Vig som ett kylskåp...

... känner jag mig just nu.
.
Men det kommer inte att hindra mig... jag har bestämt mig för att gå på ett yogapass om en timme och ingenting ska få hindra mig... att jag inte är i den bästa formen vet jag med bestämdhet... det var minst sagt länge sedan jag kom iväg på ett pass... men nu så känner jag mig då äntligen helt frisk efter att min otroligt envisa Guardiaparasit verkar ha flyttat ut ur min kropp för gott... för även om jag fortfarande har lite småkänningar av vissa symtom så är min prognos god... det märker jag inte minst när jag ställer mig på min våg... jag har de senaste veckorna gått upp ca. 5 kilo och väger nu precis så mycket som jag vill väga... d.v.s. 5 kilo mindre än innan jag fick en inneboende parasit i min kropp.
.
Jag känner ett visst ansvar för att träna upp mina yogafädigheter innan sommaren.
.
Eftersom jag ju tagit på mig ansvaret för att det ska finnas yoga att tillgå både på vårt konvent i Juni och när vi kör "VågaVa go beach" på Tylösand i Juli så känner jag att jag har ett ansvar... ett ansvar att åtminstone göra mitt bästa för att gå på några yogapass innan jag försöker leda en egen grupp... förvisso så kanske det är ganska bra att jag avdramatiserar det där med att man måste vara vig för att utöva yoga... missförstå mig nu rätt... visserligen så blir man vigare av yoga men det är inget krav för att utöva yoga... nä... enligt mig så kan alla människor haka på ett yogapass... det krävs inte mycket mer än att man ger sig själv en chans... och om man inte jämför sig med någon annan än sig själv så kommer man att märka ett minst sagt förbluffande resultat på relativt kort tid.
.
Nu när jag inte tränat yoga på nästan fem månader så innebär ju det att jag med största sannolikhet kommer att märka av ett förbluffande resultat efter några få gånger... det är jag helt övertygad om eftersom jag i dagsläget inte är mycket vigare än ett kylskåp... och det känns faktiskt ganska bra... för det kan ju bara bli bättre.

Kommentarer :

#1: Anonym

för mej är yogan en kärlekshandling till mej själv..i yogan kan jag vara precis så stark eller svag som mitt dagsläge är..ibland gråter jag i yogan men det är inte för att det gör ont eller för att jag är ledsen..yogan är som en ventil och hjälper mej att vara ärlig inför mej själv.. tack för din blogg

mimmi

skriven
#2: peter

jag håller med till 100%... yoga är någonting alldeles extra och väldigt personligt om du frågar mig...



kram

peter

skriven

Kommentera inlägget här :