PETERS BLOGG

... är inte det lättaste.

Snackade precis med en kille som jag bett om hjälp för att sälja föreläsningar åt mig... å då ska det ju skrivas något som får människor att välja just mig som föreläsare... å fy fan vad det tar emot... att det ska vara såååå svårt att säga bra grejer om sig själv.

Vill bara lämna bort det... låta människor som sett mig ta hand om den biten... så att jag slipper.

Har ju lyckats med att komma en bit på vägen då det gäller att ta emot komplimanger...oj vad svårt jag har haft för det... att ta skit har jag aldrig haft några som helst problem med... eller nja... det var väl snarare så att jag blev så jävla van vid det i mitt missbruk så att jag lärde mig hantera det på olika sätt... typ med knytnävarna eller liknande... för eftersom jag var så rädd för att inte duga som den jag var så hanterade jag ju den rädslan genom att bli arg... nu bryr jag mig inte så mycket om att inte precis ALLA i hela världen tycker om mig... jag tycker ju faktiskt inte om alla människor jag stöter på heller *L*.

Men det där med komplimanger... det har liksom vuxit fram för mig... ju mer jag förlikar mig med mig själv och tycker att jag är okej så har jag också lärt mig att ta emot beröm... rätt enkelt egentligen... räcker ofta med ett enda ord... tack *L*.

Däremot så kan jag fortfarande ha väldigt svårt för att sälja mig själv... visst jag VET att jag är en uppskattad föreläsare... och jag ÄR väldigt stolt över den bekräftelsen jag får... ändå känner jag mig som en prosituerad när jag ska sälja mig... skäms över att säga bra grejer om mig själv.