Jag erkänner...

... det är fräckt med...

... flimmerhår... och jag är skitstolt över att jag faktiskt har fått hår i halsen (eller var nu dessa flimmerhår sitter)... och faktiskt... att jag lyckats med att hålla mig rökfri i 1 månad... 1 dag... och snart 22 timmar är grymt stort för mig... såklart.

Hallå... jag har rökt varje dag sedan jag var 11 år gammal... varje dag... aldrig någonsin slutat röka... kanske av rädsla för att misslyckas... det spelar ingen roll... detta är mitt första seriösa försök att vara rökfri... och det kanske allra största är att jag vågat ta emot hjälp och stöd... tack Elvira... du har varit ovärderlig... och att göra något sånt här utan att envist göra på mitt sätt... ensam... ja det är vääääääääldigt stort...

... så tacka fan att jag gillar mina flimmerhår... och att berätta för alla jag träffar hur "besvärligt" det är med dessa hår *L*... lite lättare än att berätta för alla att jag fortfarande är rökfri... fast det egentligen är det jag säger *L* ... å så är det ju det här med hår...

... det låter ju som om jag inte gillar hår... å helt ärligt så vill jag faktiskt inte vakna upp en dag med en hårig rygg... men mitt problem som har följt mig i hela mitt liv är avsaknaden av hår... haja hur hemskt det var att inte ha hår på snoppen när man har börjat gymnasiet... ett gigantiskt trauma för mig... jag lovar... det var fan hemskt...

... å att aldrig lyckas få till en häftig mustach eller ett fräckt helskägg var något som jag inte heller tyckte om under några år... ville ju så gärna se lite äldre ut i några år... fatta att jag fick visa legg på bolaget på min 30-års dag...

... nu har jag inte dessa problem längre... de har vuxit bort *L*... nä nu är det istället en växande flint som kan bekymra mig... inte så ofta eftersom jag ju inte ser den *L*... å det man inte ser... det finns ju inte...

Flimmerhår...

... har jag upptäckt... i mig själv.

Det känns ungefär som att jag har svalt en katt eller nåt... det växer alltså hår inne i mig nu... herregud...


... jag finns inuti i mig själv... också... på riktigt.

Ja det händer skitflippade grejer nu när jag är rökfri... ta bara en sån sak som at det finns mer av mig... troligtvis allt håret inne i mig själv... flimmerhår... vad ska det vara bra för?

Känns mest jobbigt tycker jag... som att hela tiden ha något som irriterar i halsen... och jag går mest och harklar mig... något som irriterar mig en smula dessa dagar... imorgon är det tänkt att jag ska tala på ett talarmöte i Helsingborg... hur skoj är det att lyssna på harklingar?

Kan man harkla sig förnuftigt?

Hur blir man av med sina flimmerhår utan att börja röka igen?

22 dagar...

... 19 timmar... och 30 minuter (nu när jag börjar skriva detta inlägg) har jag varit rökfri nu.

... wooooooow... jag är ett mirakel... tack till er som hjälpt mig...

Vem drog ut...

... kontakten?

Poff... så kändes det... poff så var all min energi borta... batterierna helt tömda... och jag var inte beredd.
Det är väl inte så konstigt egentligen... många intryck de senaste dagarna... så när jag kom till jobbet idag så pallade jag halva dan... sen tog det slut... och jag är väldigt lyckligt lottad som jobbar där jag gör... så lösningen var förbluffande enkel... jag åkte helt enkelt hem *L*... somnade i soffan några timmar... helt slut.

Det börjar trilla ner lite poletter... på vad jag fick med mig från min skola... och jag blir förvånad... för det är mer än jag vågat hoppas på... börjar fatta det nu... woow... så rätt det blir... livet på livets villkor... om jag vågar ta för mig och ta mitt ansvar... en dag i taget... nu dröjer det ett tag innan vi träffas nästa gång... men jag har att göra... vi har fått...


... lite böcker med oss att läsa och lära oss till nästa träff...

... och det är inget som jag oroar mig för... jag är bekant med materialet *L*.

Och föresten... på tal om något helt annat... nu har jag varit rökfri i 20 dagar... 17 timmar... och 39 minuter... och vet ni vad?

Jag är fett röksugen just nu... men det kommer att gå över och jag ska lägga mig rökfri idag också... imorgon är en annan dag... men jag skulle bli förvånad om jag vaknar röksugen... det har jag inte gjort en enda dag på hela detta året... undrar om jag någonsin vaknat röksugen?

Det blir lättare...

... och lättare det här med rökeriet.

Ja nu ska jag väl inte ta ut någon seger i förskott men fan... det har varit några hyfsat lätta dagar att förbli rökfri... det kommer väl några röksugsanfall lite då och då... men de går hyfsat snabbt över... det mest flippade är väl att jag "glömmer" bort det här med att jag är rökfri... famlar efter tobaken innan jag kommer på att... visst fan... jag är ju rökfri.

Ja det är nästan lite overkligt... jag har nu varit rökfri i... 14 dagar... 10 timmar... och 19 minuter (ska vi vara riktigt noga så har jag faktiskt två extra minuter från förra året att lägga till om jag vill *L*)...

... ja detta är ett... mirakel *L*...

Rökfri på riktigt...

... känns det som nu.

Jojo... visst har jag hållt mig rökfri hela detta året... med marginal vill jag faktiskt påpeka för jag fimpade min senaste cigg två (2) minuter före 12-slaget... viktiga minuter för mig *L*.

Vad jag menar är att jag stängt lite bakdörrar... mitt experiment att testa vara nikotinfri i 12 dagar avslutas ju idag... och jag har tagit ett beslut om att fortsätta vara rökfri... ingen tidsgräns... en dag i taget... en timme eller fem minuter om det krävs... men ingen datum då jag bestämt mig för att tända en cigg.

Och nu har jag ju sagt det till sååååååå jäääääävla många... att jag är rökfri... å vet ni vad?
De flesta verkar tro på mig... att jag liksom kan fixa det... undrar om det beror på att ingen av dem jag pratat med någonsin har träffat mig rökfri tidigare... det är ju inte så många som gjort det... bara dem jag kände innan jag fyllde 11 år... typ mamma och pappa... och några äldre släktingar.

Det är flippat det som händer med mig nu när jag tagit dett beslut... för samtidigt som det känns betydligt enklare så "glömmer" jag bort att jag är rökfri lite då och då... kan vara när jag häller upp en kopp kaffe här hemma och sätter mig här för att skriva... då sticker jag ner handen i bakfickan för att ta fram tobaken... och det är först när jag fattar att jag inte har någon tobak där längre som jag kommer på att jag är rökfri... hade jag haft tobaken kvar där så kan det mycket väl hända att jag utan att tänka på det helt plötsligt tänt en cigg...

... detta är ett gott tecken... för det betyder ju att jag inte tänker på min rökning hela tiden *L*... skönt...

...jag är rökfri på riktigt... woow... på riktigt... jag får nypa mig i armen... aj!!!... jo det är sant... rökfri på riktigt... och en sak till... jättetack till er alla som ger mig styrka och hopp... och ett speciellt tack till Elvira... du är en stor del i att jag har fixat det tills nu... för ensam är inte stark... jag bjuder på glass i sommar *L*...

Nu jävlar...

... har jag tagit ett beslut... jag tänker fortsätta med mitt rökfrihetsprojekt.

För att fira detta så beställde jag idag tid hos...


... min frisör.

För ta mig fan... ett rökfritt liv ska för mig innebära ett liv fyllt av belöningar... jag ska göra mitt bästa för att varje rökfri dag ska bli en dag fylld av glädje... och va fan... om jag nu ska vara glad hela tiden så kan det ju passa med att vara nyklippt samtidigt... nyklippt, rökfri och lycklig... ja det kan jag väl stå ut med...

En plan...


... börjar ta form i mitt huvud.

Det lutar ju åt att jag tänker fortsätta med mitt rökfria projekt... och då får jag fan ta och vara en smula seriös i hur jag ska gå tillväga... jag har ju lyssnat en hel del på människor som har ägnat sig åt samma sak... rökfrihet... och jag noterar att det finns lite olika sätt att välja på.

När jag valde att leva drogfritt för en herrans massa år sedan så sa jag en sak åt mig själv... något som jag faktiskt ibland fortfarande påminner mig om... och som har varit viktigt för mig... jag sa åt mig själv att...

... jag har inte slutat att supa och knarka... jag har bara börjat att leva drogfritt...

... och på den vägen är det... jag har fortfarande inte slutat med någonting... bara fortsatt att vara drogfri... en dag i taget.

Och ska jag göra någon förändring med mitt rökande så är det inte att sluta med någonting... nä det blir istället att börja leva rökfritt... å ska jag leva rökfritt... ja då ska jag fan gilla det...

... det är min plan... att leva rökfritt och att älska det... för jag vill inte vara killen som tar bort saker ur mitt liv... nä jag vill vara killen som tillför sitt liv nya upplevelser och trivs med det... och jag har ett hopp om att kunna göra precis vilken förändring som helst i mitt liv... allt... precis allt är möjligt...

Min väg...

... kan med hjälp av min omgivning vara en mycket bra väg *L*... det har jag ju erfarenhet av.

Men det gäller för mig att lyssna på "rätt" röst... för min väg... har ju inte alltid varit det bästa valet för mig *L*... jag är ju trots allt en missbrukare och det innebär ju att jag behöver vara en smula på min vakt mellan varven *L*.

Men fan... jag har också lärt mig en hel del på de här åren som jag har lyckats hålla mig drogfri... och en av de sakerna som jag har lärt mig är att det går alldeles utmärkt att hitta ett sätt som passar mig... mitt eget sätt så att säga *L*... för det finns en jävla massa olika vägar fram till samma mål... det är bara att välja.

Och nu så är det då rökningen som är på tapeten för mig... och jag börjar förstå att jag har några val framför mig... välja vilken väg jag vill ta... ja först så måste jag ju faktiskt ta ett beslut om jag vill vara rökfri... detta är ju trots allt bara en test... men jag ska ärligt säga er att jag börjar så smått fundera i banor om att fortsätta detta projekt i några dagar till... en dag i taget *L*...

... och ska jag vara rökfri så vill jag fan att det ska kännas bra... annars så skiter jag i det.

Jag är helt övertygad om att det finns en väg som passar mig... en väg där jag känner att jag har något att vinna varje dag på att förbli rökfri... en väg som berikar mitt liv... får mig att må bra... ja en väg som jag trivs att vandra... och det mina vänner... det är min väg... för jag tänker fan inte plåga mig genom att vara rökfri... nä... jag ska fan njuta av det...

... ja jävlar... njuta av det... *L*...

Dåååååååliga nyheter...

... har jag tagit del av idag... riktigt dåååååliga nyheter.

Som det mesta i mitt liv just nu så handlar det om rökning... eller rättare sagt rökfrihet... jag har ju ett visst intresse och fullständigt suger åt mig kunskap som handlar om detta ämne... och idag så kändes det som om någon gav mig en käftsmäll... en fet fläskläpp.

Jag snackade med en vän på telefon... och hon grattade mig till alla mina rökfria dagar (hon hade läst bloggen)... och berättade för mig om hennes historia... hon hade slutat röka för en massa år sedan... som sååååå många andra jag "råkar" stöta ihop med nu för tiden... hela världen verkar ha slutat röka för massa år sedan... konstigt... det märkte inte jag... måste stått i snålblåsten och rökt just då.

Men hennes ord var... att det tar tid innan röksuget försvinner... vad menar du? undrade jag... i min värld så har jag ju bestämt att det ska ta... ja 12 dagar... nä glöm det, sa hon... det kan ta flera månader...


... jag kände jorden gunga under fötterna på mig...

... flydde snabbt in på min rökfria väns blogg... och vad tror ni möter mig där?

Jo en kommentar... om att man kan vara röksugen i... flera år!!!!!

Jag befinner mig i ett chocktillstånd...

Ett öppet sinne...

... är ju alltid skönt att bli mött av... och här kan jag nog tycka att Danmark alltid har varit något av ett föregångsland... eller vad säger ni om...


... detta erbjudande?

Det känns tryggt...

Saker att sakna som rökfri...

... finns det naturligtvis... helt klart.

Det är inte bara det där med att dra in rök i lungorna som jag kan sakna... för visst är det väl en ljuvlig sysselsättning hur underligt det än låter... för nu när jag skrev det lär det ju typ... sinnessjukt *L*.

Men visst finns det massor av saker att sakna... eller???

Den lite charmiga rökhostan på morgonen... hur jag liksom fick röka igång mig på morgnarna... och den sköna känslan när jag äntligen fick behålla dagens första bloss... eller det lite tuffa att kunna blåsa rökringar... ni ska bara veta hur fräck jag ser ut när jag blåser ut dem *L*... lite av en fisk på land.

Och har ni tänkt på det där med smygandet... jag kommer helt klart att sakna det spännande äventyret i att smita iväg och...


... smygröka.

Eller all frisk luft som jag missar som rökfri... det har hela min tid som rökare varit ett av mina största argument för att röka... för vilken annan människa mer än en inbiten rökare ställer sig i snålblåsten och fryser häcken av sig en mulen svinkall januaridag... frivilligt.

Och den som någon gång har rökt på en flygplats vet vad jag talar om när jag bekriver dessa små fyrkantiga bås som är avsatta för oss rökare där... om vi har tur vill säga... i dessa burar finns inte "passiv rökning"... det är liksom omöjligt att vara en passiv rökare i den miljön av den enkla anledningen att en kedjerökande människa... vilken som helst... inte kan få i sig så mycket rök som man får av att bara befinna sig i närheten av dessa rökrum... ens efter år av träning... här snackar vi rökning... ja herrejävlar... 

... nä det kan jag inte sakna... det går bara inte... jag är en van rökare och dessa rum var faktiskt på gränsen av vad jag klarade av... inte för att det fick mig att skita i att sitta där i flera timmar innan planen gick... blossa på allt vad jag orkade... och grön i ansiktet stappla på flygplanet... besviken på rökförbudet *L*.
 
Men en sak saknar jag inte än... och det är mitt röksug...

Belöningar...

... ska jag ge mig själv.

På något sätt så förstår jag att jag på sikt måste belöna mig för min rökfrihet... hur och på vilket sätt vet jag inte än... fattar ju att jag "sparar" en massa stålar som jag har lagt på ciggen i hela mitt liv... kanske inte riktigt så mycket som fogden tar för mig varje månad nu... men en hel del *L*.

Jag förstår att det blir en slant på ett år... å att jag skulle komma till Indien för dem.

Det är en lockande tanke... men lite för avlägsen just nu... jag har ett behov av lite snabbare belöningar.

Bättre hälsa... längre liv å allt det där är ju också belöningar... men men... nä det räcker inte just nu... nu vill jag ha en belöning som ger mig energi att fortsätta bibehålla min rökfrihet... för helt ärligt... fortfarande är den största förändringen jag känner... samma som efter en timme... att jag är röksugen.

Viss psykiskt belöning kan jag också känna i form av stolthet över att jag står emot mitt röksug... och det är också rätt roligt att se på mina medmänniskors blickar när jag får mina "frispel" och hoppar omkring och hyperventilerar... för det får man när man är rökfri... ja man får faktiskt bete sig rätt underligt... det är liksom okej *L*... och visst... det är ju en liten belöning i sig *L*.

Ja belöningar är viktiga... och kanske är det så att vi skulle ta och se till att vi belönade oss lite mer överhuvudtaget... bara för att vi är värda det... bara för att vara lite snälla mot oss själva...

... ger oss en klapp på axeln för att vi gått upp ur sängen även denna dag... kanske lyckats med att ge någon ett leende... ja det är fan värt att belönas...

Nu jävlar...

... blir jag fan förbannad (ursäkta mina svordommar).

Denna dagen har varit fruktansvärd... och det känns lite som om jag gått över en gräns... det är liksom lite mer än en rökfri test nu känns det som... jag och mitt röksug är på kollisionskurs helt enkelt.

Ja jag blir förbannad på mitt beroende... denna jävla besatthet som håller på att få mig att bryta ihop... ja okej riktigt sååååå farligt är det väl inte... men fan fullt tillräckligt för att reta gallfeber på mig... så nu är det KRIG... jag mot mitt eget röksug... å idag ska jag gå och lägga mig rökfri... å ge fingret åt röksuget...

... men jag får akta mig för högmodet... jag vet att ha respekt för min sjukdom... och jag är en beroende i alla mina angelägenheter... en dag i taget... det är allt jag behöver veta... vad som hände igår är historia... vad som händer imorgon vet jag inget om... man vad som händer idag... det är mitt ansvar.

Och jag ska ge mig själv en klapp på axeln... snart har jag en veckas rökfrihet... det är fan inte dåligt *L*... och jag tror mig klara det också... för nu är det nära... riktigt nära... 6 dygn... 22 timmar och 30 minuter... wooow...

Herrejävlar...

... ska det då aldrig släppa?

Får fan riktiga psykbryt... 6 dagar... 18 timmar... 12 minuter...

Ärligt talat...

... så är jag rätt stolt över mig själv och mitt rökprojekt.

Tror att jag behöver hitta på lite "belöningar" till mig själv... för det är jag ta mig fan värd.
Det är inte svårt men heller inte lätt att hålla mig rökfri... väldigt enkelt... ja... sinnessjukt jobbigt... ja... för helt ärligt... det är ett rätt flippat projekt... väldigt intressant... på många sätt.

Nä jag behöver hitta på ett belöningssystem... för jag börjar att förstå hur jag använt ciggen som en belöning... det blev väldigt tydligt för mig idag... när jag fixade med...


... bokföringen. 

Detta är förknippat med många cigg kunde jag känna... och någonstans så kände jag hur mycket jag saknade ciggen när jag höll på med detta... och det är ju så jag har använt mig av rökningen... belönat mig... hela tiden.

Det mesta av sånt jag kan syssla med här hemma ligger nere... mina 15 minuter om dagen  existerar inte för tillfället... all min energi går åt till att strunta i ciggen... ja ta mig fan... det tar massa energi av mig att göra ingenting *L*... helt sanslöst men det är min verklighet just nu.

Visst är jag stolt över att jag fixat det så här långt... och det är viktigt att jag hittar på ett sätt att belöna mig på... det förstår jag... vad och hur har jag ingen aning om... än...

Min autopilot...

... är lite lurig och fattar inte riktigt det här med rökeriet... eller ja... bristen på rökeriet.

Kommer på mig hur många gånger som helst när jag greppar efter min tobak... helt utan att tänka på det... det går automatiskt... och det är det som är en smula lurigt tycker jag... för det är ju när jag "glömmer" bort hela rökgrejen som jag mår bra... då har jag ju inga röksugsattacker... men å andra sidan så vågar jag ju inte helt släppa garden heller... då sitter jag ju där helt plötsligt...


... och rullar en cigg för att jag "glömt bort" hela den här rökgrejen...

... och det vill jag ju inte... nä nu har det gått sååååååå jävla lååååååångt att jag börjar se en smula seriöst på saken... för trots dessa jäääääävla röksugsattacker så känner jag ett växande hopp om en varaktig förändring... möjligtvis en rökfri tillvaro... kanske *L*...

... för jag fattar ju hur snabbt det kan gå... röker jag en cigg nu så är det kört... så jobbigt tycker jag faktiskt att det är.

Det är både förbluffande enkelt och hur svårt som helst... det jobbigaste är nog hur djupt denna vana att röka sitter i mig... jag har alltid rökt... massor... vilket naturligtvis är skitbra för mig nu när jag testar hur det är att vara rökfri... allt som sker är ju nytt och spännande... och det enda jag behöver göra är... ingenting *L*... och förra gången jag testade detta var ju över 10 år sedan med drogerna... där jag också gjorde en förändring till att göra... ingenting.

Flippat egentligen hur mycket ingenting kan sätta igång... det är precis som om ingenting har blivit allting... ja så känns det...

Overkligt...

... får jag nog allt kalla det för... mitt senaste rökfria äventyr.
 
För de som känner mig vet att jag är en riktig högoddsare när det gäller att vara rökfri... ja det är nästan en underdrift... de senaste två årens nyårslöfte som jag givit... har varit att röka... mer... bara för att vara annorlunda... rebell.

Bara det att ta nyårsafton som startdag för att testa att vara rökfri är helt overkligt för mig... alla andra dagar hade varit mer... mig liksom *L*... och jag ler när jag skriver det nu... och tänker efter på hur stort det är för mig att äntligen få vara vaaaaaaaanlig... och hur spännande det är att slippa vara annorlunda...

... jag har en sida i mig som styr jättemycket... det är inget som jag är så stolt över... men heller inget som jag kan även om jag skulle vilja... förneka... det är att jag kan bli...
 

...3 år på en sekund...

...en tjurig 3-åring...och det är fan fruktansvärt när det slår till med full kraft... och den sidan har jag respekt för nu när jag håller på med detta provet att vara rökfri... för den sidan i mig kan tända en cigg bara för att jävlas... bara för att någon säger åt mig att inte göra det.

Jag har idag för första gången på riktigt kunnat tänka mig ett rökfritt liv... att det skulle vara möjligt även för mig... för jag har haft en kanonbra dag... ett och annat riktigt kraftigt röksug förstås... men inte hela tiden... nä förvånande nog så har jag idag istället fått känna på helt overkliga lyckokänslor... bara så där från ingenstans så har jag överrumplats av kraftiga lyckokänslor... och det kan jag ju leva med *L*... lätt.

Jag var även en sväng inom apoteket idag... å då kunde jag ju bara inte låta bli att slänga ett öga på alla dessa anti-rökprylar som man säljer där... en grej som slog mig var priset... woow... vi snackar stålar... det här är ju för fan big buissnis (hur fan stavar man till det?)... här finns det stålar att tjäna... men inte på mig *L*... nä jag blev peppad av min rökfria vän här på nätet när jag läste hennes blogg... att det var jämförbart med ett heroin och cola-sug... det peppade mig... av massa olika anledningar som vi kanske inte ska gå in på här *L*... för då är vi helt plötsligt inne på mina åsikter i vissa angelägenheter *L*...

... nä idag har varit en bra dag... och fan... tänka sig... jag kan känna hopp om att få leva rökfri... wooow...

Shit också...

... nu har det fan gått för långt.

Jag får lägga upp en ny plan... mitt experiment har ju helt ballat ur... jag höll helt enkelt på för länge... nu får jag väl göra som vanligt när det gäller mig... tvärtom.

Jag totalvägrar att sluta med någonting... så är det bara... å nu har jag då varit rökfri lite för länge för att det ska funka att bara liksom tända en cigg så där hur som helst... faaaaaaan... hur ska jag krångla mig ur det här?

Kan jag sätta upp en datum för att få börja röka igen?

Jag fattar ju att det är bra att vänta ett litet tag... att liksom låta röksuget försvinna innan jag börjar igen... undrar hur lång tid det tar... 12 dagar låter rimligt... så efter den 12 januari ska jag ta ett nytt beslut... om jag vill vara rökfri eller inte... för helt ärligt... det enda jag fått ut av detta än så länge är att jag är röksugen... och det var jag liksom redan första timmen... hallå... när ska det hända något?

När kommer Gunde Svan-kondisen... lukterna och smakerna som det snackas om... för något mer än bara ett konstant röksug vill jag nog fan ha ut av det... annars så fattar jag inte riktigt varför jag ska vara rökfri... mer än att det kanske är en smula livsfarligt att röka... typ att man kan dö av det... men... ja ni vet... förnekelse är en av mina specialiteter... det gäller ju inte mig...

jaja... 4 dygn... 14 timmar... 23 minuter... wooow... rätt fräckt ändå *L*...

Abstinens...

... kanske?

Mina flippade fysiska upplevelser och mitt snudd på tvångsmässiga psykiska virrande tankemönster kan vara...
... abstinens... hehe... det kändes bra att få reda på... även om det är rätt skoj att "bara" vara galen också.

Abstinens (substantiv, härleds ur lat abstinere, verb i neutrum) betyder i sin översättning 'avhållsamhet'.


... ett intressant tillstånd...

... och jag hörde någonstans att det bästa sättet att korta ner denna inte så trevliga upplevelse är att bryta rakt av... inga hjälpmedel... och det hoppas jag stämmer... för även om det är intressant att ha abstinens så slipper jag gärna.

Rent fysiskt så är det inget att tala om... det är något annat som jag inte riktigt kan sätta fingret på... och det bästa för mig verkar fortfarande vara att helt och fullt acceptera hur det känns rent fysiskt... då blir det hanterbart på något sätt... att kämpa emot och förneka ger direkt en motsatt effekt... typ... krupp *L*.

Jaja... jag har säkert lite abstinens just nu... och det lär ju försvinna om ett tag bara jag står ut... min galenskap får jag däremot lära mig att leva med... men det är ju smällar man kan ta...