vad jag menar... det kan vara lika skönt att vara själv som det kan vara tomt att vara ensam...



... jag är himla glad att jag har mina fina vänner som lärt mig att vara en rätt okej vän... även mot mina barn, barnbarn och föräldrar... även om jag såklart alltid känner mig otillräcklig som förälder och morfar... men det är nog rätt sunt att känna så... tror jag...



(((kram)))

peter



ps. å en extra varm julkram till dig ds..

skriven

Kommentera inlägget här :