Det betyder inte att jag slutat att känna... nä... jag känner fan mer än någonsin.
Men jag är inte längre slav under mina känslor... jag behöver inte aggera ut på en känsla omedelbart utan kan istället lyssna på vad känslan har att säga mig... och det är en frihet att kunna göra det... för paradoxalt nog har jag lärt mig lita på mina känslor... och kan låta dem vägleda mig... å det är en jävla skillnad mot att vara styrd av dem.
Jag har inga dåliga eller bra känslor... jag har bara en massa känslor.
När jag var styrd av mina känslor delade jag upp dem i bra eller dåliga känslor... och det var ett väldigt effektivt sätt att låta dem ta över kontrollen i mitt liv... för att manipulera mitt känsloliv är inga större svårigheter för mig... nä det är ju skitenkelt... regel nummer ett för mig när jag ska göra det är... var ett offer.
Att vara ett offer funkar alltid... för det betyder ju att jag inte har någon möjlighet att ta ansvar... för att ta ansvar ska man akta sig för om man vill bli ett offer för sina känslor... att vara ett offer är jättebekvämt... då finns både problemet och lösningen utanför mig själv... att rekomendera om man t.ex. vill bygga ett riktigt dysfunktionellt förhållande... något som man givetvis kan förneka och istället döpa om till ett passionerat förhållande... det är jag väldigt bra på *L*.
... så här såg mina relationer ut.
När jag var tillsammans med någon så fanns det bara två läge... sprulande lycka eller klump i magen... blev det mot förmodan någon gång lugnt i dessa förhållande så blev jag livrädd... och undrade var det var för fel som jag inte upptäckt än... trygghet och balans skrämde skiten ur mig.
Idag så förstår jag varför... det är såååååå enkelt att leva i ytterligheterna... där är jag trygg... i kaoset... jag är inte ett endaste dugg rädd för katastrofer... nä jag är rädd för att vara trygg och i balans.
Och visst är det flippat... jag har märkt att genom att inte låta mina känslor styra mitt liv så blir resultatet just trygghet och balans... för alla känslor är okej... och mina känslor är faktiskt helt ofarliga så länge jag inte aggerar ut på dem direkt... och ett ypperligt hjälpmedel för att se vad det är jag borde göra... det är inte alltid vad jag vill göra *L*... för jag har märkt att mina känslor oftast är ett resultat på min handlingar.
Jag tycker om att känna... och vågar idag lyssna på mina känslor... å faktiskt så har jag lärt mig att lita på mina känslor...
Det Är mina känslor jag litar på. Utan dom kan jag göra vad som helst.
skrivenFör när jag känner att det känns rätt, så är det rätt för just mig.och när jag känner att det är fel, så är det just fel för mig. Mina känslor har aldrig skrämt mig, tvärtom! Utan dom hade jag legat död för länge sedan;).......