PETERS BLOGG

.

Flygningen i helgen har sitt pris... när det handlar om skolning så innefattar det också ett väldig massa bärande av vingar uppför backarna... och ju till en början så är väl inte det hela världen... då är det inte så homla långt att bära helt enkelt... men ju längre dagen går dessto högre upp i backarna ska vingarna bäras och till slut så handlar det om att släpa upp dem till toppen på backen... när det blåser lite så är det ganska enkelt eftersom man då kan använda sig av vingens lyftkraft och "flyga" upp den... men det är likförbannat uppförsbacke och mina gamla ben har fått mer träning denna helgen än... ja det känns som någonsin.

.

Mina ben och axlar skriker åt mig att det där med flygning är ett helt sinnessjukt... att min kropp inte alls är intresserad av att springa upp och ner för backar... men mitt förstånd säger åt mig att denna fas är övergående... och inte bara det... mitt förstånd tycker även att jag gör helt rätt när jag startar om helt från början när jag nu börjar flyga igen... att det liksom har gått 20 år sedan jag flög sist och att det är helt i sin ordning att ta det lugnt och vara "nybörjare" en gång till... vilket för övrigt denna helgen med all önskvärd tydlighet visat mig är ett mycket klokt beslut... och om två veckor så fortsätter jag med att låta mina instruktörer visa mig hur jag ska flyga hang på Hammars backar... om nu vädret tillåter det... och det är så långt som jag planerat detta äventyr... sen får jag se hur det blir med fortsättningen.

.

Och det finns en tanke bakom detta... för drygt 20 år sedan så flög jag mitt sista flyg på just dessa backar... en för övrigt helt fantastisk dag då jag fick flyga alldeles ensam på hanget eftersom vi (jag och en kompis) var de enda som befann oss där vid det tillfället... och i rätt många år så har jag haft en dröm... nämligen att flyga hang där igen... och det är fan nära nu... för igår så flög jag faktiskt igen... ja jävlar... ännu en dröm håller på att gå i uppfyllelse... livet är fantastiskt.