PETERS BLOGG

... varje dag..

.

Jag är en lyckligt lottad kille på många sätt... och om jag tar mig tid att stanna upp och reflektera så är detta ett tillstånd som jag skulle kunna känna varje dag... grunden för min lycka är att jag kan känna djup tacksamhet för det som redan finns i mitt liv... min relation... drogfriheten... familjen... vännerna... och jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst... mitt hus... mitt jobb... att jag kan äta mig mätt varje dag... men kanske mest av allt att jag kan känna att jag lever fullt ut... friheten att kunna leva mina drömmar.

.

Visst finns det saker som gör mig olycklig... allt är inte precis som jag vill att det ska vara... men det är ju livet på livets villkor... det finns så mycket som jag är helt maktlös inför... kanske behöver jag även dessa saker för att uppskatta allt som jag har... och inte ta det för givet... en sak vet jag med säkerhet och det är att jag inte behöver jaga lyckan... att det är resan som är målet och att jag kan välja att njuta av den.

.

... ännu en dag.

.

Egentligen är det inget annat än ett mirakel när jag tänker efter... jag är fan en drogfri narkoman... jag har inte petat i mig ett endaste illegalt sinnesförändrande medel på hur många år som helst... inte ens en lättöl... och vän av ordning kanske undrar varför... och det ska jag berätta... det är väldigt enkelt... mitt liv blir helt enkelt betydligt mer hantarbart när jag inte super och knarkar... ALLT precis ALLT har blivit bättre sedan jag tog beslutet att lägga ner drogerna... inte så att allt runt omkring mig förändras... nä... livet är ju som det är... ibland så går det upp och ibland så går det ner... skillnaden är hur jag handskas med det... istället för att fly från allt som var obekvämt och få massor av konsekvenser för att jag inte tar mitt ansvar så har JAG lärt mig att leva på livets villkor... blivit en kille som både min omgivning och jag själv kan lita på... låter det tråkigt... tro mig när jag säger att det är tvärtom... idag är jag fri att göra vad jag vill... när jag vill det... och hur jag vill... skillnaden är väl mest att jag idag gör det jag mest bara snackade om att göra innan jag blev drogfri... snacka om att vinna högsta vinsten... idag har jag ett liv... på riktigt.

.

... och jag.

.

Det snackas om hur mycket tid vi tillbringar stirrandes i våra skärmar... och jag kan inte låta bli att göra en liten självransakan... det blir allt en hel del timmar jag spenderar med att sitta framför min dator... kolla min telefon och trilla in i den virituella verkligheten... och jag vet väl inte om jag ser något fel i det... allting finns ju tillgängligt på nätet nu för tiden... allmänbildning stavas ju google... men visst... lite tråkigare har det ju blivit att gå ut och käka när alla sitter och surfar med sina telefoner... jag minns ju fortfarande tiden då vi pratade med varandra istället för att skriva uppdateringar på FB... samtidigt som jag inte skulle kunna tänka mig att leva utan allt detta längre... men kanske jag personligen skulle vilja ha lite mer balans... mellan den digitala världen och verkligheten.

.

... på nätet.

.

Jag har ju haft ont i mina armar ett litet tag nu... och så fick jag då ett namn på vad det kunde vara av min massör i förrgår... ett krångligt ord som jag inte vågar försöka stava till här och nu... naturligtvis så kastade jag mig direkt in på nätet och läste allt som jag kunde komma över om detta tillstånd... inte så smart... för vem har blivit bättre av att googla en diagnos... var jag inte dålig innan så är jag det nu.

.

... som en andlig princip.

.

Fan trot... vet inte riktigt om jag håller med om det just nu... jag fattar nog inte riktigt vad jag ska träna på nu... mina onda armar väcker mig på nätterna och jag är på riktigt lite orolig för vad mig kropp säger till mig... visserligen så har jag då äntligen beställt en tid hos doktorn och bestämt mig för att stå på mig för att få en riktig undersökning... magnetröntgen ligger högt upp på den listan och jag tänker göra mitt bästa för att få en sådan... så visst... andliga principer är användbara... som att ha ett öppet sinne... våga be om hjälp... och till slut få ett svar på vad det egentligen handlar om... acceptera... och göra det bästa av situationen... och om sanningen ska fram... jag är ingen doktor... jag får tillämpa tillit och göra som någon annan säger åt mig att göra.

.

... Av att glömma datorn på jobbet.

.

Nu är det ju inte hela världen att sitta utan min vän datorn här ute i skogen denna tisdagsmorgon... Kan ju bero på att jag har fler apparater om fyller samma behov... Telefon och pad... Men jag kan ändå inte låta bli att reflektera lite över hur det såg ut för inte alltför många år sedan... Eller okej... Rätt många år sedan då jag inte hade något internet här... Hur klarade jag mig egentligen... Man har ju helt klart vant sig vid att vara ständigt uppkopplad de senaste åren... Var man än befinner sig... När jag var i Indien första gången så fick jag besöka små internetcafé för att komma i kontakt med världen utanför stället jag råkade befinna mig på för tillfället... Nu är de tillfällena lätt räknade... Wi-fi finns ju överallt... Om det är bra eller dåligt lämnar jag därhän... Jag gillar ju utveckling... Men ibland så kanske det hade varit bra att lyfta blicken från skärmen och studera omgivningen man befinner sig i... Skåda verkligheten IRL... Där händer det ju också grejer... Tror jag.

... och tö.

.

Efter några dagar av härligt vinterväder i skogarna där jag bor kom då plusgraderna... och att vädret är som det är... är inget som jag kan göra någonting åt... men ändå... det hade gärna fått vara vinter ett litet tag till.

.

... brukar ju funka.

.

Jag tittar mig omkring och inser snabbt att jag skulle behöva städa lite här hemma... men känslan av att ha ett stort hus och många rum att städa får mig att bli matt innan jag ens hinner börja... TV-soffan lockar med en bra serie och jag får bita ihop för att inte falla för frestelsen... tar fram dammsugaren, slänger in sängkläderna i tvättmaskinen, fyller upp skurhinken och kastar mig in i sovrummet... tänker att om jag "bara" tar ett rum i taget så blir det lite mer hanterligt... och dra på trissor... sovrummet är färdigt... nu håller jag på att städa badrummet... och vem vet... kanske nöjer jag mig med det... eller... så drar jag över köket också innan jag slänger mig i TV-soffan.

.

... är intressant.

.

Jag fick ju hem några få tröjor, ponchos och sjalar gjorda av kashmir från Nepal i veckan... och jag tänkte sälja dem vidare lite snabbt och enkelt för att kanske kunna göra en ny beställning av mina vänner i Kathmandu... och eftersom jag satte så otroligt låga priser för dessa fantastiska produkter tänkte jag väl att det inte skulla vara några som helst problem... men... jag blev snabbt ganska trött på att förklara vad kashmir är för ett material... de som vet vad det handlar om och äger någonting gjort av  kashmir förstår vad jag pratar om... och naturligtvis är jag helt övertygad om att produkterna kommer att sälja sig själv till slut... för har man väl tagit på sig en kashmirtröja så vill man ju inte ha något annat... det är i alla fall min erfarenhet... men att förklara det för den som inte vet vad det är jag pratar om... nä... det orkar jag snart inte längre.

.

... i Nepal.

.

Mina vänner i Kathmandu berättar om hur ännu ett efterskalv väckte dem i natt... ingen större materiell skada och 4,6 på ritcherskalan... men rent mänskligt så kan jag inte ens föreställa mig hur det känns när jorden börjar skaka igen när man för inte så länge sedan upplevt en stor jordbävningskatastrof... "Again people are in threat,terror n fear"... som min vän skriver... mina böner går till Nepal idag.

... paket kom igår.

.

Så kom det då äntligen... paketet från Nepal fyllt med kashmirtröjor, poncos och halsdukar... och nu ska jag då bara se hur det går med försäljningen av dessa produkter... hur som helst så finns det kashmirprodukter till rena vrakpriser och jag är helt övertygad om att mina framtida kunder kommer att bli hur nöjda som helst... allra helst efter några år eftersom kashmir är ett material som rätt skött håller i princip hur länge som helst... och har man väl tagit på sig ett kashmirplagg så vill man inte ha någonting annat... tro mig... kvallitét är skönt.

.

... ska jag.

.

Att ta en dag en taget är ett enkelt sätt att hålla sig drogfri... och känns det länge så kan man ju alltid ta en timme i taget eller om det känns jobbigt kanske bara fem minuter i taget... för mig personligen så kan jag nu för tiden lägga ribban på en dag... och det är skönt att ta ett beslut så här på morgonen... bara för idag så ska jag gå och lägga mig drogfri oavsett vad som händer... så får jag ta ett nytt beslut i morgon bitti.

.

Visst glömmer jag ofta bort detta och tar min drogfrihet för given... men... när jag väl tar beslutet så brukar jag tänka efter lite på vad det innebär att leva drogfritt för mig... och då kommer tacksamheten som ett brev på posten eftersom jag då påminner mig om hur mitt liv ser ut idag jämfört med livet jag levde som aktiv missbrukare... allt... precis allt i mitt har blivit bättre.

.

... vidare.

.

Det är inte utan att jag ibland kommer till insikt om att det är betydligt fler narkomaner som väljer att fortsätta att knarka till det bittra slutet än som väljer att bli drogfria... konstigt nog... eftersom knark ju inte är någonting som gör människor lyckligare... men visst, det är ingen barnlek att bli drogfri... enkelt kanske men inte alltid så lätt... och jag tänker på hur jag ska kunna föra budskapet vidare till den beroende som fortfarande lider i sitt missbruk... och en sak står snabbt klart för mig... att snacka funkar inte lika bra som handlingar... så jag tänker fortsätta att njuta av livet utan att peta i mig några droger... visa i handligar att jag idag är fri att göra precis vad jag vill med mitt liv... för det kan man inte snacka bort.

.

... och möte.

.

Idag ska bli en dag i tillfrisknandets tecken är det tänkt... om ett litet tag sticker jag iväg på ett tidigt morgonmöte i Göteborg... sen är det faktiskt tänkt att jag ska sticka iväg och träna lite... efter mina nära dödenupplevelser när jag klättrade i Nepals berg så fick jag nämligen ett kvitto på att min kondis inte är riktigt 100%... och snart är det ju dax för ski and recoveri i Trysil där jag tänkt att åka lite bräda... och då vill jag förbereda mig lite för att få ut så mycket sommmöjligt av den vistelsen... jag är ju ingen träningskille men får nog allt krypa till korset och göra ett tappert försök att få upp min kondis lite... det är ju aldrig försent att göra en förändring.

.

... går upp i rök.

.

Vansinnet med min rökning fortsätter... och när jag märker hur mina pengar går upp i rök så kan jag inte annat än förundras över mekanismerna bakom min rökning... för det är inte gott... och jag vill ju egentligen inte... men lik förbannat så blossar jag på trots att jag VET av egen erfarenhet att jag klarar mig utan cigaretter... jag tänker inte slå på mig själv över min dåliga vana utan bara stilla observera vansinnet... sen... imorgon... ska bara... ekar mellan mina öron när jag tänder en cigg... och det börjar bli svårt att inte känna mig misslyckad trots mitt beslut om motsatsen nu när jag skriver om det... helst skulle jag vilja ta bort detta inlägg.

.

... och handlingar.

.

Det är ganska enkelt att vräka sig med kloka ord... men det kan vara betydligt svårare att omsätta dessa ord i praktiken... ta bara det här med att jag med all önskvärd tydlighet har deklarerat att det inte är någon höjdare att röka cigaretter... hur mycket är dessa ord värda nu när jag börjat röka igen... det är vid dessa tillfälle som jag faktiskt önskade att jag hållt tyst och istället visat genom handling vad jag menade... kloka ord som inte följs upp med kloka handlingar är inte mycket värda... tvärtom... de orden kan istället få mig att känna mig värdelös... och det är ju inte vidare klokt.

.

... är överlägset.

.

Att motstånd föder motstånd är för mig en sanning... att istället för att se till skillnader söka likheter i våra olika åsikter är för mig mycket mer effektivt för att komma till målet... det finns så många olika vägar att gå och vad är det som säger att just min väg är den rätta... vi kan stå och käbbla med varandra om ditten och datten men dessa strider kommer sällan att leda oss någonstans... istället för att bygga skyttegravar och envist hävda våran åsikt så kan vi kanske istället se vad vi har gemensamt... acceptera våra olikheter och omfamna mångfalden... för samarbete är överlägset... om vi vill komma någonstans.

.

... till jobbet.

.

Jag är killen som personligen var med när vi protesterade på jobbet en gång i forntiden genom att plocka ner stämpelklockan som satts upp på vår arbetsplats... samma kille som igår införde ett stämpla in och stämpla ut system på vår arbetsplats i Halmstad... hur är detta möjligt... jo, det ska jag förklara... min egen erfarenhet av att äntligen lärt mig att komma i tid till mitt arbete... jag mår helt enkelt betydligt bättre när jag själv lyckas komma i tid... jag tror på rutiner och för att stärka självkänslan när de gäller den arbetsträning det ofta innebär att jobba på VågaVa så tror jag att det är viktigt att lära sig hålla tiderna... en absolut förutsättning för att någon gång kunna gå vidare och bli den produktiva medborgare i vårt samhället som vi är värda att bli... det finns ju inte många jobb där man accepterar att man kommer och går lite när man vill... och faktiskt så har jag mötts av förståelse av mina fantastiska hjältar som jobbar på VågaVa för mitt till synes ganska drastiska val av införandet av en typ av stämpelklocka.

.

... hoppas jag verkligen inte på.

.

Jag har haft svårt att sova de senaste nätterna då jag haft ont i mina armar... min älskling tycker att jag ska beställa en tid för magnetröntken för att se om jag har fått ett diskbrock i nacken som orsakar min smärta... själv blir jag rädd av bara tanken och hoppas verkligen att min värk beror på något helt annat... men visst... det är obehagligt att ha ont... och jag blir allt lite nervös när jag inte vet vad det beror på... jag har haft ont ett bra tag nu men de senaste dagarna så har det varit värre än någonsin... och en sak är helt klar... jag är ingen doktor och kan inte själv ställa en diagnos... det finns ingen annan väg än att krypa till korset och be om hjälp... för jag behöver inte leva i problemet när jag har möjlighet att leva i lösningen

.

... och verkligheten.

.

Man kan ju tycka lite vad som helst om facebook... och de flesta av oss verkar ha någon form av relation till FB... visst skrivs det en hel del skit på detta sociala media och det gäller nog att kunna skilja lite på vad som är relevant och inte... jag kan bli bedrövad när jag träffar någon som tagit illa vid sig av någonting som skrivits på nätet... mobbing på nätet är inte vackert... men det finns också en annan sida av myntet... som att vi kan hålla kontakt med vänner var som helst på jorden... och vad detta kan innebära... själv hamnade jag i Nepal bara för att en av mina vänner etablerat en kontakt via nätet... och nu har jag själv vänner där som jag har kontakt med via FB och messenger... och helt ärligt... min resa till Nepal gav mig oerhört mycket... inte minst en välbehövlig distans till hur lyckligt lottad jag är som bor i lyckolandet Sverige... och hur viktigt det var för mig för att kunna se hur jag skapar lyxproblem av i stort sett ingenting... lyxproblem som i sin tur kan få mig att må så dåligt att jag börjar skriva skit om andra på FB... i det perspektivet så är jag tacksam över att min vistelse i Nepal fick mig att förstå hur verkligheten ser ut för de flesta människor i vår värld... och hur bra jag har det egentligen.

.

... är ju bra att ha.

.

Satt och tänkte på det här med åsikter... och hur tacksam jag egentligen är för att det finns ett mångfald av olika åsikter... något jag kanske tenderar att kunna glömma bort när jag ventilerar mina egna åsikter med någon som inte alls delar dem utan har en helt annan åsikt än den jag tycker är rätt för tillfället... det är ibland alltför enkelt att fastna i en rätt eller fel diskusition då jag kan glömma bort hur bra det är med olika åsikter om ditten och datten... för handen på hjärtat... jag har inte alltid rätt... ibland så kan mina åsikter vara fattade på helt fel grunder... och då är det skönt att kunna ändra sig... tycka helt annorlunda om någonting som jag var så säker på bara för en liten stund sedan... då kan jag vara tacksam över att vi har olika åsikter och att jag någon gång ibland kan lära mig att se på saker och ting på ett helt nytt sätt... så tack till alla er som inte tycker och tänker som jag gör... ni berikar mitt liv.

.

... snön.

.

Jag får lov att erkänna att jag tycker det är trevligt med lite snö utanför husknuten... är det vinter så tycker jag att snön är en del av den... och det rycker allt lite i mig när jag tänker på hur skoj man kan ha med en bräda... en backe och snön... längtar till den dagen då jag kan ställa mig på den igen... plugga in lite shysst musik i lurarna och njuta av tillvaron.

.

... med en massa ledighet.

.

Det är väl skönt att vara ledig... men det finns en nackdel som jag känner av precis just i denna stund... och det är att jag snabbt vant mig vid att sova lite längre än vanligt och att det är mycket grus i mina ögon nu... tack och lov så har jag lärt mig att inte förhandla med mig själv när det gäller att gå upp på morgnarna... snozza är inte riktigt min grej... jag går upp direkt när klockan ringer trots att hela min kropp skriker åt mig att ligga kvar... även om det inte direkt är lättare när det är lite kallare än vanligt i mitt sovrum... sängen har väl aldrig känts så varm och skön... men helt ärligt... jag är glad över att jag har fått in en rutin på att stiga upp när klockan ringer... hela dagen blir faktiskt en aning lättare när jag får lite extra tid att vakna i lugn och ro med en kopp kaffe och nyherna på TV:n.

.

... människa.

.

En sak som är ganska skönt med att bli lite äldre är att jag har fått förmågan att tillåta mig själv vara en liten smula mänskligare... vissa saker är inte så himla viktiga längre... jag behöver inte vara perfekt... alltid ha rätt eller strida för varje princip dygnet runt... att bara få vara jag duger äntligen... skönt.

.

... på det nya året.

.

Nä, jag har inte rökt på hela året... och det känns väl... okej... väl medveten om att det tar lite tid att få in en ny vana i mitt system konstaterar jag att jag har alla möjligheter att lyckas även denna gång... det är ju inte direkt hela världen att vara lite röksugen då och då... och mina humörsvängningar är trots allt hyfsat hanterbara... kort sagt... mitt rökfriprojekt funkar bra än så länge... men jag skulle ljuga om jag påstod mig göra vågen för det... att vara rökfri känns faktiskt inte som något stort projekt... mer bara som ett nödvändigt ont... men visst... jag tror på idéen.

.

... nya utmaningar.

.

Så var jag då tillbaks på jobbet efter nyårsfirandet... och jag har bestämt mig för att det ska bli ett intressant år där jag ska göra mitt bästa för att hänga med i utvecklingen av vår förening... för så är det ju... vi utvecklas... och om inte utveckling ska kännas som inveckling så gäller det för mig att ta tag i några av de nya utmaningarna... och jag är helt övertygad om att allt kommer att bli precis som det ska bli till slut... härligt med tillit.

.

... eller vad säger man?

.

Konstigt nog så handlar inte allting i mitt liv om att sluta röka just nu... lite då och då så överfaller en känsla av att det skulle vara sååååå himla gott med ett bloss mig... men mycket mer än så är det faktiskt inte... kanske lite dampig... men inte mycket mer än vanligt... så ja... jaha... vad säger man?
.
Det är som det är... och egentligen rätt enkelt att leva nikotinfritt... än så länga i alla fall.

.

... funkar det.

.

Man kan göra den enkelt eller så kan man göra det svårt... och jag tänker väl göra mitt bästa för att slippa krångla till det alltfört mycket... men visst... de första dagarna kommer naturligvis sugen och hälsar på lite då och då... min plan denna gången är rätt enkel... en tanke på att det faktiskt är rätt skönt att slippa tända den där ciggen... det räcker... behöver inte krångla till det mer... jag tar röksugen för vad det är... accepterar dem... tänker att det är skönt att slippa tända en cigg... och sen... tänker jag nog faktiskt på något helt annat... svårare än så behöver det inte vara.

.