... är inte något som jag kan kalla mig själv... däremot så lyckas jag rätt ofta med att
göra mitt bästa... å det är allt jag kan kräva av mig själv... å att
göra mitt bästa skiljer sig åt olika dagar... den inställningen gör mina tillkortakommande hanterbara... ta det här med mina
15 minuter om dagen... missade det igår... visst jag har massor att skylla på... kom inte hem föränn vid 23.00-tiden och åkte hemifrån kl. 05.00 på morgonen så jag kan förstå att jag inte pallade igår... grejen är att idag så känns det som att börja om på nytt med mitt projekt... det tar lång tid att bygga upp en rutin för mig men det går rackarns så snabbt att rasera den... min känsla vill att jag ska lyssna på mina gamla följeslagare... ni vet...
"sen"...
"ska bara"... å
"imorgon".
Nä jag vill hellre fortsätta att...
... läsa min kanonbraiga bok... den kan jag rekomendera.
En brutalt ärlig och rak bok om vad drogerna förvandlar oss till... oavsett vilka vi är och var vi kommer ifrån.
Men nä... jag tar ta mig fan och kör mina
15 minuter om dagen direkt... utan att passera gå... vill inte, vill inte men gör det ändå... disken först...
Tack!.....Dina ord kramar min själ! Jag beundrar dig så oerhört när jag läser din blogg, och fan, jag vill vara du just nu. Jag snor en kram från Dig helt fräckt för jag vet att du förstår.
skrivenja, ritualen, fixa och trixa och ha sin lilla mysstund med att få till den perfekta "hugan" osv....jag vill också ha ett värde, och leva som alla och bli en i mängden som uppskattas för den människa jag är, och inte sedd som "den lägsta kasten"...Fan jag brinner ju!
Tack snälla du, det hjälper så oerhört!
Kram L