PETERS BLOGG

... morgon.

.

Som ni förstår så handlar väldigt mycket om väder och vind just nu på VågaVa i Halmstad... vi kollar naturligtvis på alla möjliga väderappar även om vi förstår att den bästa väderappen som någonsin kommer att existrera är väldigt enkel... gammal... i realtid... och 100% tillförlitlig... nämligen... verkligheten.

.

Jag tittar upp på himlen och konstaterar helt enkelt vilket väder vi har just nu... och när vi sitter på stranden så känner jag vinden... temperaturen... ja, allt det där som vi kallar för väder... och är det en sak har jag lärt mig genom åren så är det att vädret skiftar hela tiden... och att om jag gillar fint sommarväder så är Tylösand ett väldigt bra ställe att hänga på... i två veckor har vi haft ett perfekt strandväder... visst... en blåsig dag... en dag med lite moln på förmiddagen (kanske två efter dagen i dag som det ser ut just nu)... temperaturen har legat runt 19 grader i skuggan vilket faktiskt är omtimalt för en dag på stranden eftersom det ju snabbt blir väldigt varmt när solen värmer våra kroppar... blir det för varmt så kan man kyla ner sig i det än så länge relativt svala havet där det är ca. 17 grader just nu.

.

Vad som förvånar mig är att det är så få människor som hittat ner till stranden... kanske kollar de på "fel" väderappar... i vilket fall som helst så var det länge sedan vi hade en sådan bra väderstart på vårt årliga "VågaVa go beach"... två veckors magiskt väder har redan fått oss att så smått se ut som pepparkaksgubbar.

.

... paradiset.

.

Det är nästan overkligt när jag tänker på vilket fantastiskt väder vi haft än så länge på stranden i Tylösand... vad jag kan tycka är lite konstigt är att det faktumet inte har nått resten av befolkningen... jag har sällan varit på stranden i sånt fint väder med färre människor... kanske beror det på att det inte är 25 grader varmt... utan 19-20 grader i skuggan... vilket är skönt för oss som tagit oss ner till stranden... det är varmt i solen men inte för varmt... en svalkande bris är att föredra när man ligger på stranden... det är fortfarande bara 17 grader i vattnet och den enda gången som jag hoppat i plurret var för någon dag sedan då det blev lite för varmt... och till min stora förvåning så var det hur skönt som helst att kunna svalka sig just då.

.

Det gör inte mig någonting att inte stranden är fullsmockad... jag har fullt upp med att njuta av att vara på precis rätt ställe vid rätt tid.

.

... växer med tiden.

.

Tid tar tid sa en klok människa till mig en gång för rätt länge sedan... och kanske är det samma sak med tillit... när jag blev drogfri så kan jag väl inte påstå att jag var så himla bra på det här med tillit... visserligen så ville jag ganska omedelbart att min omgivning skulle ha tillit till min drogfrihet... vilket den naturligtvis inte hade... hur många gånger hade jag inte lovat bot och bättring bara för att hamna på ruta ett igen... nä... tillit tar tid... tålamod och handling funkar bra... nu för tiden så har jag blivit en kille som man kan lita på... och som grädde på moset så har även jag fått förmågan att lita på min omgivning.

.

Säger vi att vi ska vara på stranden så kan ni lita på att vi åker dit... prick klockan 09.00 går bussen från VågaVa i Halmstad... så vill ni hänga på är det bara att komma hit.

.

... ler mot oss.

.

Det är nästan så att jag får nypa mig i armen när jag tittar upp mot den klarblå himlen och konstaterar att jag är på väg till Tylösand... andra veckan på VågaVa go beach kunde inte börjat bättre... och eftersom detta är ett utomhusprojekt av rang så ler jag med hela ansiktet och tackar vädergudarna för deras givmildhet mot oss.

.

... på en talardag.

.

Igår så var jag inbjuden att tala på en talardag i närheten av Skara... och jag skulle ju ljuga om jag inte medgav att jag gillar att sitta uppe på podiet... jag är inte rädd för att sitta framför folk och prata... möjligtvis så har jag fortfarande en tendens att slå lite grann på mig själv efteråt... det är lätt att vara självkritisk... trots att jag inte kan göra mycket mer än mitt bästa och att jag vet att det är allt jag kan kräva av mig själv... men fakta är att jag har ett fett budskap att föra vidare... jag är fortfarande drogfri efter en herrans massa år... jag är nöjd med mitt liv och har vad jag tycker någon form av tillfrisknande som gör mitt liv hanterbart... minst sagt... helt ärligt så har jag väl det hur bra som helst... kort sagt... jag är ett levande bevis på att ett drogfritt liv är ett liv värt att leva.

.

Visserligen så är det fortfarande jag själv som har de största kraven på mig själv... kanske är det mänskligt... det händer att jag dömmer mig själv och tycker att jag kunde gjort saker och ting bättre än vad jag gjort... men helt ärligt... för några veckor sedan så slog en tanke mig från ingenstans... och jag kunde se mig själv som framgångsrik i mitt eget liv... den insikten var stor för mig... för vad med kan jag begära av mig själv?

.

... på stranden.

.

Det är inte utan att vi har kunnat glädja oss åt ett helt fantastiskt sommarväder vår första vecka på Tylösand... det såg ju inte direkt lovande ut veckan innan vi kom hit... men en solig, om än blåsig måndag följdes av några helt magiska dagar med perfekt temperatur och strålande sol... förvisso är det fortfarande bara runt 15 grader i vattnet så själva badandet har vi lagt på is... för man kan ju knappt räkna det som bad när man går ut någon meter och skvätter lite vatten på sig.

.

Äventyret fortsätter och vi stortrivs på stranden... det är gott att leva.

.

... i solen.

.

Det är inte utan att det känns... att tillbringa dagarna i solen på stranden... det stramar lite både här och där på min allt mer solbrända kropp... och ja... även detta år så slarvar jag med solskyddsprodukterna... man kanske tycker att jag skulle ha lärt mig någonting av alla dessa år jag tillbringat på Tylösand... men nä... det är lite grann som i missbruket... "denna gången blir det annorlunda"... och så sitter jag där på kvällen och är lika förvånad varje gång när solen bränt mitt skinn för hundrade gången.

.

Någon kanske tycker att det inte är något jobb att hänga på stranden hela veckorna... men jag kan lova er att det är jobbigare än vad man kan tro... solen, vinden och stranden tar på krafterna och jag kan lugnt säga att jag somnar gott på kvällarna... möjligtvis svider det lite här och där under första veckan.

.

Men samtidigt så är det helt underbart att få tillbringa några veckor nere på Tylösand... jag är väldigt tacksam... och tacksamhet är ingen känsla som jag blir full eller påtänd av... skönt... tryggt... levande.

.

... och alla andra mässor.

.

Syns man inte så finns man inte var det någon som sa en gång... och det ligger väl lite i det kan jag tänka... kanske finns det någon som tycker att vi på VågaVa skulle finnas repensenterade på Almedalen för att visa vad vi håller på med... och rent politiskt så kan jag väl hålla med... men samtidigt så tycker jag att vi gör mer än rätt som istället väljer att hänga på stranden i Tylösand... för att istället för att snacka om vad vi gör tillsammans med alla andra som snackar om vad de gör så är det ju lite mer praktiskt att göra någonting... som att hänga på stranden och finnas till för de som kanske inte hade pallat att ta sig dit om de inte visste att vi var där... det kanske inte är så mycket snack på stranden...mest en massa verkstad om man säger så.

.

... flaggan.

.

Efter en dag på stranden så ser jag nu ut som en dansk flagga... kan bero på att jag är en ganska stillasittande kille... solen kommer ju inte åt överallt men gör sig å andra sidan väldigt påmind där den träffar... och eftersom solskydd är ju alltid något som jag inte tycker mig behöva får jag väl skylla mig själv... rött och vitt kommer väl förhoppningsvis till slut bli en jämn fin brun färg... möjligtvis så fixar jag att ta på mig lite solskyddskräm idag då det ser ut att bli ännu en solig dag... fortfarande lite blåsigt så att man inte känner när man bränner sig.

.

Summa summarium... VågaVa go beach är igång... och det är himla skönt att vara tillbaka på den magiska stranden som ger mig sinnesro.

.

... på stranden.

.

Jaha... så var det då dax igen... första dagen på VågaVa go beach... och redan innan jag åker hemifrån så förstår jag att det kommer att bli en blåsig dag på stranden eftersom det blåser friskt t.o.m. här hemma i skogen... det blir att ta på sig varma kläder för även om både kortbyxor och badbrallor är nedpackade så är jag minst sagt tveksam om dessa kommer till användning.

.

Spännande... och jag ska villigt erkänna att idag är väl inte direkt en dag som jag hade begett mig ner till stranden om det inte vore för vårt årliga projekt... men samtidigt är jag fylld med tillförsikt... en dag på stranden är trots allt en dag på stranden... massor av frisk luft och som vanligt blir varje dag ett äventyr.

.

... kom från himlen.

.

Precis lagom till vårt årliga VågaVa go beach så trillade det ner en minibuss på oss... perfekt för nu har vi lite fler platser att erbjuda för dem som vill hänga på oss ner till stranden... vi åker från vår lokal på timmermansgatan klockan 09.00 varje vardag... så välkommna ner till oss om ni känner för att följa med till Tylösand... första avgång imorgon (måndag) klockan 09.00.

.

... regn och mer regn.

.

Två dagar kvar tills vi ska åka ner till stranden på Tylösand... och det regnar... och regnar... och regnar... jag misstänker att vi kommer att vara rätt ensamma på stranden... kanske tycker någon att det är en ganska galen idé att hänga på en strand när det regnar... men helt ärligt... varför inte... min erfarenhet av "dåliga" dagar på stranden är faktiskt att de dagarna kan vara de bästa... en strand är så mycket mer än sol och bad... lugnet... sinnesron finner man nog trots allt de dagarna då stranden är folktom.

.

... kommer plötsligt.

.

Lite då och då drabbas jag av någon oförklarlig inre oro... ofta har jag ingen aning om vad det kan bero på även om jag kan ha mina aningar... förvisso säger mitt förstånd till mig att jag inte har någonting att oroa mig för... att jag oftast är ett offer för min egen historia... för så är det ju... det kan räcka med en doft... ett synintryck... ett ljud... någonting som påminner mig om någonting jag tidigare har upplevt utan att jag är medveten om det... känslor är ju någonting som ibland lever sitt eget lilla liv... och jag är tacksam över att ha fått lära mig att inte aggera direkt på dem... bara låta dem vara... acceptera... och släppa taget.

.

Börjar jag tänka och låta dessa känslor bygga bo i mitt eget huvud är jag ute på hal is... jag är ju trots allt en beroende och har en inbyggd destruktiv missbrukarpersonlighet i mitt inre... som mer än gärna hade velat ta över och styra mitt liv... tur att jag lärt mig att öppna munnen och prata om mina känslor... så att inte de tar över och gör mitt liv ohanterligt... för en sak är jag helt övertygad om... och det är att mitt förstånd förstår att jag behöver hjälpen som alltid finns till hands utanför mina öron... distans är bra för mig.

.

... kort.

.

Vi har alla en ganska begränsad tid att vandra här på jorden... och eftersom jag är en människa som tror på ett liv före döden så gäller det ju att göra det bästa av situationen... såklart.. jag är inte en anhängare av evigt liv... även om jag kan förstå att just döden kan vara lite svårt att greppa och inte är vidare förvånad över att det finns religioner som lockar med detta... att istället tro på ett liv före döden är kanske skrämmande för någon eftersom det ju innebär att vi någonstans är tvugna att själva ta ansvar för våra egna liv... här och nu... för en sak kan vi väl alla vara överens om... livet pågår nu... inte igår eller i morgon... utan just här... och nu.

.

Så frågan vi alla borde ställa oss enligt mig är om vi lever de liv vi vill leva... just nu... och gör vi inte det så kanske det är hög tid att ändra på det... här och nu.

.

Idag har jag valt att vara tacksam över det jag har... det gör att jag gillar mitt liv... här och nu.

.

... makt över oss.

.

Jag är av åsikten att vi behöver äga vår egen historia för att kunna känna friheten fullt ut... det finns naturligtvis förklaringar till många av mina beteende i mitt förflutna... vissa av dem ligger väldigt många år tillbaks i tiden... och påverkar mig känslomässigt... jag tycker personligen att det var ganska skönt att bli medveten för det gav mig ett val att handla på ett annat sätt på mina känslor... mycket av min resa började med att jag inte gav vika för mina känslor när det gällde att peta i mig droger... ett drogsug är inte längre samma sak som att bli påtänd.

.

... är mer än en siffra.

.

Jag lägger märke till att det händer grejer när man åldras... både på ont och gott... kanske kan jag sakna lite av den energin jag hade för ett gäng år sedan... fast å andra sidan så kan jag uppskatta det inre lugnet jag fått av att inte ta allting så himla personligt längre... förmågan att förundrat se på omgivningen utan att behöva lägga mig i allt och ingenting är onekligen någonting som jag utvecklat med åldern.

.

Visst så säger min kropp åt mig att jag blivit äldre mellan varven... vilket i stort sett förvånar mig lika mycket varje gång... jag börjar så smått inse att jag kanske trots allt har passerat bäst före datum när det t.ex. gäller saker som att bli proffisionell fotbollsspelare... men va fan... det finns ju så mycket annat att upptäcka.

.

... nja?

.

Om en vecka ska vi börja med årets upplaga av VågaVa go beach... det är kanske dax att börja skicka ett helt gäng böner till vädergudarna?

.

... är ett minne blott.

.

Jag blir inte längre bakfull... och om ni vill kan jag lära ut trixet hur man slipper bakfylla... det är lika enkelt (om inte enklare) som att slippa få några fortkörningsböter... jag har nämligen lärt mig att om man inte dricker sprit så blir man inte full... och bakfylla kräver ju faktiskt ett visst intag av alkohol så en av sidoeffekterna med att inte dricka alkohol är att man slipper bakfyllan... att slippa fortkörningsböter är nästan lika enkelt... för sidan om vägen brukar det stå kanska tydliga runda gula skyltar med en röd ring omkring... siffran inuti berättar hur fort man får köra på den vägen... kör du inte fortare så får du heller inga fortkörningsböter.

.

Enkelt kan ibland vara en smula komplicerat... 

.

... orättvist.

.

"Som man bäddar får man ligga" säger ju det gamla ordspråket... och jag tror att det kan ligga någonting i det... tacksamma människor verkar ha ett betydligt enklare liv än de otacksamma... människor som fokuserar på problem och orättvisor mår ofta betydligt sämre än de som ser möjligheter och lösningar på det mesta... så visst är livet orättvist... men en liten tröst i det hela verkar vara att det trots allt blir lite av vad man gör det till.

.

... hände.

.

Jag har varit väldigt bra på att skriva en blogg i flera år... och då menar jag inte innehållet utan att jag skrivit någonting i stort sett varje dag... men så hände det någonting... min rutin havererade... och det blev ett litet uppehåll... och nu så sitter jag då här... med en raserad rutin... väl medveten om att det kommer att ta ungefär 100 dagar att återta min rutin... vad jag ännu en gång lite förundrat kan konstatera att det går så himla snabbt att sabba en rutin... för det är ju inte första gången det händer... ta bara det här med alla gånger jag fått för mig att börja träna i någon form... jag skulle vilja säga att i just det fallet så är det dömt att misslyckas eftersom jag ju tycker att det är skittråkigt att träna... så där har jag kapitulerat... gett upp... hissat vit flagg.

.

När det gäller mitt skrivande här så är jag beredd att ge det en chans till... 

.