Å det betyder såååååååååååå mycket för mig att få den komplimangen... oerhört mycket.
Det var nervöst att föreläsa idag... det är det väl alltid men idag var en mycket speciell dag... min son satt i publiken... å det betydde väldigt mycket för mig ska ni veta... han hade själv valt att vilja komma och lyssna på mig... det är fan modigt... hallå... jag föreläser om mitt liv... och han är ju en del av det livet.
Jag gillar att föreläsa... kanske för att jag faktiskt har någonting jag vill säga *L*.
Å egentligen så är det ganska skoj... när jag tänker på vad det är jag vill ha sagt... att jag är en vaaaaanlig kille... att det är viktigt att prata om vaaaaanliga grejer... för att de vaaaaaanliga grejerna visar oss hur lika vi är varandra *L*.
Fattar inte riktigt varför det är så ovanligt med vanlighet *L*... vad är det som är så svårt med det vanliga?
För jag har äntligen fattat att det inte bara är jag som kan känna rädsla, skam eller alla de andra känslorna som ibland kommer och hälsar på i mina tankar... å hur skönt det är att slippa känna mig ensam om allt detta... att känna mig vanlig är bland det största som hänt mig *L*... någonsin.
Tack ALLA ni underbart vackra och värdefulla människor som har fått mig att förstå att jag också duger precis som den jag är... att jag är en av ALLA!!!!
Ville bara säga tack för din föreläsning! Det var verkligen jättebra, och jag tror att alla andra som satt i publiken tyckte det med. Jag vet att många var skeptiska när de fick höra att någon skulle komma och snacka för oss i två timmar, men efteråt hörde jag inte någon som sa en enda negativ sak.. Alla tyckte det var väldigt intressant (och nyttigt med för den delen) Keep up the good work :D
skriven