Kända TV-profiler...

... kör också på fyllan.
.
Läste i blaskan nu på morgonen att en "känd TV-profil" hade kört på fyllan... han/hon hade tydligen tagit bilen lite för tidigt dagen efter och fastnat i en kontroll... någonting som tyvärr nog är allt för vanligt på våra vägar... och ni ska veta att jag minsann inte är den människan som kan dömma någon även om jag är väldigt medveten om att det inte är okej... då hade vi verkligen snackat om att kasta sten i glashus eftersom jag nog tyvärr inte ens kan räkna alla de gånger jag själv kört på fyllan eller med andra droger i kroppen... men jag är ju ingen "TV-kändis" så det skrevs inte så mycket om det i tidningarna... viserligen så gjordes det ett reportage om mig som rattfyllo i en tidning en gång för några år sedan... men det var långt efter att jag blivit drogfri och orsaken till att jag ställde upp var för att visa på problemet... för så är det... det finns alltför många som kör påverkade av droger på vägarna... och jag vill minnas att jag minsann inte ville vara en av dem ens när jag var aktiv... det var ju bara det att när drogerna kom in i mitt system så försvann förståndet... och jag satte mig bakom ratten ändå... tur att jag till slut tog mitt förnuft till fånga och la drogerna på hyllan... tur inte bara för mig utan även för alla andra som kör omkring på våra vägar.
.
Skönt att kunna köra bil närsomhelst och hursomhelst överallt... drogfri.
.
Att man sedan kan ha åsikter om hur jag kör är en helt annan sak... men mina bilar hamnar inte i diket längre när jag är ute och kör... och kan jag bara låta bli mobilen så tror jag mig kunna framföra mina fordon relativt säkert nu för tiden... och jag hoppas att denna "TV-kändisen" det skrevs om idag fick sig en tankeställare... och precis som jag kan göra om och göra rätt.
 

Tid...

... tar tid.
.
Två av mina fina vänner tar tid idag... och det påminner mig om hur fantastiska liv vi som väljer att leva drogfritt skapar oss... det är långt ifrån självklart för en missbrukare att sluta använda droger... de flesta narkomaner fortsätter ju att peta i sig droger trots att livet går i kras... och ju sämre det går desto mer drogar man... och att stanna upp bli drogfri och träffa sig själv är långt ifrån en självklarhet... inte så konstigt kanske... vem vill se röran man ställt till med i sitt liv... men vi är några få som vågar se sanningen om oss själva och bryta med missbruket... en inte alltid så himla bekväm resa till en början... men vågar man bara stanna kvar... låta tiden ha sin gång... då blir man belönad med ett liv värt att leva... det krävs mod att låta tid ta tid... men till slut så är det värt varenda sekund... så grattis till er som valt att följa med på resan... jag behöver er.
.
Jag är väldigt tacksam över att ha vänner som precis som jag valt att leva ett drogfritt liv... tillsammans är vi starka.
 

Jaha...

... då kör vi igen.
.
Som några säker har märkt så har mitt bloggskrivande legat nere i några dagar... tror nästan att detta är ett av de längsta uppehållet jag tagit från skrivandet här sedan jag startade min blogg... och varför det blev så denna gång beror på flera saker... det blev helt enkelt lite för mycket för mig den senaste veckan... och att skriva blogg hamnade lite längre ner på min "att göra" lista... möjligtvis så kommer jag att skriva om lite av det som hänt i veckan lite senare... jag har inte riktigt bestämt mig än... och det känns lite viktigt för mig att hitta någon form av balans på mitt privata liv och mitt liv på nätet... det är lätt för mig att lämna ut mig lite för mycket när känslorna rinner över... och vad det kan bero på har jag väl en liten aning om... det är helt enkelt himla skönt att få skriva av sig lite... få ut tankarna ur huvudet och möjligtvis få en liten smula mer kontakt med mitt förstånd... annars så är det lätt att mina känslor tar över mitt liv... och det är inte alltid en bra lösning.
.
Ja då var vi tillbaka igen då... peter och lilla peter i en och samma skepnad.
 

Det blir inte alltid...

... som jag tänkt mig.
.
Livet på livets villkor är fyllt av överraskningar... många väldigt angenäma och andra riktiga käftsmällar... en sak är i alla fall helt klar... det blir inte alltid riktigt som man tänkt sig... livet ser ju ut så... ibland så går det upp och ibland så går det ner... lite som en bergådalbana... hissnande och onekligen väldigt spännande... och precis som på Liseberg så känns det mest i magen.
.
En sak är säker... fram kommer man alltid.
.
Jag har hunnit bli 57 år gammal och än så länge har jag överlevt livets kullerbyttor även om det har hänt att jag kännt tvivel mellan varven... men på något underligt sätt så verkar det som jag alltid landar på fötterna till slut... ett och annat blåmärke på resan har jag väl fått... men peppar, peppar... än så länge har klarat mig från benbrotten även om det gjort himla ont ibland... kanske finns det en Gud trots allt... som ser till att vi inte får mer än vad vi klarar av.

Hinner inte...

... Blogga.
.
Servicekonferans... Full fart och möte från tidig morgon till sen kväll... Hinner helt enkelt inte med att skriva här.
.
Full fart hela dan.

Den lååååånga färden...

... igen.
.
Jaha... då sitter vi i bilen igen på väg till Östersund... och säga vad man vill men Sverige är ett stort land och det är en bra bit upp till mitten av detsamma... för Östersund ligger inte så långt upp som det känns för oss här nere i söder... även om det är mer än en tillräcklig lång väg att köra... det blir några timmar i bilen innan vi är framme... men jämfört med förra gången vi körde upp för några veckor sedan så blir det nog en helt annan resa... då hade vi värsta snöovädret att köra i... idag så kör vi på torra vägar i ett strålande väder... men långt är det... tur att vi kan ha det bra i bilen och njuta av en resa med trevligt sällskap... samtidigt som vi kan beundra och hänföras över vilket fantastiskt vackert land vi färdas igenom... Sverige är fantastiskt.
.
På väg upp mot de stora skogarna i norr... kanske är det vinter fortfarande... vem vet?
 

Full fart...

... igen.
.
Efter en underbar vecka i Trysil är jag nu tillbaka i verkligheten... och det är rätt mycket resande på gång denna veckan... idag är jag på väg till Växjö för att föreläsa hela dagen och imorgon så bär det iväg på en lång resa till Östersund för att tillbringa helgen och göra lite service i vår fiNA gemenskap på servicekonferansen... många timmar i bilen blir det... det är då som jag tycker att en talbok att lyssna på är finfina grejer... tiden går fort och en av de stora fördelarna med att sitta och lyssna i bilen är att jag kör lite lugnare... en bra grej med tanke på alla fartkameror som finns längs våra vägar.
.
Jag hinner tyvärr inte åka någon bräda när jag är i Östersund.
.
Det ska bli skoj att komma upp till Östersund även om jag inte kommer att hinna med någon utflykt till Åre denna gången... men jag får vara nöjd med förra veckans fina brädåkning... acceptera att våren och sommaren är på G och stilla ner en smula och vänta på nästa säsong i backarna.
 
 

Känslor...

... har makt över mig.
.
Mina känslor går mig inte obemärkt förbi... de har fortfarande kraften att ta över allt för stora bitar i mitt liv... ibland så kan det vara hur underbart som helst och andra gånger så blir jag bara trött på mig själv... och då kunde jag önska att jag hade en förmåga att kunna stänga av dem och bli helt likgiltig... men så tänker jag ett varv till... utan känslor så skulle mitt liv vara himla trist... mina känslor är ju också en del av mig... några pockar på för att jag ska kunna se och förstå mitt eget beteende... onekligen så har jag fortfarande lite att bearbeta innan jag kan bli fri vissa av dessa känslor... det finns en förklaring varför jag reagerar som jag gör i vissa lägen... jag är inte konstig eller dum i huvudet... bara lite skadad av mitt liv... tack och lov så kan jag känna hopp om att bli befriad från dessa gamla spöken från det förflutna och känna mig fri att vara den jag är... en vacker och värdefull människa som duger precis som den jag är.
.
Idag så ska jag be om att bli befriad från det förflutnas känslomässiga fängelse.
 

Livet på...

... livets villkor.
.
Livet kan vara lite hur som helst... ibland så går det upp och ibland så går det ner... det enda vi vet är att det skiftar och att vi aldrig riktigt vet vad som kommer att hända... vissa dagar så blir vi glatt överraskade av vad som möter oss på vandringen genom livet... andra dagar trillar vi rakt ner i kolkällaren.
.
Livet bjuder på många överraskningar... vem vet vad som väntar runt nästa hörn?
 

Slut...

... På vintern för denna gången.
.
På väg hem från en fantastisk vecka i Trysil... Strålande väder och fin brädåkning... FiNA vänner i backen och en hel del tillfrisknande blev det också... Men nu får brädan ligga och vila sig för nu är säsongen över... Våren möter oss på vägen hem och det känns inte helt fel heller även om det var skoj att leka lite vinterlekar i en vecka... Men eftersom jag planerar att leva drogfritt ett tag till så blir det väl en ny resa till Trysil nästa år... Det har ju blivit en tradition.
.
Mycket bättre än så här blir det inte i backarna.


Tidig...

... Morgonski.
.
Uppe med tuppen och tog liften upp i backen redan klockan 7 för några åk innan det var dax för frukost i backen... Måste säga att det är värt de 200 norska kronorna att åka i nypreparerad backar innan liftarna öppnar.
.
Frukost i backen...

Nära döden...

... upplevelser.
.
Ytterligheterna när man åker bräda kan vara minst sagt stora... igår stod jag uppe på berget och tittade ner på helt orörd snö en bra bit utanför de preparerade pisterna... solen hade värmt upp snön och jag fick några fantastiska åk nerför branten... men en av dessa gånger så hamnade jag lite väl långt ifrån pisten och var tvungen att ta vägen genom skogen... ett från början fantastiskt åk slutade i att jag fastnade inne i skogen... där det inte längre var brant... och var det inte så himla skoj med massor av mjuk snö... det tog mig en bra stund att kravla, rulla och kämpa mig ner genom den djupa snön till ett längdåkningsspår så jag kunde ta mig tillbaka till backen... och jag var så trött att jag knappt kunde andas... helt slut... fast så här i efterhand så var upplevelsen värd det... men jag kommer att akta mig för att hamna på samma ställe igen... jag vill inte sitta fast i skogen en gång till... min kropp pallar inte det... jag har blivit för gammal för sådana ansträngninger.
.
Ett underbart åk innan jag hamnade i skogen nedanför och fick kravla mig genom djupsnön.
.
Vi har ett fantastiskt väder just nu... kalla nätter och varma dagar där solen värmer upp snön utanför backen och bjuder in till fantastiska åk i mjuk skön snö framåt eftermiddagen... detta är precis vad jag drömt om... möjligtvis lite bättre... jag bara njuter... för det mesta.
 

En horribel...

... utvisning.
.
Jag trodde knappt att det var sant när jag såg Zlatan bli utvisad mot Chelsea... att den var felaktigt dömd såg nog alla utom domaren som visade ut honom... som sann Zlatanist så var det onekligen skönt att se hans PSG fortsätta matchen med 10 man och till slut gå vidare i CL efter en dramatisk förlängning... vilken match... fotboll kan vara precis hur spännande som helst och jag ser fram emot fortsättningen... hoppas bara att de rättar till det felaktiga domslutet så att Zlatans avstängning i nästa match hävs.
.
Jag blev imponerad av PSG igår... inte dåligt att slå ut Chelsea på bortaplan med en man kort.
.
Annars så går livet vidare och jag ser fram emot ännu en dag i backarna med strålande väder... livet känns rätt bra just nu... och vet ni vad... det är jag värd.
 

Möte...

... i skidbacken.
.
Idag så har jag tagit på mig att hålla i mötet i backen klockan 10.00... och visst är det en upplevelse att sitta utomhus i en skidbacke och ha ett NA-möte... igår så föll det snöblandat regn och mötet blev på engelska... idag så skiner solen igen och vilket språk det kommer att delas på har jag ingen aning om än... kanske blir det en salig blandning eftersom vi ju kommer från lite olika länder... med en sak gemensamt... vi vill leva drogfritt... att vi gillar att träffas för att åka skidor är bara en bonus.
.
Drogfriheten har gett mig friheten att leva livet fullt ut.
 

Skitväder...

... när jag vaknade i morse.
.
Möttes av blåst och regnblandat snöfall när jag gick utanför hotellet och rökte en morgoncigg i morse... nu lovar visserligen väderprognosen att det ska klarna upp och bli strålande solsken redan i eftermiddag och resten av veckan så det kan jag väl leva med... gårdagen var ju rent fantastisk med strålande sol och det har vi ju ingenting emot... och lite skitväder nu på morgonen är ju en bra test för mina nya skidkläder som jag var tvungen att köpa eftersom mina gamla ju blev stulna för några veckor sedan... att ställa in brädåkningen p.g.a. vädret finns inte på kartan... jag är här för att åka bräda i första hand... att jag sedan får mig lite tillfrisknande och konvent på köpet ser jag bara som ren bonus.
.
Det är en stor fördel att ha kläder som funkar i ALLA väder när man åker bräda.
 

Första dagen...

... i Trysil.
.
Det börjar bra... morgoncigg utanför hotellet och bjudna på kaffe av kockarna som fixar frukosten åt oss... vi var visst lite väl tidiga för frukosten hade inte startat när vi kom ner... så att bli bjudna på kaffe till ciggen var minst sagt uppskattat... och att det är en molnfri morgon med en klarblå himmel gör ju inte saken sämre... förutsättningarna för en bra dag i backarna är minst sagt optimala... det känns som om jag är på rätt ställe vid rätt tillfälle... ser fram emot att ta liften upp för berget och ta mig ner till dagens första möte... träffa vänner och njuta av en underbar dag samtidigt som jag kan förundras över hur bra mitt liv har blivit sedan jag blev drogfri.
.
Snö är skoj... 
 

Brädan...

... och jag.
.
Så var det då dax för den årliga resan till Trysil... för även om det var inbrott i vår bil och nästan alla mina grejer blev stulna så var det inte något som hindrade mig... brädan har jag kvar och nya skidkläder gick att köpa så i morgon så står jag i backarna igen med min bräda... och det är inte utan att jag längtar efter att ge mig ut på nya äventyr och upplevelser... jag tycker ju att det är himla skoj att åka bräda... jag kanske inte är den vassaste åkaren i backen och gör inte de fräckaste trixen... men jag njuter av att glida omkring på min bräda med shysst musik i lurarna... få känna de där stunderna av obeskrivlig lycka strömma genom kroppen när man får lite flyt eller hittar orörd nysnö att åka i... korta intensiva upplevelser av ren lycka där det känns som om tiden står still.
.
Det är en helt underbar känsla att lyckas sätta några svängar i djup orörd snö.
 

Semester...

... en vecka.
.
Packar mig en väska för att åka iväg en vecka till Trysil... det ska bli himla skönt med en vecka i skidbackarna... och peppar, peppar... det ser ut att vara hur bra förutsättningar som helst för en riktik kanonvecka när jag kollar i vädret och får rapporter om all snö som fallit... i den bästa av världar så finns det möjligheter för lite offpiståkning... något som för brädåkningen upp till en helt annan dimension om ni frågar mig... inte för att jag är värsta proffset utan mest för att det är så himla skoj... och vad som än händer så väntar en grabbkväll framför TV-apparaterna med Zlatan... lite av en tradition på vår årliga Trysilresa.
.
Jag håller alla tummar jag har för att få chansen att återuppleva lite offpiståkning med min bräda.
 

Härligt trött...

... efter en intensiv vecka.
.
Det har varit rätt mycket denna veckan när jag har flängt och farit runt i vårt avlånga land och föreläst... och det är inte utan att jag är lite trött... härligt energifyllt trött... jag gillar känslan jag har i magen efter att ha varit på en föreläsningsturné som har gått himla bra... jag är en bra föreläsare och de som lyssnat på mig tycker precis likadant... responsen är magisk... och det värmer mitt hjärta eftersom jag ju själv tycker att jag har ett viktigt budskap och någonting att förmedla... och när man når fram till publiken så händer det grejer... det ger energi även om jag blir helt slut efter ett gig... jag känner mig helt enkelt nöjd med mig själv... en känsla som jag lätt kan leva med.
.
Det är en lite speciell känsla att stå framför en publik och föreläsa... en process som jag gillar.
 

Resan...

... fortsätter.
.
Rent fysiskt så innebär det att jag idag tar bilen ner till Kristianstad för att föreläsa... mentalt så tänker jag lite på min resa genom livet... jag har ju varit drogfri i en herrans massa år och jobbat en hel del med mig själv på den resan... och det ger resultat... jag känner mig friare än någonsin... vågar tro på mina drömmar... för jag har ju hur många bevis som helst på att drömmar går i uppfyllelse... det räcker att stanna upp och se på hur mitt liv ser ut idag... det är nästan så att jag får nypa mig i armen för att fatta att jag inte drömmer... och jag känner mig trygg i mina förväntningar om att det finns så mycket mer som väntar runt hörnet på min resa genom livet... ja... jag tror på ett liv före döden idag... det känns tryggt.
.
"Så länge jag följer denna vägen har jag inget att vara rädd för."
 
 
 
 

Världens bästa...

... sponsor.
.
Jag har lyckats med att bygga en fungerande relation med min sponsor... eller rättare sagt... vi har gjort detta tillsammans han och jag... och jag brukar säga åt mina vänner att de inte ska nöja sig med vem som helst som sponsor utan våga vara kräsna... det är vårt eget tillfrisknande det handlar om och en fungerande sponsorrelation är som jag ser det en väldigt viktig del i det tillfrisknandet... alla är värda världens bästa sponsor... och är man inte nöjd men sin sponsor så tycker jag att man ska byta.
.
En väl fungerande sponsorrelation är viktigt för mig i mitt tillfrisknande.
.
Själv så träffar jag inte min sponsor så ofta... vi har en telefonkontakt men de fysiska mötena är väldigt sällsynta... så det var med glädje jag tillbringade några timmar med honom igår... och jag är väldigt tacksam över att det finns en människa som tar sig tid att vägleda mig i mitt liv... han gör skillnad.
 
 

På resande fot...

... igen.
.
Idag så är jag på väg till Stockholm för att föreläsa... det blir en natt på hotell där innan jag kan åka vidare (via en natt i min egen säng) till Kristianstad där jag ska vara på torsdag... sen är det bara att packa om resväskan för en veckas konvent i Trysil och skidbackarna... jag kommer även att hinna med en dag på jobbet i Halmstad på fredag... kort sagt... det är mycket resande just nu... och någonstans så trivs jag i det... nya platser... människor och upplevelser väntar på mig... spännande.
.
 

En intensiv...

... vecka framför mig.
.
Idag så bär det iväg till Lunds Universitet för en föreläsning på deras mobiliseringskurs... och det är bara starten på en minst sagt intensiv vecka med mycket resande för mig... och någonstans så gillar jag väl detta... kanske är en av anledningarna att jag har en himla bra föreläsning att komma med... jag känner att jag har någonting meningsfullt att berätta... allra helst eftersom jag är av åsikten att vi inte får glömma bort människan bakom ett missbruk... det är så mycket mer är diagnoser och kemiska obalanser mellan öronen på en missbrukare... och jag vill mer än gärna förmedla den rent mänskliga aspekten så att mina åhörare kan förstå att vi som är beroende inte är några konstiga UFO och betydligt mer än statestik och konstiga tabeller... och förhoppningsvis så kan de flesta i publiken känna igen sig i något som jag berättar och förstå att ett missbruk kan drabba precis vem som helst.
.
Jag tycker att jag har någonting viktigt att förmedla i min föreläsning.
 

Om en vecka...

... åker jag till Trysil.
.
En sak som jag gillar skarpt med min drogfrihet är att den ger mig friheten att uppleva en hel del som jag försakat under min tid som aktiv missbrukare... på den tiden var det mycket snack och lite verkstad... nu för tiden så händer der grejer på riktigt... ta bara det här med att jag kommer iväg på de resor jag tidigare bara drömde om att göra... för några veckor sedan var jag på Bali med min älskling... för att sedan åka till Åre och Östersund på ett konvent där jag passade på att åka lite bräda... och om en vecka är det dax för den årliga resan till konventet i Trysil för att hänga med alla mina vänner i skidbackarna en vecka... kort sagt... jag har träffat massor av vänner och åker dit jag vill när jag vill... det är inte bara snack längre utan verklighet för mig.
.
Jag har lärt mig åka bräda i min drogfrihet... idag är jag fri att uppleva livet på livets villkor.
.
Men innan jag kommer iväg till Trysil så ska jag jobba lite överallt... en vecka fylld av resande och föreläsande... på universitetet i Lund... en sväng till Stockholm och vidare till Kristianstad innan jag packar ner mina vinterkläder och drar till Trysil för lite semester med brädan.