Frågan kom plötsligt... och följdes av en förklaring om att pengarna skulle användas till mat... vilket naturligtvis jag inte trodde en enda sekund på... alldeles nyss så hade de ju druckit upp varsin starköl... ändå hann jag inte stoppa mig... handen åkte ner i fickan och jag fiskade upp en 50-lapp som jag gav till dem.
På vägen därifrån så gjorde jag ett försök att rättfärdiga mitt beteende... för min kompis... men innerst inne så visste jag... att jag ännu en gång hade aggerat "möjliggörare"... att jag hade gett aktiva missbrukare en möjlighet att forsätta sitt missbruk med mina pengar... fan... jag vill ju inte ge dem pengar till droger... jag vill ju ge bort det som jag fått... ett drogfritt liv...
Hur kan man låta bli...? Jag gör så varje gång. det gör ju så ont att säga nej.
skriven