PETERS BLOGG

... och jag har en fnurra på tråden.

Vi kommer inte riktigt överens för tillfället... skulle vilja påstå att vi är i en direkt konflikt just nu.

Min hemtelefon och jag har bråkat lääääänge med varandra... och idag så är den död... konstigt nog så funkar mitt internet... men telefonen är stendöd.

Och jag ska säga er att det är just sådana här fel som är så frustrerande... oftast så behagar telefonen att fungera en liten stund då och då... av någon outgrundlig anledning precis de stunder då telereperatören har lyckats ta sig ända ut hit där jag bor (längst ut på deras linjer såklart)... och reperatören hittar inget fel eftersom telefonen behagar att fungera när han är här... det brukar dröja ungefär en timme innan den dör igen.

För en himla massa år sedan så hade jag ett rätt roligt fel på min telefon... till saken hör att jag knarkade järnet vid denna tiden... och det är tur att jag har vittnen för det var som så här att när jag pratade i min telefon så hördes det en massa andra samtal samtidigt... och den jag pratade med fick ofta höra mig säga...

- "Hör du rösterna också?."

- "Näää..."

- "Men va fan, höööör du inte rösterna?"

- "Näää... fan peter du måste börja ta det lite lugnt med drogerna nu."

Mina vänner tvivlar fortfarande på de där rösterna *L*... naturligtvis kallade jag på telereperatörer även på den tiden... å varje gång de kom hit så funkade telefonen hur bra som helst... jag tror fortfarande på att jag under den tiden var avlyssnad och att den smålänska polisen inte var så himla bra på att koppla rätt... för tro mig... jag hörde rösterna och de kom från telefonen... snurrig var jag... men inte såååå snurrig *L*.

Igår så pratade jag med en vän... på mobilen... täckningen är inte så bra där jag bor men det funkade hyfsat... men nu hör det till saken min telefon börjar bli lite opålitlig och strular lite med mig... så jag stack ju och köpte en ny i förra veckan... men när jag skulle stoppa i mitt SIM-kort så lyckades jag få in det helt fel... och jag fick inte ut det igen... gick till affären där jag köpt den... de kunde inte heller få ut mitt SIM-kort så de skickade iväg den till telefondoktorn... och jag köpte mig ett tillfälligt kontantkort så länge.

Eftersom jag inte har så mycket pengar på det kortet så kom jag och min vän överens om att hon kunde ringa upp mig istället... det var ju bara det att jag inte visste vilket nummer jag hade... ingen fara sa jag... det måste jag ju kunna hitta om jag knappar lite på telefonen... vänta lite så ringer jag upp dig.

Å jag knappade... å knirpade... å knappade lite till... till slut så la min telefon av... inget märkvärdigt den är ju som sagt lite strulig... brukar hjälpa att stänga av den för att sedan sätta på den igen... så jag gjorde det... stängde av och satte på... då ville den ha min PINKOD... suck... har ju en ny kod till kontantkortet... den ligger på jobbet.

Så nu sitter jag här helt utan telefon... igen...

Jag har levt här ute i skogen i flera år utan vare sig telefon eller bil... det funkade när jag vant mig... men jag känner verkligen att det var ett tag sedan... och att jag har vant mig vid att ha telefon... och nu håller jag tummarna för att bilen ska starta när jag vrider om nyckeln... det kom en och annan katastroftanke och hälsade på i mitt huvud nu...