Låt mig förklara vad jag menar... jag knarkade och söp i en herrans massa år... hade definitivt inte förmågan att se sanningen om mig själv... jag kunde inte acceptera verkligheten som den såg ut... av olika anledningar... till en början för att jag helt enkelt gillade drogerna... lite senare för att jag hade utvecklat mer eller mindre invecklade strategier som gjorde mig till ett offer... att vara offer är vääääääääldigt bekvämt... då slipper jag ta ansvar... det är liksom alltid någon annans fel... tjejens, chefens, grannens, polisens, vädrets, bilens, hundens, kattens, mammas, polarnas, jobbarkompisens, TV-hallåans, busschafförens, politikernas (ja jisses vilka politiska lösningar jag låg inne med *L*)... ja ni hajar... det kryllar av idioter i en aktiv missbrukares liv... och det finns till slut ingen, absolut ingen som fattar någonting... det är tufft att leva i vad vi brukar kalla för förnekelse *L*...
... och väldigt enkelt att ändra på... det handlar bara om att acceptera verkligheten... den 10 maj 1998 accepterade jag att jag var alkolist och narkoman... direkt förändrade min verklighet radikalt... jag blev drogfri...
... och det i sin tur skapade en hel kedja av händelser... och jag tycker att det är rätt flippat att tänka på... för egentligen gjorde jag ju ingenting mer än erkände verkligheten som den såg ut... gav mig själv en möjlighet att ta en liten smula ansvar... i detta fallet helt enkelt genom att göra ingenting... eller egentligen allting utom att peta i mig droger i någon form *L*...
Men fortfarande så har jag ett inbyggt motstånd till förändringar... skjuter gärna upp grejer å så... ta det här med...
... disken som har vuxit i några dagar nu...
... jag kunde inte längre stoppa huvudet i sanden... jag accepterade verkligheten... jag behövde helt enkelt diska... sagt å gjort... jippi... jag gick till handling... vilket i sig inte förbrukade en hundradel så mycket energi som att förhandla bort disken redan gjort för mig... men jag är ändå lite förundrad över resultatet... som blev...
... ny disk...
... och då kan man ju fråga sig om det var värt besväret... och mitt svar på den frågan är... trumtrumtrumtrumtrumtrumtrumtrum... JA!!!!!
Det kanske inte ser ut som om jag gjort en förändring när man tittar på utsidan... men känslan av att jag tagit mitt ansvar och gjort mitt bästa tog bort massor av min rastlöshet och gav mig ett inre lugn... å det är fan inga dåliga grejer *L*...
... såg att jag hade lite dåligt med rena kläder att ta på mig... accepterade detta faktum... fyllde min tvättmaskin som nu brummar lite i bakgrunden... woow... så enkelt...
DU HAR VÄL ALRDIG GJORT NÅRGA FÖRÄNDRINGAR INTE ENS I KÄFTEN,SKAFFA DIG TÄNDER, ETT LIV. DU HAR ALLTID VARIT EN NOLLA, DU ÄR EN NOLLA, KOMMER ALLTID VARA EN NOLLA. NOLL + NOLL = NOLL------------DET ÄR DU------------OCH HELA DITT STAB
skriven