... som jag vill.
.
Tack och lov... för vad tråkig världen hade varit om alla tyckte precis som jag gör i allting... ändå händer det lite då och då att jag går igång på att det finns de som tycker och handlar annorlunda än mig... och detta är ju ingenting som jag är ensam om direkt... det märks ju väldigt tydligt nu när det varit val... visst hade det varit enkelt om vi alla var överens och röstat på samma parti allihop... eller ännu enklare... det hade ju räckt att vi röstat fram en enda person som hade kunnat bestämma det vi alla ändå var överens om... inga diskusioner om någonting... och... skittråkigt... ungefär som att äta korv stroganof till lunch alla dar i veckan året runt.
.
Vilka tråkiga fotbollsmatcher det hade blivit om det bara fanns ett enda lag på plan.
.
Jag gillar mångfald... möjligheten att kunna ändra åsikt och friheten att göra om och göra rätt... prova spännande nya maträtter och kunna se att jag också kan ha fel i sak... att ha friheten att kunna förändras genom att ta in nya idéér och åsikter... visst kan jag bli skogstokig när jag blir irriterad på någon gör någonting som jag tycker gör fel... men om jag tänker efter riktigt noga så är jag nog trots allt tacksam över att de människorna finns i mitt liv... för de berättar ju bara för mig att det inte finns några krav på att vara perfekt... och helt ärligt... det är nog mest bara jag själv som ställer de kraven på mig själv när jag inte riktigt känner att jag duger precis som den jag är... vilket händer mig ibland... jag är ju precis som de flesta andra... bara mänsklig.