Kärlek...

... gillar jag.

Det är så enkelt å samtidigt så himla enkelt att krångla till... är det bara jag som tycker att det ofta är det mest enkla och självklara i livet som har en tendens att bli hur krångligt som helst... å så är det i mitt fall verkligen med KÄRLEK.

Tydligast brukar det visa sig när det gäller kärlek i en tvåsamhet... här har jag en närmast fenomenal förmåga att  kunna krångla till det... ja herregud vad svårt jag kan göra det för mig... märks kanske lite extra tydligt för mig när jag reflekterar över att jag är singel för tillfället... visst gillar jag att vara singel men ska jag vara riktigt ärlig så har jag ju en dröm om att leva i en relation med en kvinna... å bara jag skriver det så ser jag en svårighet... att jag vill ha en relation med en... kvinna.

Män tror jag mig ha en aning om hur de funkar av den enkla anledningen att jag råkar vara en... man... men det är bara att acceptera att andra män inte får det att pirra i kroppen på mig... jag blir inte förälskad i andra män... så vill jag nu leva i en tvåsamhet så är det en kvinna som gäller.

Å hur kvinnor funkar har jag nog aldrig riktigt förstått mig på... många gånger har jag trott mig förstå detta mysterium men till slut ändå fattat att jag fattar ingenting... oftast på ett väldigt smärtsamt sätt *L*... med buller och bång... å lika förvånad varje gång.

Vad jag däremot kommit till insikt om är att jag väldigt ofta blir rädd för kärleken... det brukar visa sig genom att jag kan utveckla ett kontrollbehov, tappa tillit, känna mig svartsjuk och andra sådana vansinniga saker som inte har ett endaste dugg med kärlek att göra... nä allt detta bygger ju enbart på att jag blir rädd helt enkelt... ni vet... rädd för att inte duga... rädd för att bli övergiven å sånt.

Å jag tänker mycket på kärlek i tvåsamhet... fantiserar och drömmer... för att inte prata om hur mycket jag älskar romantiska kärlekskomedier med lyckliga slut... då kan jag gråta av lycka när hjältarna till slut får varandra och lever lyckliga i alla sina dagar... å jag har faktiskt tänkt tanken om att mina fantasier och drömmar är ett hinder för mig... jag har liksom en bild klar för mig hur jag vill att det ska vara... å jag har ju faktiskt levt i några relationer... å alla har de en sak gemensamt... de blev aldrig riktigt som i mina drömmar... verkligheten kom ofta på besök... ibland med helt ljuvliga upplevelser... men inte alltid... det hände att verkligheten spelade mig ett och annat spratt... ibland riktigt roliga och någon gång helt overkliga och skrämmande sanningar som fan gjorde ont... inga av dessa fanns i mina drömmar... har någon av er fantiserat om en romantisk hemmakväll och lagt in t.ex tandvärk i den drömmen?

Nä jag trodde väl det... i mina drömmar om ljuvlig kärlek finns ju inte... otrohet... svartsjuka... tandvärk... PMS... sjuka barn... krångliga ex... svärmor... eller sådant... nä i mina drömmar så är det tända stearinljus... glada barn... lyckliga leende... å alla är liksom jättelyckliga hela tiden... kanske inte så konstigt att jag kan uppleva verkligheten som lite störande ibland... i alla fall i en kärleksrelation... 

Men en sak har jag lärt mig... en fråga som jag alltid kan ställa mig själv i alla möjliga situationer... å garanterat få ett bra svar... å det är... "VAD SKULLE KÄRLEKEN GÖRA NU?"... för tack å lov så tror jag på kärleken...


... kärlek är aldrig fel... någonsin...  

Kommentarer :

#1: monika

Ja, kärleken är det finaste som finns....

Men jag förstår dig vad det gäller att förstå sig på oss kvinnor! Fast jag själv är kvinna har jag lite svårt med det där ;)

skriven
#2: H

Kan bara hålla med Monika....män är enkla...för det mesta. Hehe... Fast jag själv är en kvinna så vet jag knappt hur jag själv funkar ens... =/ jaja...

Ha en underbar dag....

skriven
#3: peter

Detta var sannerligen intressanta kommentarer... och någonstans lite hoppfull för mig... om ni inte ens själva är hundra på hur ni fungerar så behöver jag ju inte känna mig som ett ufo i erat sällskap... å egentligen så kanske det är just det oförutsägbara som jag finner så intressant L.

(((kram)))

peter

skriven
#4: H

Det är våra åsikter. Alla kanske inte tycker så...så var inte alltför säker bara ,,,flin,,,

skriven
#5: peter

Nä säker kommer jag förhoppningsvis inte att lura mig själv att vara någon mer gång... många är de gånger då jag har trott mig förstå... ack så fel det blivit L.

(((kram)))

peter

skriven
#6: Kicki

..Ja, intressanta kommentarer men jag håller med, förstår mig inte heller på kvinnor i många sammanhang...karlar e som jag skrev i min blogg tidigare, mer raka å rakt på sak...inte en massa "kringelikrokar" för att komma till skott med d man menar!!!...och ett ordspråk som stämmer välldans bra när d gäller förhållanden som inte e bra... man e ALDRIG så ensam som när man e två med fel person.. har varit där i flera förhållanden men nu, nu har jag nog träffat den rätte!!!L... ville bara kika in å önska en trevlig helg men som vanligt har du skrivit en bra blogg som jag bara måste kommentera!!S

skriven
#7: peter

Jag blir så glad när du skriver att du träffat den rätte... för så tror jag att det är... det finns någon för oss alla... för inte fan ska vi stanna kvar i en relation där vi känner oss ensamma... det är ju inte shysst mot någon.

(((kram)))

peter

skriven
#8: Mia

Nä, fruntimmer är faan så knepiga. Det håller jag med om. Sällan är det raka puckar! Men, jag måste faktiskt be om å få berätta att jag tillhör sorten som lägger in PMS, sjuka barn, kräkande katter, stopp i avloppet och spöregn i mina drömmar. När jag drömmer om den där underbara stunden... så blir jag högeligen förvånad om den händelsevis skulle infalla... utan knasiga avbrott. Livet är ingen dans på rosor... Till å från så får man skutta som en tok i en taggbuske... Men det kan vara nog så spännande! Kram!

skriven
#9: peter

Nä det är inte alltid en dans på rosor... men en dans är det i alla fall L... å som du säger... det är spännande att leva... dansande.

(((kram)))

peter

skriven
#10: H

Kan man säga då att livet är en dans i en rosenbuske....? Så har man fått med allt....

skriven
#11: peter

Tycker jag låter som livets dans L... man får sina stick men även doften av alla rosorna... det är det värt.

(((kram)))

peter

skriven
#12: Anonym

Jag har ju inga problem med vare sig män eller kvinnor, tror nog till och med att jag vågar påstå att jag både förstår och tolkar dom ganska bra;)......Nä här ligger problemet hos mig, och det är ett helt könsneutralt problem...s

skriven
#13: peter

Så kanske det är för mig också... att det är när jag släpper någon riktigt nära som mina bekymmer börjar... attans... då kan jag ju inte skylla på det längre L... men å andra sidan så kan det ju faktiskt finnas en lösning som jag själv kan göra något åt... onekligen hoppfullt L.

(((kram)))

peter

skriven

Kommentera inlägget här :