Att njuta...

... i stillhet.
.
Denna påsken har vi bara tagit det lugnt här hemma i Brännebassalt... och det är ganska skönt att jämföra med hur det kunde se ut förr i tiden... då påsken var en rackarns festarhelg... det mesta gick naturligtvis ut på att peta i sig diverse droger och hade jag tur eller otur (det berodde väl mest på vilken drog jag tog) minns jag kanske t.o.m. vad jag gjorde dan innan... idag så slipper jag ångest, minnesluckor och den brännande känslan av att ha gjort det mesta fel... skönt... att kunna njuta av att göra ingenting... bara softa och må bra.
.
Att bara vara kan vara fullt tillräckligt för mig idag.

En lång...

... fredag.
.
Jag är ju såpass gammal att jag minns när långfredagen var en väääääldigt lång dag... allt var stängt och tyst... man kunde nästan tro att landet hade drabbats av något skumt tråkighetssyndrom... nu är det ju tack och lov inte så längre... långfredagen är väl mest som vilken ledig dag som helst... för min del innebär det att jag har tid att göra i princip ingenting... kolla lite på nån serie på TV:n... bada bastu och bara ta det lugnt... trygg i att om jag vill kan jag ta bilen till byn eller stan och handla vad jag vill i de numera öppna affärerna... att Jesus (om han nu fanns) spikades upp på ett kors är inte längre en allmän sorgedag... och om vi ska vara ärliga så har vi väl i vilket fall som helst säkert sorger att sörja som ligger betydligt närmare i tiden... och skulle vi göra likadant nu så hade nog hela året varit en enda lång långfredag... det finns ju tyvärr en hel del att sörja över.
.
Tack och lov är livet även fyllt av glädjeämnen i både smått och stort... t.ex. som att kunna lägga mig i min bastu och lyssna lite på en bok... alla dagar i veckan om jag så önskar.
.
Glädje och sorg hör livet på livets villkor till.
 

Gud...

... enligt min uppfattning.
.
Jag är långt ifrån en religiös människa vilket inte på något sätt hindrat mig från att bilda mig en egen uppfattning om det det här med gudsbegreppet... och då ska ni veta att det fanns en tid då jag inte ens ville ta ordet Gud i min mun... idag så har jag inga problem med det ordet... Gud för mig är enkelt... mellan mina öron är Jag... och utanför mina öron är Gud... och med den insikten kan jag ge mig själv ett val... självcentrerad eller gudscentrerad.
.
Varför krångla till det... gör det enkelt.
 

Ny dag...

... nya möjligheter.
.
Vaknar långsamt till en dag fylld av upplevelser... livet kan vara ett spännande äventyr.
.
Vem vet... inte jag.

Inga...

... ord.
.
Ibland räcker inte orden till... som när en galning mejar ner massor av människor på en gågata i Sverige... vad som däremot berör mig djupt är när en stor folkmassa visar sin sympati med de offer som utsattes genom att hålla en tyst minut... den tystnaden säger mer än tusen ord.
.
 
 

Distriktsmöte...

... i Ljungby.
.
Alldeles strax är vi på väg till ett distriktsmöte i Ljungby... det var ett litet tag sedan jag upplevde detta på plats... och helt ärligt så känns det faktiskt riktigt bra... mitt engagemang för NA är intakt men ibland så är det bra för mig att sätta mig i baksätet och bara titta på... trygg i att allt kommer att fungera alldeles utmärkt utan min inblandning... visst är det bra med engagemang men för mig gäller det att inte blanda mig i för många saker samtidigt eftersom det ju bara stressar mig... ju mindre jag gör desto mer får jag helt enkelt gjort... det är lätt för mig att ha åsikter om ditten och datten... men lite svårare att sålla och lägga energin på saker som jag är beredd att lägga ner lite arbete på... i praktiken... för det är skillnad på att tycka och gå till handling.
.
Det är med gott samvete som jag åker hem lite tidigare och kollar på Zlatan idag.
 
 

Mina tankar...

... går till Stockholm.
.
Så händer det då igen... en förvirrad snubbe snor en lastbil och mejar med full fart ner en massa människor... och jag kan ju bara tänka mig paniken som utbryter... människor dör och får men för livet... ofattbart och helt jävla sinnessjukt... varför?
.
 

Fördelar...

... och nackdelar.
.
Ibland så behöver jag ställa saker och ting emot varandra... som nu när jag ska byta bil... bilen som jag ska byta är jag väldigt nöjd med men fick till slut inse att jag hade två val... köra med den bilen jag har tills den rasade eller byta in den innan den tappade för mycket i pris... sen är det ju det här med den nya bilen... bilen som jag fastnade för visade sig ha en betydande brist som vi inte räknade med från början... den var bensindriven... vilket innebär större bränsleförbrukning... och hela grejen med att ha en bil när man bor som vi gör är ju att den ska vara billig att köra... vilket i praktiken betyder att jag vill att den ska gå så många mil som möjligt på en tankning... visst var väl bilen jag först fastnade för en aning lyxigare på alla sätt... apple car... skinnstolar... massage... mer hästkrafter... men till slut så var det det här med förbrukningen som avgjorde... billigare milkostnad blir mycket pengar när man kör så mycket som jag gör... känner mig nästan lite löjligt förståndig nu.
.
Sista färden med min lilla pärla... 
 

Ny bil...

... igen.
.
Det snurrar i mitt huvud efter att jag tog ett beslut om att byta in min bil innan det gått alltför många mil... och att det nu snurrar så mycket i mitt huvud beror väl mest på att bilen jag bestämde mig för visade sig vara bensindriven... vilket är helt vansinnigt eftersom en disel drar mycket mindre... det löste sig så till vida att det fanns en liknande bil som var diseldriven... t.o.m. billigare månadskostnad än vad jag räknat med... men... ingen skinnklädsel... ingen massage i stolen... och inte kompatibel med apple car.
.
Byter jag upp mig eller byter jag ner mig?
.
Jag kanske kommer att sakna min lilla pärla?
 

Du kan själv...

... sa han åt mig.
.
Jag har ju genom åren som gått lärt mig att lite då och då be om hjälp... det är verkligen ingenting som är självklart för mig ska ni veta... så igår åkte jag iväg för att be vår dataexpert om hjälp när det gällde att uppdatera vår lite slöa hemsida... det lilla problemet fixade han på två minuter... efter 10 minuter så lämnade jag honom... han berättade nämligen för mig att resten kunde jag fixa själv... så nu sitter jag här... fixar och trixar... och hör och häpna... han hade rätt... jag kan själv.
.
Kan själv...
 

Hemsidan...

... ska uppdateras.
.
Idag så är det dax för att starta arbetet med att uppdatera VågaVa:s hemsida... vi har en längre tid haft lite problem med att det tar så himla lång tid att ladda upp vår sida... och eftersom vi behöver lägga till lite ny information om vår öppenvårdsbehandling så önskar vi även göra själva sidan lite mer användarvänlig och proffisionell... tiden då jag själv satt och gjorde hemsidan är förbi... vilket ni i övrigt nog ska vara ganska tacksamma över... jag minns med ett leende en av de tidigaste versionerna 1999 när jag hade hittat diverse "fräcka" effekter... en version som vi tack och lov (läs Leffe) stoppade i sista sekunden... herregud... hela upplägget liknade mer en LSD-tripp än en hemsida för en drogfri förening... och så kan vi ju inte ha det... sidan ska ju helst spegla vår verksamhet... som är allt annat än flummig... VågaVa är en proffisionell och mycket väl fungerande verksamhet och då ska vi naturligtvis ha en hemsida som visar det.
.
VågaVa uppdateras hela tiden.

"Ju fler kockar...

... desto sämre soppa".
.
Det fanns en tid i mitt tillfrisknande som jag valde att ha rätt många "rådgivare"... det var inte så bra för mig... min beroendepersonlighet hade nämligen en tendens att fortsätta att be om råd till olika människor till den stunden då jag fick ett råd som jag kände passade mig... och eftersom jag har en känslomässig sjukdom så var ju naturligtvis det inte sällan ett råd som inte var så himla bra för mig egentligen... nu har jag en människa som jag kan rådfråga när det gäller grejer som rör mitt tillfrisknande... han ger mig inte alltid de svaren jag vill ha... men med facit i handen har han gett mig precis det som jag behöver.
.
Jag har valt att lägga alla mina ägg i samma korg.
 

Kratta löv...

... ett vårtecken.
.
Jo jag vet att de flesta ser till att kratta löv på hösten... men så gör inte vi som bor i Brännebassalt... här är lövkrattningen istället ett säkert vårtecken... visserligen lite tyngre eftersom löven är rätt blöta... vilket faktiskt känns lite i mina armar idag... kan även bero på att jag kör iväg löven i en skottkärra med punktering... men man tager vad man haver och då får det bli som det blir... att gå på gym är överskattat.
.
Det är mycket löv på ett träd...
 

Kontorsjobb...

... och jag.
.
Mellan varven så trillar det ju lite kontorsjobb ner på min "att göra lista"... och när jag väl sitter ner på mitt kontor så är det väl inte så himla farligt eller alltför mycket att göra... det är klivet in på själva kontoret som oftast sätter käppar i hjulet för mig... "ska bara"... "sen"... "i morgon".
.
Jag gillar att ha ordning på grejerna och mår alltid förträffligt när jag spenderat några timmar vid mitt skrivbord och satt in papperna på sina rätta platser i pärmarna... nu tänkte jag göra lite sådant arbete idag... men då händer det som så ofta händer... det dyker upp någonting annat som pockar på min uppmärksamhet... som gör att jag hamnar i Ljungby istället för Halmstad... men snart... "sen"... "i morgon"... för jag "ska bara" fixa en grej först.
.
Vägen är inte alltid spikrak...
 

Inre oro...

... drabbar mig ibland.
.
Vissa dagar så bara finns den där... den inre oron... jag har inget att vara orolig för vad jag vet och egentligen så är det väl inte så mycket att fästa vikt vid... visst, en himla obekväm känsla som jag helst skulle vilja slippa om jag ska vara ärlig... så vad gör jag då åt det... jo... jag accepterar den... känner efter hur den känns rent fysiskt... och det räcker för mig... det är inte hela världen och jag vet med säkerhet att det bara är en tillfällig känsla... skulle säkert kunna annalysera den hur mycket som helst om jag ville... men... nä... känslor kommer och går... det fanns en tid då jag gjorde precis vad som helst för att fly ifrån dem... skönt att slippa det idag.
.
Vissa saker är som de är... vara sig jag vill eller inte... det måste jag kunna acceptera.
 

Salt...

... saltare, saltast.
.
Jag lagade lite käk igår... och eftersom jag ju köpt så himla fräcka salt och pepparkvarnar så kunde jag ju bara inte låta bli att använda dessa tillbehör... detta blev den första gången som min fru slängde innehållet på sin tallrik i slasken... själv drack jag mer vatten än vad jag brukar när jag käkar... tror inte att vår nya saltkvarn är så himla bra.
.
Det finns inte så många misstag... däremot massor av erfarenheter.
 

Man lär sig något nytt...

... varje dag.
.
Jag behöver inte vara någon annan än mig själv... det behöver jag påminna mig om ibland... det hade varit så enkelt att halka in i de gamla fotspåren och hänge mig åt ytterligheter... typ vara bäst eller skita i allt... då är det skönt att kunna luta sig tillbaka och ta ett djupt andetag... påminna mig själv om att jag duger precis som den jag är... att jag behöver inte göra mig till längre... skönt.
.
Jag är fan bäst... på att vara jag.
 

Vår öppenvårdsbehandling...

... rullar på.
.
Jag blir så himla glad när jag konstaterar att vår öppenvårdsbehandling levererar... har bara hört positiva ord efter att verksamheten har varit igång i två veckor... att vi är bra på det vi gör visste jag redan... men... det känns ändå så skönt att få denna bekräftelse... jag är så himla stolt över våra medarbetare som gör ett jättejobb.
.
VågaVa levererar... igen.
 

Jag är en lyckligt gift...

... man.
.
Jag vet att FB inte har så himla mycket med verkligheten att göra... och jag vet inte om jag ska störa mig på eller bara le åt alla dessa lättklädda unga tjejer som envisas med att vilja vara mina vänner på FB... att man inte respekterar min status som lyckligt och relativt nygift är väl en sak... men att bli idiotförklarad bara för att jag är en manlig varelse triggar mig... långt ifrån alla män är kåta dumbommar med en skev kvinnobild... jag är som sagt lyckligt gift med kvinnan som jag vill tillbringa mitt liv tillsammans med... så tack men nej tack... kanske skulle ni lättklädda tjejer behandla er själva med lite mer respekt och inte nöja er med att bara vara objekt till män som ni ändå inte skulle vilja leva ihop med.
.
 
 

Drömmar...

... och framtidstro.
.
Jag tror att mina drömmar kan gå i uppfyllelse... kanske hänger det ihop med att jag tror att det mesta jag vill göra är praktiskt möjligt att förverkliga... när jag var omkring 25 år så bestämde jag mig för att bli filmstjärna i Hollywood... när jag var 80 år... och jag siktar inte på huvudrollen utan nöjer mig med en statistroll... och jag tror på riktigt att det är fullt möjligt... anledningen till den drömmen var att jag möjligtvis var en smula orolig för att gå sysslolös den dagen då jag blev pensionär... nu närmar jag mig den åldern med raketfart och det som jag lärt mig hitills i livet är att drömmar kan förverkligas... ingenting är omöjligt.
.
Det är resan som är målet...