... genom Sverige för att föreläsa... igen.
Det är mycket resor i mitt jobb... och det gillar jag... har alltid tyckt om att vara på resande fot... och så är det såklart spännande med alla dessa möten med människor som jag får ta del av.
Livet är intressant och har så mycket att erbjuda... hinner jag hem idag?
Vår och snart sommarkonvent...
... på västkusten.
Ja jävlar... snön är snart helt borta och trädgårdstolarna är redan framplockade (kan förvisso bero på att jag inte hunnit ställa in dem i källaren för vinterförvaringen än och nu är det ju inte lönt längre *L*)... och på väg till bilen så får jag syn på den...
... vårblomman nummer ett... årets första snödroppe... shysst.
Visst jag har fortfarande abstinens och vill åka mer snöbräda... helt jävla såld är jag och börjar redan planera för att kunna ta mig till nästa års "Ski and Recovery" i Trysil... och det är riktigt skoj att hitta någonting som är så himla skoj som snowboard visade sig vara... vilken tur att jag inte gav upp... för gudana ska veta att det var nära.
Annars så har vi kommit en bit när det gäller att planera årets första sommarkonvent i Halmstad... nytt för i år är midnattsmötena som jag fått in i programmet... 
... och än så länge är bara grovskissen klar... men det också klart med de av flesta talarna.
Mer kommer att visa sig... heter inte bara konventet... utan är också verkligheten just nu i vårt trixande och fixande för att få det att funka... ja jävlar... NA-konvent är flippade att dra ihop... det enda som jag med säkerhet vet är att det kommer att bli bra... för så är det... ett NA-konvent blir alltid bra... det kanske inte blir som jag vill att det ska bli... men det blir alltid bra... och precis som konventet heter... mer kommer att visa sig.
Sjuk...
... har jag inte tid att vara.
Och det är med viss spänning och en gnutta oro jag känner efter hur det känns i min kropp... jag har helt enkelt skitont i halsen och är dunderförkyld med allt vad det innebär... huvudet känns som om det är inbäddat i fettvadd... näsan rinner... halsen är svullen... och som en liten bonus så har jag fruktansvärt ont i ryggen... och ryggen måste ju bara vara ett resultat av springeriet... kanske att det är så jävla mjukt i mitt springspår... inte vet jag... för inte fan kan man väl bli förkyld i ryggen?
Jag tog iallafall ett beslut och åkte till apoteket efter att jag varit inne i stan en sväng i den tidiga morgonen... jag skulle besikta pappas bil var det tänkt... min farsa är ju himla sjuk i cancer nu och behöver lite hjälp med vissa praktiska prylar ibland... som att besikta bilen... det var bara det att den förbeställda tiden hade gått ut för några dagar sedan... så jag fick åka hem efter att ha beställt en ny tid... och då passade jag på att åka runt apoteket... köpte ALLT som fanns att tillgå för att jag ska kunna föreläsa imorgon... bafucin, burana och en halstablett som det vänliga apoteksbiträdet rekomenderade.
Så nu sitter jag här hemma... och väntar på att alla dessa reperatörer som ska laga prylar hemma hos mig ska komma... det ska ju lagas både telefoner och paraboler... 
... och en hals som protesterar och också vill repareras... nu... meddetsamma... helst igår.
Påsatt...
... igen.
Nu ska ni inte missuppfatta mig... jag menar naturligtvis att jag inte längre är avstängd från verkligheten utanför brännebassalt längre... visserligen så funkar mitt internet väldigt sporadiskt och knackigt just nu... men det funkar... telefonen däremot är det alldeles för mycket sprakande och knakande i för att det ska kunna gå och föra ett helt samtal... men jag har blivit lovad en reperatör redan imorgon... inte bara för telefonlinjen utan det ska även komma en reperatör och fixa min parabolantenn... så att jag kan se Zlatan på onsdag... om jag hinner...
... för jag ska till Dalsland och föreläsa på onsdag eftermiddag... trodde ett tag att de hade ångrat sig... han som jag pratade med lovade att skicka ett mail för ett bra tag sedan... men det kom inget... och jag trodde att det kunde bero samtalet vi hade när han ringde för att beställa föreläsningen... just då satt jag och mina polare skrattade så vi tjöt åt ett klipp vi hade hittat på nätet... och jag var så inne i våran roliga bubbla så när jag svarade i telefonen så svarade jag...
... helt utan att ha en tanke på vem som ringde… "VågaVa det är Anna Anka"...
... och det blev alldeles tyst i luren... och efter ett litet tag och en förklaring att det inte alls var Anna Anka utan Peter Jacobsson som pratade i telefonen så kom vi överens om att boka en föreläsning... på onsdag... men jag fick ju inget mail... så jag trodde nästan att han inte tyckte att vår förening verkade så himla seriös... efter lite dektektivarbete lyckades jag hitta skolan han hade ring ifrån... och där blev jag vidarekopplad till samma kille... och han hade inte alls ångrat sig... nä han hade massa humor och trodde nog allt att vi var hur seriösa som helst... så på onsdag är jag på Dalslands folkhögskola i Färjelanda och föreläser... och kanske är det på sin plats att presentera sig som... 
... Arne Anka... eller är det att gå för långt?
Avstängd...
... från yttervärlden... igen.
Jo så är det... att bo där jag bor innebär ibland att jag bor där jag bor... en bit utanför det civiliserade samhället... ni vet det där samhället där man kan kommunicera obehindrat med varandra... och så länge internet och min telefon funkar så är jag en del av det samhället... det är först när jag inte kommer ut på nätet och det bara sprakar i min telefon som jag förstår hur lååååång ute på landet jag egentligen bor... och hur det känns att vara avstängd från det moderna samhället.
Telefon är någonting som jag ofta tar för givet... dock inte idag... för min telefon funkar inte.
3 minuter...
... långsamare... drygt.
Nu var det ett tag sedan jag kunde springa obehindrat i skogen... det har varit en hel del snö i spåret *L*... visserligen så sprang jag min senaste runda den 7 februari i ett traktorspår men det kan ju knappt räknas som en vidare bra jämförelse med dagens runda... förutom tiden då... det skilde faktiskt bara 7 sekunder i tid... vilket i.o.f.s. är helt ointressant.
Vad som betyder något är att jag springer min runda igen... oavsett väder... och det där med tidtagningen är väl mest någonting som jag gör för att... ja jag vet faktiskt inte... för att... öhhhhh... tävla med mig själv kanske... jag har ju ett mål att springa så att minutvisaren stannar på 12 minuter... mitt rekord är 13.21... idag så sprang jag på 16.26... jaja det där med tiden är väl något som sitter kvar djupt i mig... tävlandet *L*.
Men annars så är det nog mest häftigt att komma ut och uppleva årstiderna i verkligheten.
Äntligen...
... så är Zlatan en matchvinnare igen.
IbrakadabraIbrakadabraIbrakadabraIbrakadabraIbrakadabraIbrakadabraIbrakadabra...
... bäva England... bäva Arsenal... Zlatan är på G... big time.
Hoppsan...
... det har visst rasat ner lite snö från mitt tak.
Märkte det när jag fick för mig att byta filmkanal och inte fick in någon bild... när jag tittade ut genom mitt fönster så la jag märke till att...
... min parabolantenn behövde riktas om... snön från taket hade gjort processen kort.
Jag ringde till Viasat och fick prata med en trevlig kille... mot en inte alltför stor summa pengar lovade han att det skulle komma hem reperatörer och fixa grejerna... kanske t.o.m. innan onsdag då det är stor fotbollsfest...
... Barcelona mot Arsenal... med Zlatan.
Fixar de min antenn innan dess så funderar jag på att ge dem dricks...
Märkte det när jag fick för mig att byta filmkanal och inte fick in någon bild... när jag tittade ut genom mitt fönster så la jag märke till att...
... min parabolantenn behövde riktas om... snön från taket hade gjort processen kort.
Jag ringde till Viasat och fick prata med en trevlig kille... mot en inte alltför stor summa pengar lovade han att det skulle komma hem reperatörer och fixa grejerna... kanske t.o.m. innan onsdag då det är stor fotbollsfest...
... Barcelona mot Arsenal... med Zlatan.
Fixar de min antenn innan dess så funderar jag på att ge dem dricks...
Ajajojoj...
... låter det i brännebassalt just nu.
Jag har nämligen kommit igång med springeriet igen... och det var rackarns vad tungt det var att springa ett varv i skogen idag... kanske inte så konstigt om jag kollar på förutsättningarna... inte mina utan hur det såg ut där jag sprang... fläckvis snötäckt... och där den hade töat bort så sjönk jag ner i den minst sagt mjuka vägen... skittungt att springa såklart... och det känner jag nu... ajajojoj.
I övrigt så kan jag känna att en veckas snowboardsåkande i de norska fjällen är en träning som inte ska underskattas... det märkte jag när jag var ett yogapass i måndags... för efter att jag valde att leva som en rökfri rökare så gick jag ju upp några kilo... och det visade sig när jag låg i en speciell yogaställning (vilandet barnet) då jag fick lite svårare för att andas eftersom min kropp hade växt... i måndags så markte jag till min förvåning att jag hade krymt igen *L*... och hade betydligt lättare för att andas i just den ställningen... helt klart ett direkt resultat av att åka snöbräda... snöbräda ger helt enkelt mig en...
... tvättbräda som jag kan ta med mig till Tylösand i sommar.
Men å andra sidan så känner jag mig själv såpass mycket att jag nog tar ut en belöning betydligt tidigare... jag har handlat hem massor av godis för att ha när jag ligger på TV-soffan och latar mig senare idag... visst jag VET att jag borde en massa prylar... ni vet, städa och sånt... men va fan... jag har börjat packa upp resväskan jag hade med mig på skidresan nu... slängt i lite av de kläderna i tvättmaskinen...
... så nu tänkte jag vila ett litet tag.
Jag har nämligen kommit igång med springeriet igen... och det var rackarns vad tungt det var att springa ett varv i skogen idag... kanske inte så konstigt om jag kollar på förutsättningarna... inte mina utan hur det såg ut där jag sprang... fläckvis snötäckt... och där den hade töat bort så sjönk jag ner i den minst sagt mjuka vägen... skittungt att springa såklart... och det känner jag nu... ajajojoj.
I övrigt så kan jag känna att en veckas snowboardsåkande i de norska fjällen är en träning som inte ska underskattas... det märkte jag när jag var ett yogapass i måndags... för efter att jag valde att leva som en rökfri rökare så gick jag ju upp några kilo... och det visade sig när jag låg i en speciell yogaställning (vilandet barnet) då jag fick lite svårare för att andas eftersom min kropp hade växt... i måndags så markte jag till min förvåning att jag hade krymt igen *L*... och hade betydligt lättare för att andas i just den ställningen... helt klart ett direkt resultat av att åka snöbräda... snöbräda ger helt enkelt mig en...
... tvättbräda som jag kan ta med mig till Tylösand i sommar.
Men å andra sidan så känner jag mig själv såpass mycket att jag nog tar ut en belöning betydligt tidigare... jag har handlat hem massor av godis för att ha när jag ligger på TV-soffan och latar mig senare idag... visst jag VET att jag borde en massa prylar... ni vet, städa och sånt... men va fan... jag har börjat packa upp resväskan jag hade med mig på skidresan nu... slängt i lite av de kläderna i tvättmaskinen...
... så nu tänkte jag vila ett litet tag.
Flygskräck...
... lider jag inte av.
Visst kan pulsen öka lite vid start och landning... lyssnar väldigt mycket på konstiga ljud och sånt *L*... men jag kan ändå inte låta bli att lägga in denna skräckfilm och visa er hur bra jag är på trickfilmning när jag sätter den sidan till.
Jag måste nog upprepa att det är trickfilmat för säkerhets skull.
Nu drar jag till Stockholm... skynda, skynda...
Visst kan pulsen öka lite vid start och landning... lyssnar väldigt mycket på konstiga ljud och sånt *L*... men jag kan ändå inte låta bli att lägga in denna skräckfilm och visa er hur bra jag är på trickfilmning när jag sätter den sidan till.
Jag måste nog upprepa att det är trickfilmat för säkerhets skull.
Nu drar jag till Stockholm... skynda, skynda...
Flyger vidare...
... till Stockholm tidigt i morgon bitti.
Ska föreläsa på tullskolan i Norrtälje och det ser jag fram emot... jag tror fan att jag träffat de flesta tullare i detta landet snart... helt hundra alla de som utbildats de senaste 7-8 åren... och det är inte utan att en och annan av mina polare har höjt på ögonbrynen när tullare glatt har kunnat vinka till mig när jag passerat tullen... så var det minsann inte förr i tiden *L*... nä då var det ofta lite jobbigt att passera tullen... även de gånger jag inte smugglade in något olagligt över gränsen faktiskt...
... och så var det ju med de flesta möten med någon form av myndighet... jag hade alltid en känsla av att de var ute efter mig... eller att jag hade något att dölja... vilket väl i.o.f.s. oftast var fallet.
Idag har jag rent mjöl i påsen... jag har inget att dölja... behöver inte längre vara på min vakt... och det är himla skönt att kunna slappna av... kunna titta folk i ögonen... och känna mig som en respekterad medborgare i samhället.
Det är skönt att ha "rent mjöl" i påsen och kunna slappna av i alla möjliga situationer.
Jag ser verkligen fram emot att träffa mina goda vänner på tullskolan imorgon... jag känner mig alltid varmt välkommen och har under årens lopp haft det stora nöjet att få lära känna varma och fina människor som har en stor plats i mitt hjärta...
... tänka sig... det är tullen jag pratar om... ja herregud... vem kunde tro det för x antal år sedan?
Ska föreläsa på tullskolan i Norrtälje och det ser jag fram emot... jag tror fan att jag träffat de flesta tullare i detta landet snart... helt hundra alla de som utbildats de senaste 7-8 åren... och det är inte utan att en och annan av mina polare har höjt på ögonbrynen när tullare glatt har kunnat vinka till mig när jag passerat tullen... så var det minsann inte förr i tiden *L*... nä då var det ofta lite jobbigt att passera tullen... även de gånger jag inte smugglade in något olagligt över gränsen faktiskt...
... och så var det ju med de flesta möten med någon form av myndighet... jag hade alltid en känsla av att de var ute efter mig... eller att jag hade något att dölja... vilket väl i.o.f.s. oftast var fallet.
Idag har jag rent mjöl i påsen... jag har inget att dölja... behöver inte längre vara på min vakt... och det är himla skönt att kunna slappna av... kunna titta folk i ögonen... och känna mig som en respekterad medborgare i samhället.
Det är skönt att ha "rent mjöl" i påsen och kunna slappna av i alla möjliga situationer.
Jag ser verkligen fram emot att träffa mina goda vänner på tullskolan imorgon... jag känner mig alltid varmt välkommen och har under årens lopp haft det stora nöjet att få lära känna varma och fina människor som har en stor plats i mitt hjärta...
... tänka sig... det är tullen jag pratar om... ja herregud... vem kunde tro det för x antal år sedan?
Mellanlandar...
... i Ljungby.
Tänka sig hur saker och ting har utvecklats genom åren... tanken slog mig idag då jag mellanlandar i Ljungby där allt det här med VågaVa startade för över 10 år sedan... fan vad det har hänt prylar... det är inte längre jag och Leffe som sitter vid ett köksbord och undrar över hur i helvete en förening funkar och hur man sköter den.
Nä här är det full fart idag... i betydligt större lokaler... med ett sedan många år fungerande samarbetsavtal med kommunen... VågaVa funkar... bor du i Ljungby och vill bli drogfri så är det bara att knalla upp till oss... vi har möjligheterna och det nödvändiga samarbetet med de sociala myndigheterna (som ju trots allt oftast står för kostnaderna) att slussa dig vidare till ett drogfritt liv tillsammans med oss.
Ett drogfritt liv som är fyllt av möjligheter och utmaningar för den som vill ha det.
Att jag lägger in en bild på en kille som flyger hängflyg har sin förklaring... jag fick ett mail från Skånes Drakflygarklubb igår... och har redan snackat med en flygpolare... det rycker i flygnerven... kanske, kanske är jag på väg upp i luften igen... det finns förutsättningar för det... och vingen hänger under taket och bara väntar på att packas upp... ett drogfritt liv är fyllt av möjligheter... vill jag flyga så kan jag det... på riktigt.
Tänka sig hur saker och ting har utvecklats genom åren... tanken slog mig idag då jag mellanlandar i Ljungby där allt det här med VågaVa startade för över 10 år sedan... fan vad det har hänt prylar... det är inte längre jag och Leffe som sitter vid ett köksbord och undrar över hur i helvete en förening funkar och hur man sköter den.
Nä här är det full fart idag... i betydligt större lokaler... med ett sedan många år fungerande samarbetsavtal med kommunen... VågaVa funkar... bor du i Ljungby och vill bli drogfri så är det bara att knalla upp till oss... vi har möjligheterna och det nödvändiga samarbetet med de sociala myndigheterna (som ju trots allt oftast står för kostnaderna) att slussa dig vidare till ett drogfritt liv tillsammans med oss.
Ett drogfritt liv som är fyllt av möjligheter och utmaningar för den som vill ha det.
Att jag lägger in en bild på en kille som flyger hängflyg har sin förklaring... jag fick ett mail från Skånes Drakflygarklubb igår... och har redan snackat med en flygpolare... det rycker i flygnerven... kanske, kanske är jag på väg upp i luften igen... det finns förutsättningar för det... och vingen hänger under taket och bara väntar på att packas upp... ett drogfritt liv är fyllt av möjligheter... vill jag flyga så kan jag det... på riktigt.
Mördarpeter...
... är mitt namn idag.
Brutalt slog jag ihjäl kaninen med en stor sten när den låg och vred sig i plågor med sin krossade bakkropp efter att ha blivit överkörd av en bil... jag skulle vilja kalla det ett barmhärtighetsmord... eller aktiv dödshjälp...
... då jag slog ihjäl den söta kaninen (Kaninen på bilden har ingenting med texten att göra).
Jag kunde ju inte låta bli att stanna bilen då en tjej i nöd stod och viftade med sina armar när jag passerade henne... helt uppriven och förtvivlad efter att ha kört över kaninen... och hon fixade inte att döda den fast den låg och vred sig i plågor... och jag vill väl inte påstå att jag gillar att slå ihäl djur heller... men nöden har inget val... jag letade upp en stor sten och gjorde processen kort...
... och kaninen har nu gått över till den andra sidan... och här sitter jag...
... mördarpeter..
Brutalt slog jag ihjäl kaninen med en stor sten när den låg och vred sig i plågor med sin krossade bakkropp efter att ha blivit överkörd av en bil... jag skulle vilja kalla det ett barmhärtighetsmord... eller aktiv dödshjälp...
... då jag slog ihjäl den söta kaninen (Kaninen på bilden har ingenting med texten att göra).
Jag kunde ju inte låta bli att stanna bilen då en tjej i nöd stod och viftade med sina armar när jag passerade henne... helt uppriven och förtvivlad efter att ha kört över kaninen... och hon fixade inte att döda den fast den låg och vred sig i plågor... och jag vill väl inte påstå att jag gillar att slå ihäl djur heller... men nöden har inget val... jag letade upp en stor sten och gjorde processen kort...
... och kaninen har nu gått över till den andra sidan... och här sitter jag...
... mördarpeter..
Trött...
... är det minsta man kan säga.
Dock inte trött på livet... nä tvärtom... jag tycker att livet har väldigt mycket intressant att erbjuda mig för tillfället... det händer saker typ hela tiden just nu... jag flänger och far kors och tvärs genom landet, föreläser och träffar massor av underbara och spännande människor... och jag gillar det... att träffa intressanta människor.
Men det tar på krafterna kan jag känna nu när jag mellanlandar i hemmets lugna vrå... jag är helt enkelt hur jävla trött som helst just nu... men det är en skön och välförtjänt trötthet jag känner... den trötthet jag får av att ha gjort ett gott dagsverke... ja faktiskt... jag är nöjd med min dag.
Har haft en längre period av harmoni och trygghet i mig själv... trivs med att vara jag idag... en känsla som jag gillar och som jag faktiskt tycker att jag förtjänar... för mitt mående är helt klart en produkt av att jag gjort handlingar som har varit bra för mig... typ jobbat i stegen och sånt *L*.
Sen ska jag inte sticka under stol med att jag gillar att föreläsa, fast jag blir lite trött av det.
Dock inte trött på livet... nä tvärtom... jag tycker att livet har väldigt mycket intressant att erbjuda mig för tillfället... det händer saker typ hela tiden just nu... jag flänger och far kors och tvärs genom landet, föreläser och träffar massor av underbara och spännande människor... och jag gillar det... att träffa intressanta människor.
Men det tar på krafterna kan jag känna nu när jag mellanlandar i hemmets lugna vrå... jag är helt enkelt hur jävla trött som helst just nu... men det är en skön och välförtjänt trötthet jag känner... den trötthet jag får av att ha gjort ett gott dagsverke... ja faktiskt... jag är nöjd med min dag.
Har haft en längre period av harmoni och trygghet i mig själv... trivs med att vara jag idag... en känsla som jag gillar och som jag faktiskt tycker att jag förtjänar... för mitt mående är helt klart en produkt av att jag gjort handlingar som har varit bra för mig... typ jobbat i stegen och sånt *L*.
Sen ska jag inte sticka under stol med att jag gillar att föreläsa, fast jag blir lite trött av det.
Thoho...
... nya äventyr.
Gislaved väntar på mig... skynda, skynda...
... ut i äventyret som kallas för livet... thoho...
Gislaved väntar på mig... skynda, skynda...
... ut i äventyret som kallas för livet... thoho...
Full fart...
... även på hemmaplan just nu.
Efter min helt underbara resa till Norge och Trysil är det dax för den fantastiska vardagen... och jag kan inte annat än le med hela ansiktet när jag inser hur otroligt lyckligt lottad jag är... det är få förunnat att träffa så mycket fina människor som jag får tillfälle att göra i mitt jobb... och denna veckan är det full fart... idag hade jag en föreläsning på hemmaplan inför ett gäng ljuvliga vackra och värdefulla människor... tack... ni gjorde min dag.
Och i morgon så åker jag till Gislaved för två föreläsningar på gymnasiet där... och senare i veckan bär det iväg till Stockholm och en föreläsning för Tullverket... jag har ett helt annat förhållande till tullen nu när jag är drogfri *L*... det är skönt att kunna förändras.
Jag har fan knappt hunnit med att tänka på hur shysst det var i Trysil... och att jag tillsammans med mina fiNA vänner har lyckats lära mig att...
... njuta av att ha lärt mig att åka snowboard som en gud i riktiga backar.
Efter min helt underbara resa till Norge och Trysil är det dax för den fantastiska vardagen... och jag kan inte annat än le med hela ansiktet när jag inser hur otroligt lyckligt lottad jag är... det är få förunnat att träffa så mycket fina människor som jag får tillfälle att göra i mitt jobb... och denna veckan är det full fart... idag hade jag en föreläsning på hemmaplan inför ett gäng ljuvliga vackra och värdefulla människor... tack... ni gjorde min dag.
Och i morgon så åker jag till Gislaved för två föreläsningar på gymnasiet där... och senare i veckan bär det iväg till Stockholm och en föreläsning för Tullverket... jag har ett helt annat förhållande till tullen nu när jag är drogfri *L*... det är skönt att kunna förändras.
Jag har fan knappt hunnit med att tänka på hur shysst det var i Trysil... och att jag tillsammans med mina fiNA vänner har lyckats lära mig att...
... njuta av att ha lärt mig att åka snowboard som en gud i riktiga backar.
Tillbaka...
... på jobbet efter en underbar resa.
Ski and recovery i Trysil var bättre än vad jag vågat drömma om... mycket bättre... så det är med en lite sorglig känsla av saknad som jag sitter här på jobbet och skriver min första blogg på en vecka... en sorglig men samtidigt mycket lycklig känsla.
Sååååå jävla häftigt att få lov att vara en del av denna helt underbara gemenskap... bara känslan av att sitta tillsammans med alla dessa kärleksfulla människor på fjället i en stor snögrop och ha ett NA-möte... ja den är fan obeskrivbar... det spelar ingen roll var vi kommer ifrån... vilket språk vi pratar... eller vad det nu kan handla om...
... för ta mig fan... tillfrisknandet finns överallt... precis överallt.
Ski and recovery i Trysil var bättre än vad jag vågat drömma om... mycket bättre... så det är med en lite sorglig känsla av saknad som jag sitter här på jobbet och skriver min första blogg på en vecka... en sorglig men samtidigt mycket lycklig känsla.
Sååååå jävla häftigt att få lov att vara en del av denna helt underbara gemenskap... bara känslan av att sitta tillsammans med alla dessa kärleksfulla människor på fjället i en stor snögrop och ha ett NA-möte... ja den är fan obeskrivbar... det spelar ingen roll var vi kommer ifrån... vilket språk vi pratar... eller vad det nu kan handla om...
... för ta mig fan... tillfrisknandet finns överallt... precis överallt.
på väg...
... mot skidbackarna i norge.
Och inte bara det... vi ska ju faktiskt på konvent också... och tillfriskna... woow... vilken bonus.
Men först så ska vi åka bil massor av mil... massor av mil... jaja...
Ski and recovery...
... i Trysil.
I morgon är vi på väg...
... en veckas skidåkning i Norge kombinerat med ett NA-konvent.. kan det bli bättre?
Jag fattar inte varför jag inte valde att bli drogfri mycket tidigare i mitt liv... nu när jag har facit i hand på vad det innebär att leva drogfritt... sååååå mycket mer än att inte knarka och supa... att leva drogfritt och tillämpa ett program för tillfrisknande har gett mig mycket mer än vad jag vågade drömma om... idag så är jag fri att välja vad jag vill göra med mitt liv...
... det är inte så att svårigheterna i livet försvinner... nä inte alls... det är ju nästan tvärtom eftersom jag inte längre flyr ifrån dem... skillnaden är att jag tar tag i dem... låter dem få mig att växa som människa... och friheten i att inte längre behöva vara rädd för att vara rädd är påtaglig... så imorgon bär det iväg... inte som förr i tiden när jag åkte till Norge för att åka skidor... nä nu behöver jag inte nöja mig med att "bara" åka skidor (eller som jag... snöbräda)... för nu så tänker jag ta mig fan passa på att kombinera nöje med nöje... och tillfriskna lite samtidigt... tillsammans med både nya och gamla vänner...
... livet är fantastiskt... och ta mig fan... jag är värd att kunna njuta av det som jag gör... tänka sig...
... ski and recovery...
I morgon är vi på väg...
... en veckas skidåkning i Norge kombinerat med ett NA-konvent.. kan det bli bättre?
Jag fattar inte varför jag inte valde att bli drogfri mycket tidigare i mitt liv... nu när jag har facit i hand på vad det innebär att leva drogfritt... sååååå mycket mer än att inte knarka och supa... att leva drogfritt och tillämpa ett program för tillfrisknande har gett mig mycket mer än vad jag vågade drömma om... idag så är jag fri att välja vad jag vill göra med mitt liv...
... det är inte så att svårigheterna i livet försvinner... nä inte alls... det är ju nästan tvärtom eftersom jag inte längre flyr ifrån dem... skillnaden är att jag tar tag i dem... låter dem få mig att växa som människa... och friheten i att inte längre behöva vara rädd för att vara rädd är påtaglig... så imorgon bär det iväg... inte som förr i tiden när jag åkte till Norge för att åka skidor... nä nu behöver jag inte nöja mig med att "bara" åka skidor (eller som jag... snöbräda)... för nu så tänker jag ta mig fan passa på att kombinera nöje med nöje... och tillfriskna lite samtidigt... tillsammans med både nya och gamla vänner...
... livet är fantastiskt... och ta mig fan... jag är värd att kunna njuta av det som jag gör... tänka sig...
... ski and recovery...
"Snyggpeter"...
... är mitt namn idag!
Ja så känns det... och det beror då rakt inte på att jag lärde mig en massa nytt på föreläsningen igår... nä det blev som jag befarat i mina värsta drömmar... jag fattade i princip... ingenting... hon pratade skitsnabbt och det var helt omöjligt för mig att hänga med bland alla dessa konstiga ord som jag inte förstod... så jag satt på mig en mask och såg ut som om jag förstod... och faktiskt... det var helt okej *L*... när jag känner att jag är "snyggpeter" har jag inga problem med sådana småsaker.
"Snyggpeter" är killen som tycker att han duger precis som den han är trots sina tillkortakommande... för att vara "snyggpeter" handlar väldigt mycket om att våga känna mig vacker & värdefull inifrån och ut... att se vilka fina vänner jag har... förstå hur rik jag är på kärlek... och inse att jag är väldigt lyckligt lottad kille på alla möjliga sätt.
Så att få känna mig som "snyggpeter" är precis som det låter... väääääldigt skönt.
Ja så känns det... och det beror då rakt inte på att jag lärde mig en massa nytt på föreläsningen igår... nä det blev som jag befarat i mina värsta drömmar... jag fattade i princip... ingenting... hon pratade skitsnabbt och det var helt omöjligt för mig att hänga med bland alla dessa konstiga ord som jag inte förstod... så jag satt på mig en mask och såg ut som om jag förstod... och faktiskt... det var helt okej *L*... när jag känner att jag är "snyggpeter" har jag inga problem med sådana småsaker.
"Snyggpeter" är killen som tycker att han duger precis som den han är trots sina tillkortakommande... för att vara "snyggpeter" handlar väldigt mycket om att våga känna mig vacker & värdefull inifrån och ut... att se vilka fina vänner jag har... förstå hur rik jag är på kärlek... och inse att jag är väldigt lyckligt lottad kille på alla möjliga sätt.
Så att få känna mig som "snyggpeter" är precis som det låter... väääääldigt skönt.
Högskolan...
... i Halmstad bjuder in till en föreläsning.
"12 mars, kl. 11.00 kommer Claire Alexander från London School of Economics och föreläser om "The Dangers of Identity: Researching ethnicity". Claire Aleaxanders forskningsintresse är inriktat mot ras, etnicitet och migration i Storbritannien med särkilt fokus på ungdomar och maskulinitet."
Rackarns intressant... och jag hoppas att det inte är för mycket "fackspråk" eftersom föreläsningen är på ett främmande språk (engelska)... men va fan... då gäller det väl att ta på sig den där lite coola blicken som gör att det ser ut som om jag förstår... och hålla tummarna för att ingen frågar mig om vad det handlade om...
... men jag har ju lärt mig att läsa engelsk text och kunnat ta del av vissa viktiga budskap...
... och så har jag ju även lyssnat på en hel del engelspråkiga talare under årens lopp så jag har gott hopp om att kunna få lära mig någonting nytt även denna dagen.
"12 mars, kl. 11.00 kommer Claire Alexander från London School of Economics och föreläser om "The Dangers of Identity: Researching ethnicity". Claire Aleaxanders forskningsintresse är inriktat mot ras, etnicitet och migration i Storbritannien med särkilt fokus på ungdomar och maskulinitet."
Rackarns intressant... och jag hoppas att det inte är för mycket "fackspråk" eftersom föreläsningen är på ett främmande språk (engelska)... men va fan... då gäller det väl att ta på sig den där lite coola blicken som gör att det ser ut som om jag förstår... och hålla tummarna för att ingen frågar mig om vad det handlade om...
... men jag har ju lärt mig att läsa engelsk text och kunnat ta del av vissa viktiga budskap...
... och så har jag ju även lyssnat på en hel del engelspråkiga talare under årens lopp så jag har gott hopp om att kunna få lära mig någonting nytt även denna dagen.
Med spänd förväntning...
... håller jag tummarna.
Hos frisören som förhoppningsvis ska förvandla mig till "snyggpeter"... på riktigt *L*.
Hos frisören som förhoppningsvis ska förvandla mig till "snyggpeter"... på riktigt *L*.
Jag vill...
... en jävla massa prylar.
Som t.ex. att få föreläsa på Drogfocus 2010... och jag vill göra det av en anledning.
Jag tror nämligen på fullaste allvar att jag skulle ha någonting att tillföra den mässan... ett perspektiv som jag saknade på förra årets mässa... det mänskliga perspektivet.
Visst var det intressant att ta del av forskningen och alla professorers kunskaper... en nog så viktig del i att förklara varför det blir som det blir... men det har gått åt många möss för att förklara något som jag redan visste... nämligen att droger funkar... att vi inte knarkar för att vi är dumma i huvudet... men lösningen för möss är inte samma som för oss människor... möss kanske behöver mössiga lösningar... medans vi människor trots allt nog behöver mänskliga lösningar... för vi är mer än kött och blod... och signalsubstanser...
...vi pratar faktiskt om människor... förvisso i nöd... men det är också mänskligt.
Det vill jag berätta på Drogfocus 2010... att det finns en lösning som visserligen bara funkar på människor... men va fan... man kan ju inte få allt... det finns säkert en lösning för mössen också... så fortsätt för tusan att forska... 
...det finns nog många möss som lider.
Barndommen...
... kom och hälsade på.
När jag var liten och gick i skolan nere i skåne så hörde det till att åka till Lund och spana in Domkyrkan... och nu när jag var nere på Fattigkonferansen så kom min barndom och hälsade på... i form av en helt fantastisk berättare som stod framför en grupp barn och pratade om sådant som har sitt ursprung i Lunds Domkyrka...
... t.ex berättelsen om en förbannelse som innefattade förstenad figurer...
... som kommer att bli levande när den sista stenen i kyrkan ligger på plats... och hon berättade med en inlevelse och så himla bra att det var ett sant nöje att smyga i bakom skolklassen och bli barn på nytt... innan vi knallade vidare... i denna gamla kyrka till ljudet av en kyrkkör... och det var flippat att kunna sätta sig att lyssna på detta...
...i en passande fåtölj.
När jag var liten och gick i skolan nere i skåne så hörde det till att åka till Lund och spana in Domkyrkan... och nu när jag var nere på Fattigkonferansen så kom min barndom och hälsade på... i form av en helt fantastisk berättare som stod framför en grupp barn och pratade om sådant som har sitt ursprung i Lunds Domkyrka...
... t.ex berättelsen om en förbannelse som innefattade förstenad figurer...
... som kommer att bli levande när den sista stenen i kyrkan ligger på plats... och hon berättade med en inlevelse och så himla bra att det var ett sant nöje att smyga i bakom skolklassen och bli barn på nytt... innan vi knallade vidare... i denna gamla kyrka till ljudet av en kyrkkör... och det var flippat att kunna sätta sig att lyssna på detta...
...i en passande fåtölj.
fortsättning...
... på fattigkonferansen.
jag börjar fatta grejen... och blir mer och mer engagerad... det finns en kraft som nästan går att ta på bland oss deltagare... och huka er alla politiker när vi tillsamans lär oss att använda den kraften på ett konstruktivt sätt... som vi förhoppningsvis gör nu... det är ju själva grejen med denna konferens... att vi ska kunna påverka verkligheten... och jag tror ta mig fan att det redan har börjat funka... det finns ett intresse från politikerna och jag känner att vi når fram med våra erfarenheter och åsikter... fan det är fett...
direktrapport...
... från en fattigkonferans.
herregud... kaos har fått ett ansikte... vi struntade helt enkelt att sno åt ett bord för att göra reklam för vår förening... kanske var det bra...
... fullständigt kaos kan vara en bra början...
... det får framtiden utvisa...
... mer kommer att visa sig...
Bråttom, bråttom...
... jag ska med bussen.
Fattiggrejen har startat... jag får be om att återkomma.
Bra möte igår i Malmö föresten... visst är det skönt att alltid ha ett ställa att komma hem till var jag än befinner mig... jag är rik... så jävla rik...
... hupp fan... fattiggrejen... bråttom, bråttom...
Fattiggrejen har startat... jag får be om att återkomma.
Bra möte igår i Malmö föresten... visst är det skönt att alltid ha ett ställa att komma hem till var jag än befinner mig... jag är rik... så jävla rik...
... hupp fan... fattiggrejen... bråttom, bråttom...
Fattigdagar...
... och jag ska på något sätt repensentera... tror jag.
Vi är några stycken som ska åka ner till Lund idag för att medverka i... öhhh... ja någon form av fattigpryl... jag ska ärligt säga er att jag faktiskt inte är så himla insatt... än... men det är tydligen ett fattigår i år... och då menas det nog inte att det just i år är någon speciell fattigbacill som härjar i världen... utan att själva meningen med detta är att upplysa om hur det ser ut i den fattiga verkligheten och visa detta för de som bestämmer... typ politikerna.
Jag fattar såpass mycket som att det är ett EU-projekt som jag medverkar i och att vi är ett gäng olika organisationer som ska träffa...
... folkhälsominister Maria Larsson och säga något klokt... om fattigdomen i Sverige...
... och i skrivande stund så håller jag alla tummar jag har för att... "någon annan"... har hittat de där kloka orden... för jag har inga kloka ord... jag är ju för det mesta av åsikten att vi som bor i Sverige lever i ett väldigt rikt land... iallafall om man jämför... men det är ju klart fattigdom kan ju vara mycket... precis som att min rikedom inte har någonting med pengar att göra... utan att mitt rika liv handlar om helt andra prylar... kanske ska jag prata om varför jag som lever på existensminimum är så himla rik... eller så ska jag hålla käft och lyssna innan jag öppnar munnen...
... funkar inte det så har jag en rätt rolig Bellmanhistoria om när han sov i ett stall tillsammans med en tysk och en norrman... kanske inte är rätt tillfälle för den...
Vi är några stycken som ska åka ner till Lund idag för att medverka i... öhhh... ja någon form av fattigpryl... jag ska ärligt säga er att jag faktiskt inte är så himla insatt... än... men det är tydligen ett fattigår i år... och då menas det nog inte att det just i år är någon speciell fattigbacill som härjar i världen... utan att själva meningen med detta är att upplysa om hur det ser ut i den fattiga verkligheten och visa detta för de som bestämmer... typ politikerna.
Jag fattar såpass mycket som att det är ett EU-projekt som jag medverkar i och att vi är ett gäng olika organisationer som ska träffa...
... folkhälsominister Maria Larsson och säga något klokt... om fattigdomen i Sverige...
... och i skrivande stund så håller jag alla tummar jag har för att... "någon annan"... har hittat de där kloka orden... för jag har inga kloka ord... jag är ju för det mesta av åsikten att vi som bor i Sverige lever i ett väldigt rikt land... iallafall om man jämför... men det är ju klart fattigdom kan ju vara mycket... precis som att min rikedom inte har någonting med pengar att göra... utan att mitt rika liv handlar om helt andra prylar... kanske ska jag prata om varför jag som lever på existensminimum är så himla rik... eller så ska jag hålla käft och lyssna innan jag öppnar munnen...
... funkar inte det så har jag en rätt rolig Bellmanhistoria om när han sov i ett stall tillsammans med en tysk och en norrman... kanske inte är rätt tillfälle för den...
Mina 15 minuter...
... om dagen behövs.
Jag tittar mig omkring i mitt hus... *suck*... dammtussarna kan jag väl blunda för... men det börjar bli svårt... de både växer i storlek och antal... och jag väljer inte bara att se bra filmer när jag egentligen behöver dammsuga... jag väljer att se ALLA filmer när jag egentligen borde dammsuga.
Jag skulle nog kunna tänka mig att leva som själbo enbart för att slippa ta hem någon på besök här snart *L*... nu trivs jag förvisso utmärkt som just självbo men om det i en inte alldeles för avlägsen framtid skulle bero på att jag inte orkar städa hemma... då är det ju kris... och jag vet hur bra jag mår av att ha rent omkring mig... samtidigt som jag är medveten om hur lätt jag har för att städa... imorgon... sen... för att jag ska bara bla, bla, bla...
... nä bara för idag så ska jag faktiskt offra 15 minuter på att städa i mitt hus... varken mer eller mindre... sen kan jag slänga mig i soffan och vara nöjd med mig själv... det kan det vara värt... 15 minuter för ett belåtet leende av att jag är nöjd med mig själv... det är inte så mycket vad jag gör som spelar så stor roll... utan att jag gör det...
... få se nu... var fan ställde jag dammsugaren???
Jag tittar mig omkring i mitt hus... *suck*... dammtussarna kan jag väl blunda för... men det börjar bli svårt... de både växer i storlek och antal... och jag väljer inte bara att se bra filmer när jag egentligen behöver dammsuga... jag väljer att se ALLA filmer när jag egentligen borde dammsuga.
Jag skulle nog kunna tänka mig att leva som själbo enbart för att slippa ta hem någon på besök här snart *L*... nu trivs jag förvisso utmärkt som just självbo men om det i en inte alldeles för avlägsen framtid skulle bero på att jag inte orkar städa hemma... då är det ju kris... och jag vet hur bra jag mår av att ha rent omkring mig... samtidigt som jag är medveten om hur lätt jag har för att städa... imorgon... sen... för att jag ska bara bla, bla, bla...
... nä bara för idag så ska jag faktiskt offra 15 minuter på att städa i mitt hus... varken mer eller mindre... sen kan jag slänga mig i soffan och vara nöjd med mig själv... det kan det vara värt... 15 minuter för ett belåtet leende av att jag är nöjd med mig själv... det är inte så mycket vad jag gör som spelar så stor roll... utan att jag gör det...
... få se nu... var fan ställde jag dammsugaren???
Söndagsträning...
... en vinterdag i Brännebassalt.
Jag tar och förflyttar mig upp en våning och slänger mig i min TV-soffa... heja, heja...
Jag tar och förflyttar mig upp en våning och slänger mig i min TV-soffa... heja, heja...
Tystnaden...
... dånar i brännebassalt.
Jo så är det... utanför mitt hus är det idag så tyst så att jag nästan kan höra mina egna hjärtslag... vilken kontrast mot gårdagen... då var jag uppe i Göteborg på ett talarmöte tillsammans med massor av mina fina drogfria vänner... och vi är allt annat än tysta tillsammans... nä det är ett jävla väsen på oss... vi skrattar och gråter om varannat... klappar händer och sjunger med... tjoar och visslar... ja det var helt enkelt ett jävla väsen igår... och kanske är det just därför som tystnaden här hemma bullrar så mycket idag.
Jag älskar kontrasterna i mitt liv... även tystnaden i brännebassalt.
Jo så är det... utanför mitt hus är det idag så tyst så att jag nästan kan höra mina egna hjärtslag... vilken kontrast mot gårdagen... då var jag uppe i Göteborg på ett talarmöte tillsammans med massor av mina fina drogfria vänner... och vi är allt annat än tysta tillsammans... nä det är ett jävla väsen på oss... vi skrattar och gråter om varannat... klappar händer och sjunger med... tjoar och visslar... ja det var helt enkelt ett jävla väsen igår... och kanske är det just därför som tystnaden här hemma bullrar så mycket idag.
Jag älskar kontrasterna i mitt liv... även tystnaden i brännebassalt.
Woow...
... är allt som jag känner just nu.
Konst-eliten...
... har varit på museum idag.
Länge stod jag med ett konstnärligt uttryck i mitt ansikte och beundrade den fina fläkten...
Länge stod jag med ett konstnärligt uttryck i mitt ansikte och beundrade den fina fläkten...
Idag var det helt... tomt...
... på ord i mitt huvud.
Ibland kan det vara rena chockupplevelsen att blogga för mig... och eftersom jag har lovat mig själv att skriva någonting varje dag om det finns möjlighet så har ni förklaringen varför det inte är så himla hög kvallitét på min blogg... det blir liksom mest bara... ord.
Det kan vara hur lätt som helst att blogga när jag sitter i bilen på väg till mitt jobb... och nu när jag sitter här så kom jag jag att tänka på dagens "bilblogg" (som bara utspelar sig mellan mina egna öron i min ensamhet)... har för mig att den handlade om min jazzbaletthistoria... hur jag för ca. 15 år sedan (vilket redan på den tiden egentligen innebar att jag var alldeles för gammal för den gruppen) dansade jazzbalett som fullt aktiv narkoman... eller dansade och dansade... det var nog tyvärr bara jag som inbillade mig att jag kunde dansa... herregud... snacka om att leva helt utan verklighetsförankring... jag visste att jag kunde dansa...
Jazzbalett (personerna på bilden har ingenting med texten att göra).
... alla som såg mig var helt övertygade om motsatsen... ja ni vet... det var på den tiden då jag var den enda i universum som var normal... alla andra var idioter som inte fattade någonting... det var väldigt ensamt på den tiden... väääääldigt ensamt...
Ibland kan det vara rena chockupplevelsen att blogga för mig... och eftersom jag har lovat mig själv att skriva någonting varje dag om det finns möjlighet så har ni förklaringen varför det inte är så himla hög kvallitét på min blogg... det blir liksom mest bara... ord.
Det kan vara hur lätt som helst att blogga när jag sitter i bilen på väg till mitt jobb... och nu när jag sitter här så kom jag jag att tänka på dagens "bilblogg" (som bara utspelar sig mellan mina egna öron i min ensamhet)... har för mig att den handlade om min jazzbaletthistoria... hur jag för ca. 15 år sedan (vilket redan på den tiden egentligen innebar att jag var alldeles för gammal för den gruppen) dansade jazzbalett som fullt aktiv narkoman... eller dansade och dansade... det var nog tyvärr bara jag som inbillade mig att jag kunde dansa... herregud... snacka om att leva helt utan verklighetsförankring... jag visste att jag kunde dansa...
Jazzbalett (personerna på bilden har ingenting med texten att göra).
... alla som såg mig var helt övertygade om motsatsen... ja ni vet... det var på den tiden då jag var den enda i universum som var normal... alla andra var idioter som inte fattade någonting... det var väldigt ensamt på den tiden... väääääldigt ensamt...
Jipperdidooooo...
... för denna dagens vinster.
Idag så var det högsta vinsten för mig... två gånger... på samma dag... woow... och då räknar jag inte in att vi vann i mullen... nä jag vann högsta vinsten i vardagslotteriet... ni vet det där lotteriet som bestämmer vår vardag... på alla möjliga sätt... och att jag idag blev beviljad lön i två år till på VågaVa var verkligen en högvinst i min vardag... en trygghetsvinst som innebär att jag slipper oroa mig för min inkomst i 24 månader.
Den andra vinsten i vardagslotteriet var att min bil...
... gled igenom besiktningen utan en enda anmärkning...
... det har aldrig hänt mig tidigare att jag klarat en bilbesiktning utan anmärkningar... och det betyder att jag inte behöver slänga bort mina pengar på att laga bilen just nu... och det gillar jag eftersom jag ju är på väg till Norge för att åka snöbräda om lite drygt en vecka... livet är skönt nu.
Idag så var det högsta vinsten för mig... två gånger... på samma dag... woow... och då räknar jag inte in att vi vann i mullen... nä jag vann högsta vinsten i vardagslotteriet... ni vet det där lotteriet som bestämmer vår vardag... på alla möjliga sätt... och att jag idag blev beviljad lön i två år till på VågaVa var verkligen en högvinst i min vardag... en trygghetsvinst som innebär att jag slipper oroa mig för min inkomst i 24 månader.
Den andra vinsten i vardagslotteriet var att min bil...
... gled igenom besiktningen utan en enda anmärkning...
... det har aldrig hänt mig tidigare att jag klarat en bilbesiktning utan anmärkningar... och det betyder att jag inte behöver slänga bort mina pengar på att laga bilen just nu... och det gillar jag eftersom jag ju är på väg till Norge för att åka snöbräda om lite drygt en vecka... livet är skönt nu.
Spänningen...
... ökar hela tiden.
Idag är en spännande dag på flera sätt... dels så ska min bil besiktigas och jag hade tur att min bildoktor med mycket kort varsel kunde ta emot min bil för att laga en grej... kom på att jag ju inte hade någon handbroms... och det förstår ju t.o.m. jag att man bör ha... visserligen så har jag vant mig vid att vara utan men jag tror inte att besiktningssnubben köper det argumentet... ja en bilbesiktning är ju faktiskt lite spännande...
... men inte det som är mest spännande idag... nä jag ska upp till AMI och försöka få mitt lönebidrag förlängt så att jag kan fortsätta mitt jobb på VågaVa... och det är alltid med en viss oro jag knallar upp där en gång om året och får mitt besked... drömmen är att vi någon gång i framtiden kan hitta ett sätt att få in en inkomst som kan betala min lön... det är iallafall mitt mål... och är det en sak jag lärt mig sedan jag blev drogfri så är det att ingenting är omöjligt...
... allt... precis allt... är möjligt... bara vi vågar tro på det.
Idag är en spännande dag på flera sätt... dels så ska min bil besiktigas och jag hade tur att min bildoktor med mycket kort varsel kunde ta emot min bil för att laga en grej... kom på att jag ju inte hade någon handbroms... och det förstår ju t.o.m. jag att man bör ha... visserligen så har jag vant mig vid att vara utan men jag tror inte att besiktningssnubben köper det argumentet... ja en bilbesiktning är ju faktiskt lite spännande...
... men inte det som är mest spännande idag... nä jag ska upp till AMI och försöka få mitt lönebidrag förlängt så att jag kan fortsätta mitt jobb på VågaVa... och det är alltid med en viss oro jag knallar upp där en gång om året och får mitt besked... drömmen är att vi någon gång i framtiden kan hitta ett sätt att få in en inkomst som kan betala min lön... det är iallafall mitt mål... och är det en sak jag lärt mig sedan jag blev drogfri så är det att ingenting är omöjligt...
... allt... precis allt... är möjligt... bara vi vågar tro på det.
En lååååång dag...
... är till ända.
Och när jag summerar denna dagen så kan jag bara le... vilken gåva det är att få leva mitt liv... jag är så grymt lyckligt lottad som får träffa så många helt underbart fantastiska människor... så även om jag är dödstrött nu när jag sitter här och skriver så är jag fylld av kärleksfull energi... i överflöd.
Ja det är skönt att vara peter idag... riktigt, riktigt skönt... och ta mig fan... idag så vet jag hur det känns att duga precis som den jag är... att ärligt kunna säga till mig själv att jag inte bara är okej... utan också en vacker och värdefull människa...
... vilket för mig inte är någonting annat än ett... underbart och sant mirakel.
Och när jag summerar denna dagen så kan jag bara le... vilken gåva det är att få leva mitt liv... jag är så grymt lyckligt lottad som får träffa så många helt underbart fantastiska människor... så även om jag är dödstrött nu när jag sitter här och skriver så är jag fylld av kärleksfull energi... i överflöd.
Ja det är skönt att vara peter idag... riktigt, riktigt skönt... och ta mig fan... idag så vet jag hur det känns att duga precis som den jag är... att ärligt kunna säga till mig själv att jag inte bara är okej... utan också en vacker och värdefull människa...
... vilket för mig inte är någonting annat än ett... underbart och sant mirakel.
Herregud...
... vad trött jag är.
Det tar på krafterna att föreläsa... jag är helt slut nu... och för att inte somna har jag tagit ett beslut om att springa bort min trötthet på löparbandet... att bara se mig själv skriva dessa rader är snudd på helt overkligt... vad har hänt?... vem är jag?... är detta verkligen sant eller drömmer jag?
Håller jag på att förvandlas till en idrottsman nu eller har jag några dolda motiv *L*?
Det tar på krafterna att föreläsa... jag är helt slut nu... och för att inte somna har jag tagit ett beslut om att springa bort min trötthet på löparbandet... att bara se mig själv skriva dessa rader är snudd på helt overkligt... vad har hänt?... vem är jag?... är detta verkligen sant eller drömmer jag?
Håller jag på att förvandlas till en idrottsman nu eller har jag några dolda motiv *L*?
In the morning mist...
... The arrow leaves the string:
It may not hit, But it does not miss.
It may not hit, But it does not miss.
Tjejen på fiket...
... gav mig en riktig upplevelse.
Leffe var och gjorde en föreläsning på fiket som har öppnat vid VågaVa i Ljungby... och var himla skoj att snacka med tjejen som jobbar där idag... eftersom leffe skulle föreläsa och hon kom från Ljungby så frågade jag henne om hon hade hört oss föreläsa förut... jodå... det hade hon... tre gånger... första gången när hon gick i sjätte klass... och jag kom ihåg den föreläsningen... det var precis när vi hade startat upp VågaVa... men det bästa betyget var nog trots allt att hon kom ihåg den... fast det hade gått så många år... hade hon inte glömt...
... det är sådant som gör att det är roligt att fortsätta föreläsa... och att det känns meningsfullt.
Leffe var och gjorde en föreläsning på fiket som har öppnat vid VågaVa i Ljungby... och var himla skoj att snacka med tjejen som jobbar där idag... eftersom leffe skulle föreläsa och hon kom från Ljungby så frågade jag henne om hon hade hört oss föreläsa förut... jodå... det hade hon... tre gånger... första gången när hon gick i sjätte klass... och jag kom ihåg den föreläsningen... det var precis när vi hade startat upp VågaVa... men det bästa betyget var nog trots allt att hon kom ihåg den... fast det hade gått så många år... hade hon inte glömt...
... det är sådant som gör att det är roligt att fortsätta föreläsa... och att det känns meningsfullt.
Filmtajm...
... för nu visas.
Luftslottet som sprängdes på en TV väldigt nära mig...
... och jag undrar lite försiktigt... småläning som jag är... kan den verkligen komma upp i samma klass och erbjuda den dramatik som jag kan finna i en äkta...
... Åsa-Nisse film?
Luftslottet som sprängdes på en TV väldigt nära mig...
... och jag undrar lite försiktigt... småläning som jag är... kan den verkligen komma upp i samma klass och erbjuda den dramatik som jag kan finna i en äkta...
... Åsa-Nisse film?
Narkotikamässan...
... är ett "måste" för oss i branchen.
Jo så är det... syns man inte så finns man inte... och vi har varit med på alla mässor utom en sedan vi startade... och att vi inte var med på den första mässan beror på att vi inte hann med att tigga ihop pengar så att vi kunde vara med... när vi startade VågaVa hade vi inte en hög med pengar... visserligen så fick vi ett föreningsbidrag av Ljungby kommun första året på 1500kr men det räcker inte långt när vi snackar om att vara med på mässor.
Det är egentligen helt sinnesjukt dyrt att medverka... och vi är ingen rik förening... tvärtom så fattas vi ständigt stålar... och det är tur att vi är med i ett nätverk... "Folkrörelser Mot Droger" där vi går ihop med andra organisationer med samma mål som oss och på så sätt får ner kostnaderna... annars så hade det varit ohållbart för oss.
Egentligen så är det mellan mässorna som det händer grejer... men det är på mässorna som vi bygger kontaktnät... träffar andra som är i branchen... och vill man vara med och påverka så gäller samma sak som i övriga världen... kontakter... och ännu flera kontakter... man kan tycka vad man vill om det men så ligger det till... det är bara att gilla läget...
... och så är det såklart skoj att träffa alla trevliga människor igen...
Jo så är det... syns man inte så finns man inte... och vi har varit med på alla mässor utom en sedan vi startade... och att vi inte var med på den första mässan beror på att vi inte hann med att tigga ihop pengar så att vi kunde vara med... när vi startade VågaVa hade vi inte en hög med pengar... visserligen så fick vi ett föreningsbidrag av Ljungby kommun första året på 1500kr men det räcker inte långt när vi snackar om att vara med på mässor.
Det är egentligen helt sinnesjukt dyrt att medverka... och vi är ingen rik förening... tvärtom så fattas vi ständigt stålar... och det är tur att vi är med i ett nätverk... "Folkrörelser Mot Droger" där vi går ihop med andra organisationer med samma mål som oss och på så sätt får ner kostnaderna... annars så hade det varit ohållbart för oss.
Egentligen så är det mellan mässorna som det händer grejer... men det är på mässorna som vi bygger kontaktnät... träffar andra som är i branchen... och vill man vara med och påverka så gäller samma sak som i övriga världen... kontakter... och ännu flera kontakter... man kan tycka vad man vill om det men så ligger det till... det är bara att gilla läget...
... och så är det såklart skoj att träffa alla trevliga människor igen...
Mina rutiner...
... rasar.
Jag var ju tills för inte alls så länge sedan en träningskille... med ett regelbundet kubbande både i skogen och på löparbandet... varvat med några yogapass i veckan... men sen hände det något... jag åkte iväg till min skola och det snöade lite extra mycket... och utan att jag riktigt har förstått det så har det gått jättelång tid sedan jag sprang... och exakt en vecka sedan det senaste yogapasset...
... hupp... det tar lååååång tid för mig att bygga upp en rutin... och förbluffande snabbt att sabba den... ta bara det här med mina 15 minuter om dagen som jag städade...
... så jävlar... det får allt bli ett yogapass idag... efter ett pass på löparbandet...
... vill inte, vill inte, vill inte... *suck*...
Jag var ju tills för inte alls så länge sedan en träningskille... med ett regelbundet kubbande både i skogen och på löparbandet... varvat med några yogapass i veckan... men sen hände det något... jag åkte iväg till min skola och det snöade lite extra mycket... och utan att jag riktigt har förstått det så har det gått jättelång tid sedan jag sprang... och exakt en vecka sedan det senaste yogapasset...
... hupp... det tar lååååång tid för mig att bygga upp en rutin... och förbluffande snabbt att sabba den... ta bara det här med mina 15 minuter om dagen som jag städade...
... så jävlar... det får allt bli ett yogapass idag... efter ett pass på löparbandet...
... vill inte, vill inte, vill inte... *suck*...
En felanmälan...
... har jag gjort nu... till en telefonsvarare.
Men jag hörde tydligt att det inte var samma telefonsvarare som jag fick lyssna på när jag fösökte ringa ut från min hemtelefon... och fan att jag inte hade tålamodet att vänta... för när jag skriver detta så blir jag jävligt nyfiken på var jg skulle hamna någonstans... att det måste vara hyfsat lokalt tar jag för givet... för inte har väl en telefonröst i övriga sverige en smålänsk dialekt... vilket jag gillar... den smålänska dialekten alltså...
... det blir lite folkligt humoristiskt Åsa-Nisse stuk över det hela med den dialekten.
Om det är positivt att bli bemött som Åsa-Nisse låter jag däremot vara osagt... jag har svårt för att ta hans dialekt på för stort allvar... i storpolitiken... lokalt däremot är den dialekten snarast en garanti för allvaret... hur konstigt det än kan låta för alla andra än just småläningar...
Men jag hörde tydligt att det inte var samma telefonsvarare som jag fick lyssna på när jag fösökte ringa ut från min hemtelefon... och fan att jag inte hade tålamodet att vänta... för när jag skriver detta så blir jag jävligt nyfiken på var jg skulle hamna någonstans... att det måste vara hyfsat lokalt tar jag för givet... för inte har väl en telefonröst i övriga sverige en smålänsk dialekt... vilket jag gillar... den smålänska dialekten alltså...
... det blir lite folkligt humoristiskt Åsa-Nisse stuk över det hela med den dialekten.
Om det är positivt att bli bemött som Åsa-Nisse låter jag däremot vara osagt... jag har svårt för att ta hans dialekt på för stort allvar... i storpolitiken... lokalt däremot är den dialekten snarast en garanti för allvaret... hur konstigt det än kan låta för alla andra än just småläningar...