... kommer inifrån.
.
Efter en heldag i rädslans och ångestens tecken så har jag börjat smaka på min egen inre trygghet... för den finns ju också där så klart... allt är ju inte svart... eller ens svart och vitt... mitt liv har fler nyanser än så... i färg till och med... och det är ju precis som det ska vara... i vilket fall som helst så är det lite skönt att få smaka på min egen trygghet... jag är ju trots allt en beroende och ibland så har jag en tendens att göra mitt liv svart eller vitt... och bli en liten smula intensiv... jag vill verkligen inte blunda för min rädsla utan tvärtom möta den öga mot öga... ta striden och göra slut på det här äventyret så snabbt som möjligt... för trots allt så tycker jag ju att det är rackarn jobbigt att vara rädd... det vill jag ju helst slippa helt och hållet.
.
Efter regn kommer sol... så även i mitt eget känsloliv.
.
Långt inne i mig själv bor det en trygghet som jag kan glömma bort mellan varven... jag VET någonstans att allt kommer att bli precis som det är ämnat att bli... och jag är en kille som är värd att ha det bra... att det pockar upp gamla spöken och ställer till det i mitt känsloliv är något som jag behöver gå igenom... om jag vill bli fri på riktigt... och jag vill vara fri... fri att vara bara jag.