PETERS BLOGG

... I Indien.
.
Efter ytterligare en heldag på stranden här i Agonda... Ja det har ju blivit några dagar här nu... Det går liksom inte att komma härifrån när man väl landat här... Och varför skulle man åka härifrån... Här är ju helt fantastiskt... Vilket ställe att välkomna ett nytt år... Kan inte tänka mig ett bättre ställe faktiskt... Detta är ju ett paradis.
.
Nu tänker jag ju faktiskt ändå åka bort från stranden i några dagar... Till Hampi som jag skrev i ett annat inlägg... Men bi kommer att ha vår hydda kvar och jag tänker åka med en lätt packning... Halva gänget (2 stycken) stannar här medans jag och Tobbe utforskar detta tempelmecka... Vi tror att det är värt 10 timmar i en bil enkel resa för att få uppleva det innan turismen får fäste och tar över Hampi... Men men... Den som lever får se... Det känns ändå bra att ge sig iväg på ett äventyr in i det okända.
.
Gott nytt år på er allihopa... Så hörs vi nästa år.
.

... blev jag bara ledsen.
.
Och det var ingen direkt obehaglig känsla... Visst det är kanske inte så trevligt att vara ledsen men det är heller inte fel att vara det... En djup känsla av sorg flög över mig när jag tidigt i morse körde ett enklare yogapass för mig själv på stranden... Och jag förstår att den hänger ihop med ett samtal med min dotter i går kväll... När jag verkligen förstod hur frånvarande jag varit som Pappa en stor del av mina barns liv.
.
Det gjorde ont att känna på den känslan... Och det är jag både glad och tacksam för... Hade jag inte känt sorg över det hade det ju varit riktigt illa.
.

... Hampi om några dagar.
.
Idag så bokade vi en bil som ska köra oss till Hampi... En liten resa på ungefär 9 timmar... Enkel resa... Och vi kommer att åka från Agonda redan vid 4 på morgonen... Ta in på hotell i Hampi och tillbringa en heldag vid de gamla tempelruinerna... Jag vet inte riktigt vad som väntar mig men jag fick ett tips från en van Indienresenär innan jag lämnade Sverige... Och han sa att Hampi är en av de saker man vill uppleva innan man dör... Så det känns bra att ha bokat en resa nu... Den 2 januari bör det iväg.
.
Det är minsann inte helt lätt att lämna Agonda ska ni veta... Här fastnar man lätt och det var nätt och jämt vi fick bokat en utflykt... Någonting i mig berättar hela tiden att detta som finns på Agonda beach är allt jag behöver.
.

... Hampi om några dagar.
.
Idag så bokade vi en bil som ska köra oss till Hampi... En liten resa på ungefär 9 timmar... Enkel resa... Och vi kommer att åka från Agonda redan vid 4 på morgonen... Ta in på hotell i Hampi och tillbringa en heldag vid de gamla tempelruinerna... Jag vet inte riktigt vad som väntar mig men jag fick ett tips från en van Indienresenär innan jag lämnade Sverige... Och han sa att Hampi är en av de saker man vill uppleva innan man dör... Så det känns bra att ha bokat en resa nu... Den 2 januari bör det iväg.
.
Det är minsann inte helt lätt att lämna Agonda ska ni veta... Här fastnar man lätt och det var nätt och jämt vi fick bokat en utflykt... Någonting i mig berättar hela tiden att detta som finns på Agonda beach är allt jag behöver.
.

... Och det är ganska händelserikt.
.
Att ta det riktigt, riktigt lugnt och göra typ ingenting är ganska händelserikt... Som att sitta tyst och bara titta ut över havet... Känslan som växer inom mig är dramatiskt lugn... För efter ett gäng dagar i Agonda så träffar jag mig själv... Och det är... Intressant.
.

... spår i sanden.
.
Det har ju varit lite si och så med mitt yoga-utövande på min Indienresa... Igår lyckades jag för första gången köra några få solhälsningar på stranden... Men peppar, peppar... Idag kom jag upp i tid och körde ta mig fan inte "bara" några solhälsningar utan även några moves till ... Inte ett fullt pass men säkert en halvtimme i alla fall ... Och inte nog med det... Ett långt bad i dyningarna åtföljt av en promenad längs HELA stranden på Agonda (bara den tog nog nästan en timme)... Så nu sitter jag här och är väldigt nöjd med mig själv... Mår som en prins och känner mig uppkopplad till min tillvaro på ett mycket behagligt sätt.
.
Jag kunde inte låta bli att ta en bild på hur det ser ut i sanden efter ett mindre yogapass.
.

... NA-möte.
.
Det var ovanligt länge sedan jag var på möte innan gårdagen... Och det hör inte till vanligheterna att det dröjer mer än två veckor mellan ett möte... Undrar om det någonsin hänt på de 4979 dagar som jag lyckats att hålla mig drogfri... Jag tvivlar.
.
Vi tog oss med taxi till Colva och den stora kyrkan där... Och det tog inte ens 10 minuter innan vi träffade människor som vi kände... Och mötet som var ett engelskspråkigt möte var denna gång helt och hållet fyllt av svenskar... Så det blev faktiskt att dela på svenska vilket var uppskattat av oss alla... Det firades tid (17 år och 6 år på samma möte) och det var skoj att träffa lite svenska vänner från gemenskapen... Det är lite speciellt att träffa svenska vänner i ett annat land.
.
Jag är aldrig ensam vart jag än åker... Det finns nästan alltid ett möte någonstans i närheten som jag kan komna till och ta del av en gemenskap där jag kan känna tillhörighet... Det är fan fett.
.

... kan vara ett riktigt äventyr.
.
Mario (killen som vi hyr hydda av) frågade mig om jag ville ha hjälp med att posta mitt paket... Nej, svarade jag så klart... Det enda jag ville ha var en vägbeskrivning... Och det fick jag... Den var faktiskt såpass bra att jag bara behövde fråga typ 4 gånger innan jag hittade till en post i den lilla staden som jag åkt till... Men väl inne på posten fick jag lära mig ett och annat ... Som att paketet ska paketeras... Och att detta gjordes hos skräddaren... Så jag knallade iväg och fick sytt ihop ett riktigt fint paket... Sen bar set iväg till elaffären för att ta några kopier av mitt pass och visum innan jag kunde stövla in på posten igen... Vänta... Vänta... Vänta till det blev min tur... De är väldigt grundliga när det ska skickas grejer i Indien så det tar sin lilla tid... Det är bara att gilla läget och njuta av upplevelsen... För så är det... De mest vardagliga saker är oftast underbara upplevelser hör... Det gillar jag.
.

... vill jag gå på idag.
.
Det är ett NA-möte i Colva idag som jag skulle vilja gå på... Jag vet att det ska komma vänner från Sverige på det mötet och jag tycker att det hade varit himla skoj att träffa dem här nere i södra Goa... Att det sen var länge sedan jag var på ett möte är förstås också en bidragande orsak... Ett möte är ALDRIG fel för mig.
.
Så nu ska jag leka detektiv... Det enda jag vet hittills är i vilken ort mötet är någonstans... Var någonstans i Colva har jag inte den blekaste om... Jag vet också att det tar ungefär en och en halv timme att köra dit med scoter... Och att det är mörkt när vi ska åka hem igen... Vilket gör att det nog trots allt lutar åt att ta taxi för lite drygt 2000 pix (ca 260 kronor) fram och tebax... Vilket är väl investerade pengar.
.
Det enda som vi fick ge avkall på var matlagningskursen jag anmält mig till idag... Synd eftersom det hade varit skoj att få lära mig att laga indiskt kök i... Indien... Men min dotter ska ju gå så då kan ju hon lära mig sen... För så är det ... Detta är ett val som jag går göra... Och för mig är det enkelt... Att jag överhuvudtaget har detta val beror ju faktiskt på att jag är drogfri... Och drogfri blev jag ju eftersom jag började gå på NA-möte... Så det är bara för mig att ta "det viktigaste först"... Vilket så klart är min drogfrihet som jag aldrig någonsin kan ta för givet.
.

... Efter en dag på stranden.
.
Idag har jag gjort absolut ingenting... Badat och legat i solen någon timme med en ljudbok i öronen... Och efter det flyttat mig till skuggan och gjort samma sak... Och nu känner jag mig helt lugn... Laddad för att åka och käka en bit mat där vi fick så himla god mat senast... Sen ska jag låta en massör ta hand om mina bihålor med hjälp av Ayorvedic massage.
.
På tal om massage så såg jag att ett ställe erbjöd svensk massage... Och jag undrar fortfarande vad det är för något... Nån som vet?
.

... i tillvaron.
.
Just i detta nu befinner jag mig ju på ett ställe som är som gjort för att ta en liten paus för att stanna upp och känna efter hur det är att vara Peter... Här och nu... Visserligen befinner jag mig i ett paradis men det hindrar inte mig från att fortfarande vakna på morgnarna med en liten oroskänsla i min mage... Jag har funderat rätt länge på hur det kan komma sig men fortfarande har jag inte en blekaste aning... Det känns ungefär som om jag glömt bort någonting viktigt.
.
En sak vet jag i alla fall med bestämdhet nu... Och det är att det inte spelar någon som helst roll var jag befinner mig någonstans... Vart jag än reser i världen så följer jag med... Det går inte att springa ifrån sig själv... Och det är ju som det är med det och någonting sim jag behöver acceptera... Precis som min orosklump i magen när jag vaknar... Och vet ni vad... När jag accepterar någonting fullt ut... Ja då förändras det.
.

... besökte vi idag.
.
Vi gjorde en utflykt norrut idag... Och efter att ha snurrat omkring lite lyckades vi ta bil och mopedbåten över floden... När vi kommit över på andra sidan åkte vi ner till en strand... Och precis innan bi kon fram passerade vi ett helt gäng väldigt lyxiga hotell... jag menar riktigt lyxiga med murar omkring sig... Väl nere på stranden förstod vi att det var de rika engelsmännen och ryssarnas hak... Vi stannade och käkade riktigt bra käk innan vi åkte vidare... Och summa sumarium av detta lilla äventyr är att vi bor på helt rätt ställe... Lite sunkigare... Lite mänskligare... Och mycket trevligare tycker i alla fall jag... Inte för att det är fel med lyx utan mer för att jag vill vara i Indien "på riktigt"... Lyx ser ju ungefär likadant ut överallt.
.

... men jag gjorde som forr i tiden... dackade tidigt.
.
Pa vart hak i paradiset sa stalldes det till med en julaftonsfest... men jag dackade... denna gangen berodde det inte pa att jag som forr i tiden var dretfull utan helt enkelt pa att jag... dackade av ren trotthet... mojligtvis kan det varit ett resultat av att jag at i flera timmar och drabbades av nagon form av paltkoma.
.
A andra sidan sa var jag istallet forst upp i morse... har redan hunnit med en promenad pa stranden och nu sitter jag pa ett internethak och bloggar... uppkopplingen som vi snott fran grannhuset funkar allt samre sa jag valde att ga hit en svang... samla tankarna... kolla mitt saldo pa banken... och ta en liten paus fran en verklighet som ar helt fantastisk.
.
Att hamna pa Agonda beach har sina for och nackdelar... stallet ar sa himla soft och coolt att man garna fastnar har... jag har pratat med flera har pa stranden som sager samma sak... nar man hamnar har ar det himla svart att ta sig harifran... sa det verkar som om att Kerala far vanta till en annan resa... Backwater som vi tankte besoka dar nere kan viss ersattas med ett lite mindre "backwater" en och en halv timmes taxiresa soderut... och vi kommer nog att anmala oss till en matlagningskurs har i Agonda idag... och mojligtvis sa lutar det lite at att vi gor ett studiebesok i norra Goa for att det visst skulle vara fetaste trancefesten dar i mellandagana... och sa har vi snackat lite om att dra till Hampi en svang... men vi far se om vi lyckas med att ta oss harifran Agonda overhuvudtaget forst.
.

Ett litet besok pa den ode paradisstranden idag kanske?

... Från oss alla till er alla.
.

... till förra inlägget.

... som pricken över i:et.
.
Med indiska mått mätt spenderade vi en smärre förmögenhet nere på stranden i Palolem igår... typ 700 rupier ( ca 90 kronor ) för en trerätters med en avslutande ... ÄKTA cappucino... Förrätten fick mig att flämta av hänförelse... Sinnessjuk goda vitlöksmarinerade grillade räkor som jag doppade i en helt ljuvlig söt chillisås innan jag tuggade i mig dem med ett belåtet stön... Huvudrätten bestod av grillade fiskbitar på ett spett varvat med tomat, paprikor och lök... Även här fick jag en söt chili och mangoröra att doppa läckerbitarna i... Och efter det en efterrätt med friterade bananer och annanas med rostad kokos och honung till... Jag bara njöt... Undrar om jag NÅGONSIN käkat godare kök.
.
Innan vi käkade denna lyxmiddag hade vi varit ute på ett äventyr med våra moppar... En sväng till ett fort i närheten innan vi hittade ner till en öde paradisstrand... Komplett med vattenfall och grottor... Palmer och sandstrand... Och bara helt jävla underbar... Frånsett några Indiska ungdomar som hade letat sig ner för en både brant och lång ringlande serpentinväg var vi helt själva på den lilla stranden... En upplevelse utöver det vanliga vill jag lova.
.
Idag så är det julafton... Och jag önskat alla mina läsare en riktigt god jul.
.

... i paradiset.
.
Ligger fortfarande i min säng under ett myggnät... Är på väg upp för att borsta tänderna och ta ett morgondopp innan frukosten... Klockan är strax 09.00 lokal tid och jag har en ny dag som väntar på mig här i detta paradis.
.
Att vara i Indien är för mig är att vara nära mig själv och få lite tid till att reflektera över vas som är viktigt för mig... egentligen.
.
Kontrasterna i detta stora land är gigantiska... Och förmågan att kunna få alla dessa olikheter att fungera i harmoni med varandra är inget annat än ett mirakel... Där har vi mycket att lära i Sverige om hur man lever i acceptans och mångfald på ett praktiskt sätt... Sällan för att inte säga aldrig har jag stött på så mycket ödmjukhet inför livet som här... Och respekt.
.
Indien är för mig ett MÄNSKLIGT paradis.
.

... Verkar det funka att blogga.
.
Hela dagen (en klar överdrift) har jag försökt att publicera en blogg med tillhörande bild... Utan att lyckas förrän jag struntade i att ta med en bild... Varför det är så vet jag inte men eftersom jag har hittat en uppkoppling till nätet via grannhotellets WiFi så kan jag väl inte klaga... På vårt nepalesiska hak kunde de "bara" bistå med grannens lösenord.
.
Det är himla skönt att vara tillbaka på Agonda beach... Det var tre år sedan sist och även om det vuxit så är det ett grymt coolt place... Frågan är väl snarare om vi lyckas ta oss härifrån... Planen var ju backwater i Kerala men det är inte det enklaste att komma loss från Agonda... Man fastar lätt här eftersom det är så himla bra här.
.

... På min skandinaviska hud.
.
Det tog minsann inte lång tid innan min hud rodnade... Det är nog bara att hoppas att det går att sova inatt... Och då har jag ändå inte solar så mycket... Vi har ju hyrt moppar och åkt bort för att handla lite sommarkläder... Men det räckte visst gott och väl se få timmarna på stranden i morse.
.

... Stavar visst fel i mitt förra inlägg.
.
Agonda Beach ska det vara så klart.
.

... är ett av mina favoritställe i denna stora värld.
.
Och nu ligger jag under myggnätet i min gigantiska dubbelsäng och bloggar ifrån... Ja just det... Agunda Beach.
.
Så har vi då landat i Goa och tänker fira julen här... Vi valde den södra delen och det relativa lugnet här... För det är fortfarande lugnt i Agunda även om det har vuxit sen jag var här sist... Mer folk och fler restauranger men fortfarande inga solstolar tack och lov.
.
Det ska bli skönt att göra absolut ingenting i några dagar... Även om nu ingenting ofta innebär någonting... Men jag tror att ni förstår vad jag menar.
.

... behöver inte betyda passform.
.
Jag beställde två skjortor av en skräddare i Mumbai igår... Han ringde mig på kvällen och förklarade att han hade lite problem med att hinna klart med arbetet i tid... Men lovade att han skulle vara klar innan vi åker... Ett litet krux var att knappkillen redan hade stängt så han frågade mig om det var okej med tryckknappar i stället... Ja vad fan tänkte jag... Kör på det.
.
Skjortorna levererades till mig sent i går kväll... Resultatet ser ni på bilden nedan... Jag vill väl inte direkt påstå att jag är vidare nöjd... Men å andra sidan så skrattade vi oss till sömns i går kväll.
.
Nu drar vi till Goa.
.

... här nere i Indien
.
Och här sitter jag på ett shysst hak i Mumbai (Bombay) i sommarvärmen... Klockan är 22.30 lokal tid och jag är proppmätt... Vi fick himla gott käk på vårt hotell tidigare och efter en liten runda runt skräddaren som skulle sy två tunna sommarskjortor till mig (han lovade mig att leverera dem till hotellet innan kl 09.00 imorgon bitti) landade vi på Café Royal där vi dricker en kaffe och kollar in lite på nätet (bloggar t. ex)... Och jag bara njuter... Vilket lyxliv... och att se dessa kontraster gör det nästan surrealistisk... Tidigare idag så höll vi på att knalla rakt in i slummen men efter en snabb överläggning så kom vi överens om att det kanske kunde vara en smula riskabelt...

... Är ett fik i Bombay.
.
Ni som läst Shantaram vet precis vilket hak jag pratar om... Och av en slump var det precis där vi hamnade när vi var ute på en shoppingrunda i Bombay.
.
Det är stor skillnad på Varanasi och Bombay... Nästan som två helt olika världar trots att vi befinner oss i samma land... Bombay är lite mer av en "vanlig" storstad jämfört med det underbara kaos som vi kunde uppleva i Varanasi.
.
Det är onekligen ett fantastiskt äventyr vi är på just nu... Men jag måste få erkänna att det skulle vara skönt med lite semester på vår semester nu... Men jag har gott hopp om att få uppleva det inom en snar framtid för imorgon så flyger vi till Goa... Och har jag riktig tur så sitter jag snart på stranden på Agunda beach och njuter av lugnet.
.

... Är det varmt.
.
Vi lyckades ta oss i från Varanasi igår... Flög ner till Bombay och landade ganska sent... Checkade in på ett skräphotell mitt i ingenstans och sov en natt... Nu har vi tagit en taxi ner till de centrala delarna och precis checkat in på ett riktigt nice hotell (resans bästa än så länge)... Skönt.
.
Imorgon flyger vi vidare till Goa... Planen är fortfarande att ta oss hela vägen ner till Kerala... Men det är lättare sagt än gjort nu i juletiderna ... Det är typ fullt överallt på flyg och tåg eftersom väldigt många Indier åker på semester till värmen över jul och nyår... Att det sen är högsäsong för den övriga turismen gör det inte enklare... Men va fan... Indien är underbart... Och att det nu är varmt också gör mig ingenting.
.

... samtidigt som jag ror en bat pa Gagnes.
.
Det ar nastan overkligt... och jag kan tycka att det ar lite synd att jag inte kan ladda upp nagra nya bilder fran denna datorn som jag hittat pa vart hotell... men efter att ha vantat hur lange som helst bara for att komma in pa min blogg och FB far jag vara tacksam over att jag kan blogga overhuvudtaget... sloa datorer ar bara fornamnet... men gardagens aventyr ar anda snudd pa overkliga.
.
Tro det eller ej men igar rodde jag faktiskt en bat pa forbi likbranningarna pa Gagnes... och det var verkligen en upplevelse vill jag lova... Varanasi ar en flippad stad... det ar smutsigt och bullrigt forutom i den gamla staden dar vi bor... dit nar inte ljudet av tutorna som vasnas pa huvudgatan sa att nastan oronen haller pa att trilla av... i den gamla staden ar det trangt och vad vi hort lite smafarligt att vistas pa nar morkret fallit... samtidigt som jag kan ha lite svart att tro att det kan vara farligt nagonstans i detta land... alla ar ju hur vanliga som helst... vissa tiggare ar kanske lite val efterhangsna men med lite talamod ar det inga problem... en sak har jag lart mig har... och det ar att det inte ar lont att ha brattom... att stressa har gor dig bara... stressad.
.

Reprisbilder tills jag lyckats att hitta en fungerande WiFi-uppkoppling.
.
Idag ar det val tankt att vi ska aka till ett stalle som Buddha hade en predikan pa... det mesta i Varanasi ar heligt pa ett eller annat satt... det ar flippat att se hur mycket de olika religonerna betyder har... och igar nar vi gled omkring pa Gagnes och morkret foll sa ringdes det i klockor... viftades med rokelseburkar... och badades sa det stod harliga till... allt i det heligas tecken.
.
Att bada i Gagnes ar inget som jag skulle vilja gora... det ar smutsigt och jag tror att jag inte skulle gilla att stota ihop med ett halvbrant lik nar det flot forbi... for sa ar det... ar du fattig sa kanske du inte har rad att kopa tillrackligt med ved till de ockerpriser som erbjuds... och da blir det ju som det blir.

... Väntar.
.
Ny drar vi strax vidare... Det gick inte att få någon plats på tåget från Agra men det löser vi genom att åka bil till Mathutra och tåget därifrån... Biljetterna är fixade och strax kommer vår chaufför och hämtar oss... en och en halv timme i bilen sen går vårt tåg... Ca 22.00... Sägs det... Vi får väl se hur det blir med det.
.
Vi gick nästan vilse tidigare när vi villade omkring i Agra... Smala gränder ringlade omkring i all oändlighet... Jättespännande... Och väldigt mycket Indien.
.

... Är faktiskt ganska häftigt.
.
Uppe strax innan solen gick upp... Knallade ner till Taj Mahal och kom in på området så fort de öppnat portarna... Och jag måste medge att det var en upplevelse även om det gick åt en hel del tid till fotografering... Men det var ju så himla vackert... Solen gick upp och dimman lättade... Fram trädde detta ett av världens sju underverk... Magi.
.
Jag är väl inte killen som springer fötterna av mig för att se på de klassiska turistfällorna men jag är ändå glad över att vara här... Inte för att priserna är tre gånger dyrare (vilket inte betyder så mycket enligt svenska mått eftersom Indien är ett väldigt billigt land att vara i)... Utan mer för att det var ett ett kanonhäftigt ställe att starta en dag på... För det var lugnt... Vackert... Och magiskt... Samtidigt.
.

... Taj mahal.
.
Vilken resa vi fick... Vi stannade till mitt ute i ingenstans där chaffören visste en restaurant... Käkade helt underbar vegetarisk mat ... Körde vidare men hittade inte hotellet vi hade bestämt oss för... Chaufförens tålamod var gigantiskt innan vi bestämde oss för att ändå ta hans förslag... Men innan dess blev vi inbjudna av en kille med värsta laddade AK 5:an... Till dans... För ett helt gäng indiska ungdomar hade fest och ville att vi skulle dansa med dem... Vilket vi naturligtvis gjorde med stor glädje.
.
Måste erkänna att jag aldrig tidigare blivit inbjuden av en kille med gevär till en fest... Glad var han också.
.

... Är nästa stopp.
.
Taxin väntar på oss... Taj mahal imorgon.
.

... vill jag väl inte kalla det för.
.
Blåst är mer likt sanningen... Jag köpte en sjal från Kashmir för 2000 rupier... Och enligt Indierna på mitt hotell var det ett kraftigt överpris... Jag är glad över att jag ändå besinnade mig och inte köpte den som jag provade runt min hals... Sjalen som lärde mig vad skillnad i kvalitet kan innebära... Helt underbar att ha runt halsen... Men som han skulle ha 10000 rupier (ca 1300 kronor) för... Men å andra sidan så köpte jag en lååååång och väldigt Indisk skjorta med tillhörande byxor... Det heter inte skjorta men jag kommer inte på namnet nu... 1500 var visst ett okej pris enligt samma indier.
.
Oj nu får jag sluta blogga för nu ska vi åka vidare på vårt äventyr... Jag återkommer.
.

... fortsätter.
.
Efter en natt på hotellet så har jag nu kunnat duscha (givetvis i kallt vatten) och känner mig fräsch och redo för en ny dag i Delhi... Vaknade inatt av ett herrans oväsen i vad som kändes som från badrummet (hoppas att jag har fel)... Antingen var det råttor stora som små kalvar eller kackerlackor stora som kattungar för det lät verkligen skrämmande och jag fick ingen större lust att kolla vad det var som väsnades... Hade lite svårt för att somna om.
.
Idag är det tänkt att vi ska samla ihop hela ressällskapet... En tjej ska komma in från Borneo och en kille är på väg från Thailand... Och i morgon så hoppas jag att vi sitter på ett tåg på väg mot Varanasi... Men först så ska vi ta en rundtur i Delhi och se lite mer av denna staden... Men helt ärligt så tror jag att jag kommer att tycka det blir rätt skönt att dra vidare... Och om en vecka hoppas jag kunna ta mig ett dopp på en strand i Kerela... Det är i alla fall planen.
.
Jag gillar visserligen myllret och kaoset i Delhi men i längden så tror jag nog att det finns en gräns... Det är liksom mycket... Mer... Och mest hela tiden om ni förstår vad jag menar... Mycket av... ALLT.
.

... Av allt.
.
Ja det är ingen överdrift att påstå att Delhi är en liten (faktiskt ganska stor om jag ska vara ärlig) smula mer av allt... Jag har inte ens varit här i 24 timmar och ändå så känns det som om jag varit här hur länge som helst... Livet här är så proppfyllt av liv att tiden verkar leva i en annan tidsrymd... Det är helt galet och så fullständigt självklart på en och samma gång.
.

... Och jag bara njuter.
.
Det tog inte många sekunder för mig att inse att jag "kommit hem" igen... Jag känner mig fullkomligt trygg här i Indien... Om jag var lite orolig för att det skulle vara kaotiskt så hade jag helt fel men ändå helt rätt... Det är ett milt vansinne och i all röran ett lugn som nästan förvånar mig... Vi satt några timmar på ett tak mitt i Delhi och kollade ner på gatan... Där höll ett TV-team på med någon form av en intervju... Och vilket skådespel att titta på... Så många som ville vara med och det här med linslus har dörren helt ny innebörd för mig.
.
Naturligtvis har massor av mindre nogräknade människor gjort det bästa för att lura av oss våra pengar redan... Några har lyckats ganska bra men vi har ändå klarat oss bra trots att vi ser då glada och lyckliga ut... Typ som tagna ur en instruktionsbok om helt ny i Delhi... Och lagom förvirrade.
.
Kort sagt... Livet vår första dag i Indien är helt jävla fantastiskt underbart... Jag ÄLSKAR detta landet.

... Aktivitet.