PETERS BLOGG

... sig lycklig.

.

Det finns en sida i mig som vill ha en iPhone 6 nu... helst igår... och jag läser i stort sett allting som finna att läsa om den... jag vill väl inte kalla mig för besatt men... kraften inom mig som tycker att detta är viktigt är inte att föringa... och ja... jag vill nog kalla den kraften för beroendepersonligheten även om det inte är hela världen och inget som jag blir full eller påtänd av... för egentligen så fattar jag att jag klarar mig alldeles utmärkt med den luren som jag har nu... jag kommer inte att bli så mycket lyckligare om jag köper en ny... snarare tvärtom när jag efter några timmar märker att jag troligtvis mest bara känner mig besviken eftersom jag ju hela tiden vill ha mer... och en telefon fyller inte riktigt den funktionen... att handla mig lycklig funkar inte i längden... det är mer som att kissa på sig... visserligen blir det först varmt i byxan men den värmen försvinner ganska snabbt... och då kommer lusten att göra om allt en gång till.... och vad finns det kvar när jag handlat allt jag ville ha... tomhet?

.

... morgon.

.

Ännu en intensiv vecka väntar på jobbet... för så är det... intensivt... det har varit och är rätt mycket som händer på VågaVa nu för tiden... vi har vuxit väldigt mycket på relativt kort tid och med fler människor som jobbar hos oss behöver vi en struktur som passar en större kostym... det är inte bara det att vi öppnar ett nytt boende utan även att vi hittar former där vi jobbar för varandra och inte på varandra... i Halmstad har vi en väldigt liten lokal och behöver ta hänsyn till varandra för att få det att fungera... och jag tycker att vi gör det himla bra... mycket tack vare att vi har regelbundna personalmöte och en öppen dialog där vi pratar med varandra istället för att prata om varandra... vi fördelar arbetet och samarbetar för att få det att fungera... och jag är stolt över att vara en del i det arbetet även om det har varit rätt mycket den senaste tiden... vi är i stort sett klara för att ta emot våra första boende på VågaBo... lite smågrejer kvar att fixa sen ska vi köra in rutinerna för detta så att det flyter på som vi vill att det ska göra... och jag måste säga att jag har full tillit till att det kommer att bli ett väldigt bra boende för de som väljer att flytta in hos oss... fyrkantigt och kärleksfullt kommer vi att kunna erbjuda en väg in i samhället på samhällets villkor... det är stort.

.

... och kontrollbehov.

.

Att vilja ha koll på läget är inte alltid detsamma som det kontrollbehov vi ofta beskriver som väldigt negativt... men påfallande ofta så blandar jag ihop dessa begrepp... och det är inte alltid lätt att skilja dem åt... på VågaVa vill jag naturligtvis ha koll på läget... och det är ju bra... jag är ju trots allt verksamhetsansvarig och det ligger ett visst ansvar i den uppgiften... förhoppningsvis så har jag blivit lite bättre på att ha tillit till att mina anställda sköter sina åtagande och kommer till mig om det strular till sig... vilket det naturligtvis gör lite då och då... och då är det ju himla bra att ha en chef som har koll på läget... eller hur?

.

... ska trimmas.

.

Idag så har jag beställt tid hos barberaren... nu för tiden går det alldeles utmärkt att göra det via nätet... så den 9 oktober så ska mitt skägg trimmas... spännande att se hur det kommer att bli... nu har ju inte jag så himla mycket skägg men jag har ändå tillit till att barberaren fixar till det på bästa sätt... jag brukar inte ha så himla mycket egenvilja när jag besöker frisören... eller rättare sagt på den tiden då jag besökte frisörer för numera så har jag så kort hår att jag fixar det själv med lite hjälp av en trimmer och min älsklings flinka fingar... men i vilket fall som helst så tror jag nog att en barberare vet mycket bätre än jag hur jag vill ha det... han är ju trots allt proffs på skägg.

.

... igen.

.

Jag vet inte om det är jag som har fördommar men... kan det bero på det faktum att vi har många tjejer som jobbar på VågaVa i Halmstad som gör att vi har Ullared som en fredagsaktivitet?

.

... i huvudet.

.

Jaha... så satt jag då här igen och kom till insikt om att jag just nu känner mig rätt tom mellan mina öron... det är så vissa dagar när jag sätter mig och ska skriva någonting här... jag har helt enkelt inget att skriva om... eller... det finns säkert massor jag skulle vilja ta upp men det kommer inte fram... tänkte först skriva om brukarrådet i Halland eftersom vi ska ha ett möte idag... men... jag har ingen aning om vad det kommer att handla om... mycket av det senaste tiden på VågaVa har handlat om att få klart vårt boende och det har inte funnits tid för att göra så mycket mer... eller ens tänka på något annat... nu är vi i alla fall klara med allt det praktiska och väntar bara på att vår första gäst ska flytta in nästa helg... att flera intressenter redan har hört av sig ser vi bara som positivt... vi har redan märkt att det finns ett stort behov av den sortens boende som vi har startat... vårt problem kommer med all sannolikhet vara att vi är tvungen att säga nej till en hel del p.g.a. platsbrist.

.

... handlade det om.

.

Såg på TV igår... ett program om medberoende på 1:an... och jag måste erkänna att det tog styggt på mig... och känslan av att vara ett vuxet barn innfann sig i stort sett omedelbart... vissa saker sitter verkligen djupt och när jag blir påmind om mina egna beteende genom att lyssna på andra vuxna barn... och slås över hur likadant vi reagerar och beter oss... på ett sätt känns det skönt samtidigt som det gör en smula ont att förstå varför jag beter mig på vissa sätt... jag själv tycker väl inte att jag har haft någon dålig uppväxt egentligen... men när jag tänker på hur ensam jag kännt mig i alla år och på hur jag hela tiden velat lösa mina egna problem på mitt sätt så blir jag nästan lite mörkrädd.

.

... på VågaBo i Halmstad.

.

Det är egentligen rätt häftigt och någonting som jag kan känna en viss stolthet över... äntligen så har vi då fixat till ett boende för människor som vill tillbaka in i samhället i Halmstad... ett boende som erbjuder lite mer än "bara" tak över huvudet... ett boende som även innebär en sysselsättning och en drogfri gemenskap... kort sagt ett boende som ger våra gäster en riktig chans att faktiskt förändra sina liv i en positiv riktning.

.

... är roliga.

.

Jag har väl aldrig kallat mig själv för en hundmänniska... men det har funnits tider i mitt liv då det har funnits hundar i min omedelbara närhet... som nu... en liten nakenkines har flyttat i mitt hjärta med sin högst egna personlighet... för personlighet är bara förnamnet på denna väldigt speciella lilla hund... i helgen så fick hon sällskap av sin syster och en annan liten kines... inget hon brydde sig så mycket om... hon är ju som jag skrev lite speciell och andra hundar intresserar inte henne nämnvärt... konstigt nog eftersom jag tidigare var övertygad om att just andra hundar var alla hundars största intresse... vår lilla kines är mest intresserad av... mat.

.

... film.

.

Var på bio igår och såg "min så kallade pappa"... det var verkligen en tung film... den lilla flickan som stod och väntade på sin pappa som aldrig kom berörde mig väldigt mycket... ja, det var mycket i den filmen som manade till eftertanke om min egen papparoll... för tyvärr så måste jag erkänna att jag tänker betydligt oftare på mina barn än vad jag ringer och hör av mig till dem... och som pappa känner jag mig ofta lite otillräcklig... men så är det väl för de flesta föräldrar kan jag tänka mig... den "perfekta" föräldern är någonting jag mest tror finns på film.

.

... och förlorare.

.

Läste i blaskan om att det bildats grupperingar i PSG... stora svarta rubriker i de franska tidningarna... och när inte segrarna trillar in som förväntat så letas det väl efter förklaringar... sport är ju oftast så... vinner man inte så är det fel någonstans... pratet om att det inte är vinna som är viktigt utan är deltagandet som räknas är mest bara snack... i idrottens värld så är det bara segrar som räknas... man kan tycka vad som helst om detta men en sak är klar... det finns betydligt fler förlorare än vinnare.

.

... och bekanta.

.

Jag känner en väldig massa människor... men har egentligen ganska få riktiga vänner... och ska jag vara helt ärlig så passar det nog min personlighet bra eftersom jag ju har väldigt svårt med tillit till 100%... detta trots att jag med säkerhet vet att jag kan lita på de flesta personer i min närhet... men att släppa in någon helt in i mitt inre är inget som är helt enkelt för mig... att jag vet att det beror på mina egna erfarenheter och saker som hänt mig under årens lopp hjälper mig inte heller... vissa saker sitter djupt och det får jag bara acceptera.

.

... Mölndal.

.

Sitter på tåget och tänker på det här med att stressa på morgonen... idag var ingen bra dag för mig... vaknade upp och satte igång som förr i tiden... full fart direkt... och jag behöver verkligen ta och stilla ner mig så att jag inte får ont i magen... det finns ingen som helst anledning för mig att stressa för om jag bara följer mina morgonrutiner så har jag hur gott om tid som helst... denna morgonen så glömde jag helt bort sådana viktiga saker som att... andas... och känslan var väldigt obehaglig... men jag tänker göra mitt bästa för att göra om och göra rätt... i morgon bitti så tänker jag göra mitt bästa för att lite på mina rutiner... andas och få en bättre start på dagen.

.

.

Skönt att äntligen ha fått lugna ner mig lite nu på tåget... en dålig start på dagen fylld av stress har annars en tendens att vilja hänga kvar i mig mycket längre än vad jag vill erkänna... och jag minns med fasa hur jag levt i en herrans massa år... uppvarvad och på språng mest hela tiden... ingenting som jag saknar... tro mig.

'

... var en storlek för små.

.

Kollade på matchen igår... och helt ärligt så var det nog trots allt en viss klasskillnad på lagen... Juventus var en storlek större helt enkelt... det var mest en tidsfråga innan de skulle göra mål på de tappra svenskarna... och till slut så stängde de mycket riktigt matchen och vann till slut med 2-0 efter att ändå ha missat en hel del öppna läge... det spelade ingen roll hur hårt jag höll mina tummar... svensk fotboll dominerar inte direkt ute i europa.

.

... som jag vill.

.

Tack och lov... för vad tråkig världen hade varit om alla tyckte precis som jag gör i allting... ändå händer det lite då och då att jag går igång på att det finns de som tycker och handlar annorlunda än mig... och detta är ju ingenting som jag är ensam om direkt... det märks ju väldigt tydligt nu när det varit val... visst hade det varit enkelt om vi alla var överens och röstat på samma parti allihop... eller ännu enklare... det hade ju räckt att vi röstat fram en enda person som hade kunnat bestämma det vi alla ändå var överens om... inga diskusioner om någonting... och... skittråkigt... ungefär som att äta korv stroganof till lunch alla dar i veckan året runt.

.

... det bara fortsätter.

.

Till min stora besvikelse så kunde jag inte ens själv låta bli... valet är över och lik förbannat så kunde jag ändå inte hålla mig ifrån att prata politik det första jag gjorde när jag kom till jobbet i morse... och då ska ni veta att jag har varit rätt bra på att hålla mig utanför dessa diskussioner innan valet... men jag kunde bara inte låta bli att hugga på politikbetet när det fladdrade förbi mig... okej... det är väl inte så konstigt egentligen... ovissheten över vad som ska komma kombinerat med analysen över hur det varit... här och nu finns ju knappt när det gäller det politiska läget... bara ett tomt vakum som ska fyllas med någonting som vi inte vet något om... det är minsann inte så lätt att bara stanna upp och gilla läget när jag inte vet vilket läge jag ska gilla än.

.

... gilla läget..

.

Jaha... så var valet över för denna gången då... vad det kommer att innebära för VågaVa och mig privat vet jag inte riktigt än... men oavsett vilket så är det ju bara att gilla läget och att ta det lite som det kommer... att spekulera i hur det kommer att bli är ju lika meningslöst som att tänka på hur det var... nu är nu och det är den verkligheten som vi lever i... både jag och VågaVa är anpassningsbara och min erfarenhet är att om vi bara gör det vi är bra på så kommer det att lösa sig hur det än ser ut... att gilla läget innebär inte att jag ger upp och skiter i vilket utan att jag accepterar verkligheten precis som den ser ut och anpassar mig efter den... jag tror inte på det gamla ordspråket att det "bara är döda fiskar som flyter med strömmen"... för jag är innerligt trött på att simma motströms på livets flod... hellre flyter jag med och styr min båt genom forsarna utan att segla på grund... det är mer energisnålt och ger mig en mycket bekvämare färd genom livet.

.

... också.

.

Det blir en liten tur in till Lidhult idag för att rösta... visserligen så är jag väl personligen inte så imponerad av alla dessa partier vi har att välja mellan i vårt avlånga land men det hindrar inte mig från att rösta ändå... det jag kollade upp innan valet var hur de olika partierna såg på missbruk och missbruksvård och det harmonerade ganska bra med resultatet jag fick när jag gjorde en test i blaskan för ett tag sedan... och jag kan väl säga som så att det blir inte samma parti som senast jag röstade... men det känns ändå rätt okej.

.

... och politiker.

.

Bla, bla, bla, bla bla... det är kanske inte så bra men jag måste erkänna att mina öron inte riktigt är anpassade till att lyssna på valpropaganda... allt låter liksom likadant i mina öron... ett ganska konstant brummande av bla, bla, bla, bla, bla... och egentligen så hör jag ingenting... det låter mest som en väl trafikerad motorväg i bakgrunden... ett ljud som man lär sig att stänga av... det är allt för mycket snack och alldeles för lite verkstad för att falla mig i smaken... missförstå mig rätt... jag gillar politik men jag har lite svårare för politiker... kanske för att jag själv lite då och då gör likadant... snackar mer än vad jag handlar... och det känns inte alltid så himla bra om jag ska vara ärlig.

.

... i Göteborg.

.

Det är inte många människor jag möter på min väg till tåget i ett nästan öde Göteborg tidigt på morgonen... och det är rätt shysst att få lite tid till sig själv så här tidigt på morgonen... rent av lite meditativt att sätta ner en fot framför den andra och ta sig fram på de tomma gatorna... att strosa genom parken där jag köpte mig en och annan rökbit i min ungdom på den tiden då jag bodde i denna stad för en herrans massa år sedan och glädjas över att jag inte längre är narkoman... visserligen så hade jag på den tiden inte fått så stora konsekvenser att mitt drogande och var inte ens medveten om att jag hade några problem... men vem är det i den tidiga romansfasen av ett missbruk... några av oss som var med på den tiden slutade av sig själva efter att ha provat på ett litet tag... men vi var några (allt för många om jag ska vara ärlig) som fortsatte att peta i oss droger av alla de slag... länge... alltför länge... och som ni ju alla vet så blir man ju inte lyckligare av att knarka... det är in fakto rent ut sagt ett jävla skitliv att vara narkoman... det går ju med 100% säkerhet alltid åt helvete förr eller senare... har man tur och överlever så händer detta förr och då finns det ju alltid en möjlighet att göra om och göra rätt... jag är personligen väldigt glad över att tillhöra det fåtal som fått chansen att leva ett helt nytt liv som drogfri... ett liv bättre än vad jag någonsin trodde var möjligt.

.

... går vidare.

.

Saker och ting är som de är vare sig jag vill eller inte... på något sätt så kändes det till slut bra att få ett avslut på affären med bildombudsmannen... det blev inte som jag ville men det blev i alla fall någonting som gjorde att jag kunde släppa taget om hela grejen och gå vidare med mitt liv... det hade varit lätt för mig att hänga kvar i denna historien och låtit snubben bygga ett stort bo mellan mina öron till ingen nytta... harm och besvikelse... hämndtankar och annan skit som inte hade gjort mig någon som helst nytta... bara fått mig att må skit i långa loppet... och det är ett alltför högt pris att betala... det räcker mer än väl med den rent ekonomiska konsekvensen för mig... och så här är dert ju i livet... det går upp och det går ner... hit och dit i ständig förändring... och det kan jag acceptera... ja, inte bara acceptera utan välkommna med öppna armar... lite lätt förundrad över hur väl livet till slut faktiskt tar hand om allt det där som jag ändå inte kan förändra.

.

... bildombudsmannen.

.

Efter att ha snackat med en advokat som berättade för mig att jag kunde välja två vägar... strunta i det och hoppas på att bildombudsmannen inte ville lägga ut 1000 kronor på att driva det till rätten... och ta chansen att förlora vid en eventuell rättegång... det kan ju bli rätt dyrt... eller komma överens om en förlikning... vilket jag till slut valde... helt klart har jag ju tydligen gjort fel enligt upphovsrätten... så jag ringde upp snubben... förhandlade ner priset från 10700 kronor till 4500 kronor... och kände mig inte ett endaste dugg nöjd... sura pengar att betala tycker jag... men okej... jag har lärt mig en läxa och kommer att vara lite försiktigare i fortsättningen när jag lägger ut bilder på min blogg.

.

... på snubben som vill ha pröjs för sin bild.

.

Jag kan inte riktigt släppa taget om att jag fick en räkning på en hiskelig summa för att jag använt mig av en bild jag hittat på nätet i min blogg... och idag så ska jag forska vidare om hur jag ska gå tillväga... och jag tänker som så här... om jag nu bara betalar detta hur många andra bilder kommer jag att få betala för i framtiden... för detta är ju inte den enda bilden jag googlat fram och satt in på min blogg... nu snackar vi om summor som jag inte har en endaste chans att kunna betala... och det är ju inte någonting som jag gjort för att tjäna pengar och absolut inget jag är ensam om heller... och jag kan inte låta bli att fundera... om kan vem som helst stämma vem som helst för detta så kommer många att bli ruinerade... och några få väldigt rika... så jag undrar vad jag ska göra... bara acceptera läget och betala eller ska jag sätta mig till motvärn och ringa en advokat eftersom jag mest bara tycker att hela grejen är skrattretande löjlig... och väldigt dyr.

.

... av bildombudsmannen.

.

Fick ett brev idag från bildombudsmannen... om att jag skulle betala 10 750 kronor för att jag googlat fram en bild på nätet och lagt upp i min blogg... ett par löständer... vid två tillfälle.

Jag blev naturligtvis skogstokig och ringde upp snubben som skickat brevet... och jag kan ärligt säga att det hjälpte inte direkt upp mitt mående... möjligtvis var jag ännu argare efter att ha pratat med honom... va fan... 10 tusen för att ha plockat en bild på google och använt den i min blogg... om man nu var så jävla rädd för att någon skulle kunna använda sig av den så kunde han väl sett till att den inte fanns tillgänglig bland tretusen andra bilder på internet om man sökte på löständer... och helt ärligt så fattade jag knappt att det kunde vara sant... ska jag skratta eller gråta... en bild på några löständer i ett glas... inget direkt konstverk enligt mig.

.

... -1.

.

Det var kanske inte den bästa matchen jag sett... och vi vann inte heller... men så här i efterhand så måste jag säga att jag var ganska nöjd med att våra fotbollskillar lyckades ta med sig en poäng på bortaplan... det känns som vi är med i matchen och har en chans att ta oss till EM i Frankrike... och sist men inte minst... jag ser fram emot det fortsatta EM-kvalet... det ÄR himla skoj med ett svenskt fotbollslag och matcher som gäller någonting.

.

... och Sverige igen.

.

Om en liten stund drar det igång... ännu en viktig tävlingsmatch i Sveriges landslagströja... EM-kval mot Österrike... och jag känner hur det pirrar av spänning i hela kroppen... en underbar känsla som jag längtat efter ett tag nu... VM sket ju sig så det känns himla bra att lägga det bakom mig och focusera på Sveriges chanser att nå ett EM-slutspel... och med Zlatan i laget är ju allt möjligt.

.

... och ännu fler möten.

.

En vecka fylld av möten ligger framför mig... det handlar mycket om vårt nya boende men också om mitt eget tillfrisknande... och det står helt klart för mig att jag är beroende av andra människor för att få mitt eget liv att funka tillfredställande... det är i mötena med andra människor som jag får möta mig själv och hur jag egentligen mår... visst kan det vara skönt att hänga helt själv lite då och då men jag mår ofta inte så bra av att överdosera dessa stunder... det märker jag oftast bäst när jag bryter min isolering och får jobba mig tillbaks till det sociala livet genom att träffa andra människor... ibland så är jag lite trögstartad och känner mig en liten smula introvert innan jag kan landa i att jag är en av alla andra... och då kommer den... det sköna känslan av... gemenskap.

.

... och avsaknaden av hår.

.

Visst är det väl ändå lite konstigt det här med hår... det är någonting som följt mig genom hela mitt liv känns det som... först var det avsaknaden av hår som jag led av... och när jag skriver led så menar jag verkligen det... för jag var en av alla dessa som var väldigt sent utvecklade... och avsaknaden av hår på vissa delar av kroppen hämmade mig väldigt mycket... det var inte så skoj att inte palla vara med på gympan i gymnasiet för att jag inte hade fått hår på snoppen... men tiden har ju sin gång och till slut så löste det sig av sig själv... sen var det avsaknaden av hår i ansiktet... att inte kunna få till någonting som liknade skägg... ja, jävlar vad jag led.

.

... tar bara orden slut.

.

Jag försöker att skriva ett inlägg varje dag här... och det finns stunder då jag har hur många ord som helst inom mig som bara vill ut... och så finns det dessa dagarna... när orden tagit slut... och som jag ser det just nu så är det väl bara att gilla läget... jag har helt enkelt inget att skriva om.

.

... eller vill du vara lycklig?

.

Jag kan ibland gå in i diskusioner som inte leder någon annanstans än till en "rätt" eller "fel" fråga... och helt ärligt... hur skoj är det egentligen att lyssna på politikerna nu i dessa valdagar när de maler på oss hur rätt deras åsikter är samtidigt som de förklarar för oss varför deras motståndare har helt fel... i det mesta... jag personligen blir mest bara trött... och jag gillar inte riktigt det mående jag drar på mig när jag själv fastnar i "rätt" eller "fel" fällan... när jag helt och hållet stänger av mina öron bara för att övertyga min "fiende" om att denna har "fel" och att jag har "rätt"... 100 gånger av 100 så mår jag bara sämre efter en sådan diskusion... att få "rätt" ger mig bara en högst tillfällig känsla av välbehag och gör mig nästan aldrig lyckligare i det stora hela... ärligt talat ger mig den "vinsten" ofta mest en känsla av utanförskap och inte så sällan att jag känner mig väldigt, väldigt ensam.

.

... med tåg.

.

Jaha... så var det då dax... första dagen som pendlare... och det var rätt flippat att vandra genom ett i stort sett helt öde Göteborg på morgonen... de första levande människorna jag stötte på var två uteliggare i en park... och det var inte utan att jag kunde förstå hur viktigt det var för dem att vara tillsammans i den situationen... det är fan inte skoj att sova på en bänk nu när det börjar bli lite kallare om nätterna och jag kunde verkligen känna tacksamhet över att ha någonstans att bo... jag skulle inte vilja byta med dem... och håller jag mig bara drogfri så lär jag också slippa gå det ödet tillmötes.

.

... och målar i vårt boende.

.

Det är snabba ryck och en hel del att göra nu när vi startar upp VågaBo i Halmstad... proffsmålarna kommer och hjälper oss att få det lite fint för våra gäster och det känns bara så himla rätt att anlita proffs i detta fall... vi hade säkert kunnat måla om boendet själva men då hade det garanterat tagit mycket längre tid... och vi vill ju bli klara så fort som möjligt... det är så mycket annat som också ska fixas så vi är väldigt tacksamma över att få hjälp med måleriet... först hade vi planerat att åka till IKEA och handlat möbler redan idag... nu fick vi skjuta upp det till nästa vecka... sen... ska vi vara klara för att kunna ta emot våra första gäster... spännande.

.

.

Vaknar upp på det väldigt pittoreska och mysiga lilla pensionatet Soliden i Stenungsund... Det har blivit en tradition att bo här innan jag föreläser på Nösnäsgymnasiet... Och jag måste säga att jag gillar vissa traditioner.

.

... pyssel.

.

Håller på att fixa iordning lite lådor till att lägga kläder i... IKEA-pyssel... massor av skruvar och en hel del pyssel men ingenting som skrämmer mig... andas och ta det lugnt är nyckelorden... och så är det ju med det mesta... tar man det bara lugnt så brukar det mesta lösa sig... att aggera ut direkt på känslorna är sällan en bra lösning... det brukar löna sig att vänta ett litet tag och vänta in förståndet för att kunna fatta kloka beslut... IKEA-pyssel är skitbra att träna tålamod på... och då brukar det bli bra till slut... blir det inte det så får jag väl göra om och göra rätt... svårare än så behöver det inte vara.

.

... kan vara bra.

.

Vi fick nycklarna till vårt nya boende idag... och vi trodde väl att det bara var att flytta in och så skulle det vara klart... men nä... det såg helt enkelt för jävligt ut... flagnade färg i taket och väldigt smutsiga väggar... inte skoj alls... men eftersom vi på VågaVa inte lever i problemen så sökte vi en lösning direkt... en kompis till oss har en målarfirma och vi ringde och bad om hjälp... det tog inte mer än fem minuter innan vår vän var på plats... och nu har vi bett honom om hjälp så att vi kan flytta in i en fräch lägenhet om några dagar... det känns skönt att ha anlitat proffisionell hjälp... att slippa göra allting själv... ännu en gång visade det sig att be om hjälp är en bra grej.

.